Skip to content

"Handeln" med visum på svenska ambassader hotar förtroendet - Riksrevisionen varnar

Riksrevisionen kritiserar UD med utrikesminister Margot Wallström. Foto: Jonas Ekströmer/TT och Stina Stjernkvist/

Anmälningar om korruption ökar på svenska ambassader och konsulat runt om i världen. Det gäller framför allt "handeln" med visum och uppehållstillstånd där personer "köper sig" en plats i kön och får visum på oriktiga grunder. Det framgår av en granskning från Riksrevisionen.

 

Riksrevisionen har granskat svenska ambassaders och konsulats "skydd mot oegentligheter". Granskningen visar att anmälningar om misstänkt korruption när det gäller visum och uppehållstillstånd har ökat de senaste åren. År 2014 gjordes runt 10 anmälningar medan det under januari-augusti 2017 gjordes närmare 30 anmälningar.

Personal ha krävt mutor
Totalt har 13 av cirka 100 ambassader och konsulat varit berörda av anmälningarna i länder i Mellanöstern, Asien och Afrika. Flertalet anmälningar gäller påståenden om att ambassad- och konsulatpersonal har krävt mutor för att sökanden överhuvudtaget ska få en intervjutid.

"Därutöver har anmälningarna gällt påståenden om krav på muta för att sökande ska få gynnande beslut i viseringsoch uppehållstillståndsärenden, jäv i handläggningen av uppehållstillstånds- och viseringsärenden, felaktiga avgifter i uppehållstillståndsärenden, försvunna viseringsmärken, viseringsbeslut som har fattats på oriktiga grunder och otillåtna slagningar i Migrationsverkets ärendehanteringssystem", skriver Riksrevisionen.

Utreder själva internt
60 av Sveriges cirka 100 ambassader och konsulat har så kallad "migrationsverksamhet". Under förra året togs beslut i 247 000 viseringsärenden och man deltog i handläggningen av 36 000 ansökningar om uppehållstillstånd.

Men ambassaderna och konsulaten tar inte hjälp utifrån när det kommer in anmälningar. Istället utreder man själv internt, något som Riksrevisionen är mycket kritisk mot.

- Ett av de största problemen är att utlandsmyndigheterna själva utreder misstänkta oegentligheter. Därmed är risken stor att anmälningar avvisas för tidigt, eller inte blir utredda i grunden, säger Ann-Mari Skorpen, projektledare för granskningen, i en presskommentar.

Saknas rutiner och utbildning
I övrigt visar granskningen bland annat att det saknas krav på kontrollrutiner i handläggningen av migrationsärenden och att man inte utbildar lokalanställda om vad som gäller. Dessutom saknas information om hur misstänkta oegentligheter ska anmälas på ambassadernas och konsulatens egna webbplatser.

UD och regeringskansliet brister dessutom i kontrollen av arbetet med visum och uppehållstillstånd eftersom man nästan enbart fokuserar på den ekonomiska administrationen. Inte heller Migrationsverket gör några granskningar. Efterhandskontrollerna är dessutom så dåliga att de "sannolikt inte bidrar till att upptäcka oegentligheter". 

Kan skada förtroendet
Riksrevisor Helena Lindberg varnar för att uppgifterna om korruption "riskerar att skada förtroendet för såväl utlandsmyndigheterna som den statliga förvaltningen i stort".

Riksrevisionen kräver nu att UD och ambassaderna och konsulaten "genomföra förbättringar på en rad områden".

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt