Skip to content

"Förvaltningsdomstolarna är partiska" - sex av tio skatterättsadvokater kritiska

Carl Göransson är VD för stiftelsen Rättvis skatteprocess som har låtit Demoskop genomföra en undersökning om advokaternas förtroende för förvaltningsdomstolarna. Foto: Rättvis skatteprocess och Jessica Gow/TT

Sex av tio advokater som processar i skattemål anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. Motsvarande siffra för advokater som processar i andra domstolar är sju procent. Det visar en Demoskopundersökning som har genomförts på uppdrag av stiftelsen Rättvis skatteprocess. 

 

- Resultatet är allvarligt och ett tydligt underbetyg för förvaltningsdomstolarna, säger Carl Göransson, jurist och VD för Rättvis skatteprocess. 

- I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central - man måste kunna lita på domstolarnas objektivitet.

Stor skillnad mellan domstolarna
Undersökningen visar att 61 procent av de advokater som processar i skattemål anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. Tolv procent anser att de är opartiska.

Bland advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, är det endast sju procent som upplever att de domstolarna är partiska.

- Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag enligt svensk grundlag: att iaktta opartiskhet, säger Carl Göransson.

Dåligt motiverade domar
En annan sak som de advokater som processar i skattemål riktar kritik mot är hur domarna motiveras.

69 procent anser att det oftast inte går att utläsa i domarna hur domstolen har resonerat. Motsvarande siffra för advokater som processar i andra domstolar är 17 procent.

Skatteadvokaterna är också mycket kritiska till förvaltningsdomstolarnas förmåga att hantera bevis. 84 procent anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Motsvarande siffra för de som processar i andra domstolar är 15 procent. Fem procent av de tillfrågade godkänner förvaltningsdomstolarnas förmåga att värdera bevis.

"Inga dåliga förlorare"
Sammanfattningsvis svarar två av tre advokater att processerna i förvaltningsdomstol inte håller tillfredställande kvalitet. Bland de advokater som processar i övriga domstolar är en av tio av den uppfattningen.

- Samtidigt som förvaltningsdomstolarna får mycket hård kritik har de allmänna domstolarna ett starkt förtroende. Starkast är det bland brottmålsadvokater, säger Carl Göransson.

- Det är intressant då de i sina mål i de flesta fall har en högre förlustfrekvens än skatteadvokaterna. Innebörden av detta är att kritiken mot förvaltningsdomstolarna inte kan viftas bort med att skatteadvokaterna är dåliga förlorare.

 

Läs hela undersökningen här.

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

 



Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

25 comments

En skillnad mellan brottmålsadvokater och advokater i skattemål borde ju dock vara att brottmålsadvokater mycket sällan själva sålt in brottsupplägget som prövas till sina klienter medan advokater i skattemål å sin sida ofta försvarar det "skatteuppplägg" som de själva är upphovsmän till och sålt till sina klienter...

Exempelvis kan ju en advokat som måste betala skadestånd om drygt 75 miljoner kronor i skadestånd till sin klient på grund av den bedömning som Skatteverket och Förvaltningsrätten gör vara mer benägen att tycka att de som gjort bedömningen på Skatteverket och Förvaltningsrätten är okunniga och partiska. Det beloppsmässiga exemplet kommer från Hovrätten över Skåne och Blekinge T 1775–17 där en advokat blev skadeståndsskyldig för vårdslös skatterådgivning.

Precis så. Ombuden i flera av dessa mål har ett högst eget intresse i att utmåla både skatteverket och domstolarna som undermåliga är och det är betydligt större risk att de är de som är partiska. De dömande enheterna på domstolen har inget intresse alls i utgången i sak, bara att bedömningen görs korrekt inom processramen och utifrån det som framkommit i målet.
Bifall eller avslag bryr sig ingen om.

Skatterättsadvokater processar ytterst sällan om sina egna skatteupplägg. Skattemål handlar oftast om enskilda företagare som inte tidigare anlitat juridisk hjälp och som hamnar i kläm.

"man måste kunna lita på domstolarnas objektivitet."
Handlar påståendet det om ett osmakligt skämt?
Domstolar befolkade i den humanitära stormakten Sverige med sin feministiska regering.

Kan du med ett ord förklara vad "feministisk" är för något.

En artikel med stor humor, även om innehållet ger ett allvarligt intryck.

Ni får gärna rätta mig om jag har fel, men är det inte som så, att;
Alla förvaltningsdomstolar i praktiken är politiska myndigheter vilka knappast är att anse som oberoende uttolkare av lagstiftningen?
Att detta förhållande redan klargjorts i tex. Europadomstolen m.fl. internationella domstolar?
Att det är lite mystiskt att advokater klagar i opinionsundersökningar istället för att söka laga rättelse av nämnda felaktigheter?
Att många domartjänster inom förvaltningsdomstolarna inte har några sökande och att politiker därför i princip kan tillsätta sina politiska sekreterare som domare, ifall dessa har en jur. kand examen?
Att många handläggningstjänster inom förvaltningsmyndigheterna tillsätts på ännu mer flagranta boliner och att begreppet objektiv myndighetsutövning snarare ska ses som stor humor eller som totalt beroende av den enskilda handläggaren, i termer av det arbete som i praktiken utförs?

Alla domstolar är politiska myndigheter.

Var skulle de söka laga rättelse?

Regeringen tillsätter alla juristdomare och resten av domarna är politiker.

Förvaltningsdomstolarna är mest en kuliss för att rent formellt ha en domstolsprövning där detta är nödvändigt pga internationell rätt. Personalen på förvaltningsdomstolarna är fullt medvetna om detta och dömer därför i princip alltid till myndighetens fördel. Ganska många av dem har inget problem med att då använda argument som får dem att se efterblivna ut själva. Men de flesta låter bli att skriva domar alls, de låter notarien klistra ihop en dom från färdiga mallar. Det är såklart ett själadödande arbete och de är nästan alla bittra och avundsjuka, därför svårt att få folk dit.

Att bara 60% av skatterättarna bryr sig om detta, trots att 100% har märkt det, är ett underbetyg för advokatkåren på området.

Hej Musse!

Det finns en hel del skilda definitioner av oberoende - för att göra frågan enkel så är en Svensk författningsdomstol sällan objektivt opartisk i ett skattemål. Samma domstol skulle kunna vara perfekt opartisk i ett civilmål mellan exempelvis två näringsidkare.

Givetvis via de av Riksdagen och traktaten definierade högre rätterna.

Fast nu har vi väl lämnat åttiotalet där sista praktiska instans var 1 politiskt förordnad juristdomare och 3 nämndemän (politiker)?, eller?

Den internationella rätten och traktaten ställer faktiskt högre krav på domstolarna och deras arbete än enbart deras existens.

Myndigheternas fördel är ett subjektivt förhållningssätt. Vad som är en fördel eller nackdel i sådana sammanhang är inte alltid helt uppenbart. Men för att vara tydlig - vill den som söker laga rättelse helst ha ett slut där denne får 65% rätt eller ett uppenbart falsarium med 100% förlust? Ett slut som medger skadestånd och fördömande eller ett slut med delvis bifall av talan?

Malldomar var något helt nytt för mig. Men jag antar att det krävs en omfattande erfarenhet för att se sådana saker - eller notera att notarien plagierat äldre domar eller läst så många domar att notariens språk helt enkelt anpassats efter notariens läsvanor. Jag gissar att det finns mallar för vinnare också. ;)

Advokater finns av många sorter. Detta framgår av advokatsamfundets hemsida och tidskrifter. För den som gillar advokathistoria rekommenderas denna artikel https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2012/Nr-2-2012-Argang-78/Emil-He... Däremot är det inte som så att den omhuldade legenden vann alla mål - däremot berömdes denne i flera litterära verk för att ha fått HD att tilldela sin klient lite pengar trots att HD utnämnde sin arbetsgivare till målvinnare.

Det är ingen idé. Musse har alltid rätt. Allsmäktige Musse som har kompetens och erfarenhet av allt. Han är insatt i allt och vet allt. Han vet t.o.m. vad samtliga som jobbar inom förvaltningsdomstolar tänker och känner. Fascinerande eller hur.

Oberoende och opartisk är olika saker.
Svenska domstolar är inte, och ska inte vara, oberoende. Det hör hemma i stater med maktdelning.
Opartisk innebär frånvaro av jäv till någon av parterna.

Tvärtom. Möjligheten till prövning i flera instanser har begränsats på senare tid.

Jo, men vad hjälper den internationella rätten?

Det räcker med att läsa ett fåtal domar. Det är inte direkt omfattande domskäl. I tvångsvårdsmål brukar det vara ca hundra ord. Det är ganska lätt igenkännligt som standardfraser. Jag läste en gång flera lpt-domar avkunnade samma dag av samma förvaltningsrätt, alla var likadana.
Det var också ett JO-fall för några år sedan, tror det var förvaltningsrätten i Linköping, där fyra domare berättade att de var normalt att notarien klippte ihop domar från färdiga mallar.

Jo det gör de. Att 60% bryr sig visar det.

Ett JO-fall från 2014 innebär per automatik att samtliga domstolar gör så? Det faktum att JO gav kritik pekar inte eventuellt på att just detta agerande förtjänar kritik? men du tror ändå att alla gör så? Bra där!
Det räcker att läsa ett fåtal domar? jaha, va bra, då vet vi att ett fåtal domar innebär att alla gör på samma sätt. Ett fåtal domar vs någon miljon domar, bra... inte svepande eller så.
Ca hundra ord i domskäl, du var givetvis på plats vid förhandlingarna och kan intyga om att det krävs fler ord för att skälen ska vara bättre. Kanske rentav blir bättre om domskälen blir dubbelt så lång? vi kanske kan säga ett fixerat antal, säg 39 sidor domskäl då är allt superbra!
Standardfraser, jaha som vadå?
Likadana LPT-domar, jaha. men om det var samma domare som avkunnade så kanske liknelser i domarens sätt att skriva inte är så konstigt eller? Var du föremål för någon av de LPT-domarna? Sen dehär med att alla är avundsjuka hur vet du det? läste du någon ensam domares blogg och drog en svepande slutsats? nej? ja? kanske? snälla berika oss ytterligare med dina insikter på området.

Ett JO-fall från 2014 innebär per automatik att samtliga domstolar gör så? Det faktum att JO gav kritik pekar inte eventuellt på att just detta agerande förtjänar kritik? men du tror ändå att alla gör så? Bra där!
Det räcker att läsa ett fåtal domar? jaha, va bra, då vet vi att ett fåtal domar innebär att alla gör på samma sätt. Ett fåtal domar vs någon miljon domar, bra... inte svepande eller så.
Ca hundra ord i domskäl, du var givetvis på plats vid förhandlingarna och kan intyga om att det krävs fler ord för att skälen ska vara bättre. Kanske rentav blir bättre om domskälen blir dubbelt så lång? vi kanske kan säga ett fixerat antal, säg 39 sidor domskäl då är allt superbra!
Standardfraser, jaha som vadå?
Likadana LPT-domar, jaha. men om det var samma domare som avkunnade så kanske liknelser i domarens sätt att skriva inte är så konstigt eller? Var du föremål för någon av de LPT-domarna? Sen dehär med att alla är avundsjuka hur vet du det? läste du någon ensam domares blogg och drog en svepande slutsats? nej? ja? kanske? snälla berika oss ytterligare med dina insikter på området.

Hej igen, Musse!

För en akademisk sida med en generell och ganska god definition av begreppen;
http://www.cscja-acjcs.ca/independent_impartial-en.asp?l=5

Tvärtom är staten Sverige skyldig att leverera en möjlighet till en prövning av civila rättigheter av just en tribunal med effektiv förmåga att hantera ärendet, och dessutom ska denna tribunal uppfylla en del krav på juridiskt oberoende liksom opartiskhet.

Mängden instanser är egentligen oväsentligt utan det är kvaliteten som avgör frågan. 10 domstolar som inte sköts ordentligt är vanligen värre än 1 som gör ett yrkespersonsmässigt arbete. Den enda tänkbara fördelen som kan finnas med flera instanser är i termer av spetsning av talan respektive att klagande part i viss mån hinner se över sitt ärende ordentligt. Många instanser innebär vanligen tidsåtgång. Sådan tidsåtgång kan överträda vissa traktat i den mån klagande part inte för egen maskin orsakar onödig tidsåtgång.

Har du lidit en betydande skada så är det vanligen som så att den internationella rätten kan meddela just satisfaction samt rekommendationer till staten för ändring av eventuella systemfel.

Tvångsmål har juristartisten ytterst begränsad erfarenhet av - det är inte ett område som jag överhuvudtaget vill befatta mig med. Kan bara minnas genomläsning av tre ärenden och då var alla av betydelse väldigt nöjda med domsluten.

Att 60% av advokaterna klagar beror väl snarare på vad jag angivit i texten. Att några % tycker annorlunda kan säkert hänföras till samma förklaring, det vill säga att advokaten uppbär ersättning från vad som klagas på.

Men som sagt, Sverige har inte maktdelning. Sverige är en folkrepublik.
Att ha politiker i domstolarna är otänkbart i en stat med maktdelning.

Jo, men nu pratar jag om praktiken. Juriststudenter säger ofta "myndigheten KAN inte göra ditten och datten" när de menar att myndigheter inte får.
Det finns inget organ där man är garanterad att få sin sak prövad, utom i svensk domstol vilket ju är bortkastade pengar. Att få upp mål till prövning i överbelastade internationella organ är dyrt och man har oerhört liten chans att få prövning.
Dessutom kan ju Sverige bara skita i beslutet som man gjorde i Assanges fall, som första stat i världen av de fällda där.

Jojo, jag bara påpekade att din uppfattning om åttiotalet var det omvända.

Det tror jag är ett mycket ovanligt upplägg. Det är nog inte heller till skada för advokaten. Afgärsrättare brukar hålla sig borta från domstol så gott de kan, eftersom domstolarnas inte kan juridiken.

Hej igen Musse!

Det där med maktdelning och folkrepublik får du nog ta och förklara. Kan bara hitta en tidningsartikel som nämner sådana saker och då är det två politiska rättshaverister i L som försöker förklara för allmänheten att (sic) Regeringen inte behöver följa grundlagen eftersom Sverige saknar en "konstitutionsdomstol".
Tvärtom är Sverige traktatsbundet att leverera varor av vissa kvaliteter och ifall du kan bevisa att så inte är fallet och att du lidit skada av den saken kan du söka rättelse av saken i både Svenska , utländska eller internationella domstolar (företrädelsevis Europadomstolen eller annan Europeisk domstol).

Mycket gnäll om myndigheter och juriststudenter från din sida. Annars är det väl uppenbart att en skriven eller oskriven regel bara gäller i den mån den antingen accepteras eller genomdrivs, eller hur?

Myndigheterna är inte heller garanterade att få sina saker prövade. Däremot har du nog missförstått de såkallade prövningstillstånden liksom godtagbarhets och acceptansreglerna till internationella domstolar. I övrigt är överbelastningspåståendet och kostnadspåståendet inte något som är uppbackat i realiteten. För Svenskar är rent generellt bevisinsamling den största kostnaden och backloggen består mest i att alla myndigheter behöver en backlog för att inte drabbas av besparingskrav.

Nej, Sverige kan inte strunta i bindande utslag i traktatsdomstolar. Skulle staten ändå göra det så blir det vanligen ett ärende för den relevanta internationella politiska grupperingen och avseende skadestånd så tar de bara skadeståndet från staten - detta kan ske genom tex. EU:s försorg eller världshandelsverksamheten eller genom mer direkta åtgärder.

Folksuveräniteten och maktdelningsläran är två olika typer av statsbildningar. De nordiska staterna bygger på folksuveränitetsprincipen, vilket kallas för folkrepubliker. Det framgår av inledningen i Regeringsformen; all makt utgår från folket. I en folkrepublik finns det bara en statsmakt ("folket"/riksdagen) som fördelar makt.
Det är därför vi har politiskt styrda domstolar.
Det här är inga konstigheter, det är samhällskunskap på högst gymnasienivå. Det brukar avhandlas närmare under termin 1 när läser juridik eller statskunskap.
Sverige är också en av de stater som dömts flest gånger i ED, men det krävs prövningstillstånd och domstolen är överbelastad. Att föra talan i Svensk domstol om skada orsakad av myndigheter eller domstol leder nästan alltid till ytterligare skada.

Inget gnäll om juriststudenter. De har ofta en idealistisk och lagbunden inställning. Om de behöll den inställningen efter mötet med praktiken så skulle många av de här problemen inte existera.

En regel gäller även om den bryts.

Myndigheterna fattar ju beslut, om saken inte överprövas så gäller myndighetens beslut.
Vadå inte uppbackat i realiteten?
Förutom kostnader för ombud och om man förlorar motpartens kostnader.

Så vad hände när Sverige struntade i domen angående Assange?

Hej Musse!

Du har hänvisat till teorier som inte är särskilt stadfästa inom lagstiftningen och traktaten. Det är lite stadskunskap över det hela. ;)

Regeringsformen beskriver förövrigt att all "offentlig" makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare samt att grundlag går före annan lag. Riksdagens vilja är uppenbarligen att systemet ska hanteras annorlunda än du beskriver eftersom Riksdagen föreskrivit nämnda grundlagssamling och godkänt ett flertal traktat med juridisk bäring.

I övrigt är det väl som så att Riksdagen alltid har haft problem med att genomföra lagstiftningen liksom rättsväsendet att exekvera sina utslag och lägre myndigheter och statliga subjekt (tex. kommuner) inte sällan ignorerar verkställandet av lagstiftningen? (eller för den delen regeringsbeslut).

Är du verkligen säker på att Europadomstolen är så överbelastad som du påstår?, kan det vara som så att du påverkad av Svensk propaganda som ogillar rule-of-law?

Ett av juridikens problem är utbildningsplatserna ideologiska komposition. Ett annat är att det examineras en enorm mängd jur.kander som främst har sysselsättning inom byråkratin. Ursprunget till massexamineringarna var egentligen en form av krigshandling där man så att säga skulle öka tillgången på jurister på ett sådant vis att lönenivån skulle sänkas till industriarbetarenivån. Sedermera upptäcktes att stora mängder jurister var en utmärkt resurs för byråkratiutveckling varför inriktningen ändrades från krigshandling till coopetition.

Din uppfattning om regler är väldigt abstrakt måste jag påpeka. Det finns ett ordstäv som säger att "om ett träd faller i skogen" liksom att olika regler kan sätta varandra ur spel och regelsamlingarna har olika hierarkier när reglerna överlappar varandra.

Det brukar vara så med myndighetsbeslut. Så du är så illa tvungen att klaga på dem ifall du vill ha laga rättelse.

Du skulle nog bli ledsen ifall du insåg hur snabbt det går att hantera ärendehögar. Att en del ärenden tar tid beror vanligen på att klagande part behöver tid för att formulera sin talan respektive inhämta bevisning.

Nej, i många sådana avseenden behöver inte klagande part betala motpartens (statens) rättegångskostnader i den mån de existerar. Inom den Svenska civilrätten kan det däremot vara som så, när den åberopas inför Svensk domstol varför myndigheterna gärna tillämpar snöbollsattacker för att knäcka motparten (jämför CentrumförRättvisas mål mot något universitet) Universitetets verkliga utgifter var nog i storleksordningen 20.000kr snarare än de 2.000.000Kr som nämnts.

Avseende mr. Assange så har jag inte läst dennes mål/ärende/verksamhet. Gissningsvis hänvisar du till preliminära procedurer inom en FN-panel som har verkar synbarligen ha gett ett ickebindande utslag avseende godtycklig kvarhållning/frihetsberövande (arbitrary detention är svårt att översätta korrekt till Svenska). En processadvokats målsättning med sådana avgöranden är vanligen att skapa incitament för framtida prövningar (av bindande karaktär) att följa panelens beslut för att inte skapa ickekonsistens mellan de högre rätterna och organen, snarare än att få part i ärende att rätta sig efter ett ickebindande beslut.

Vilka teorier?

Vad snackar du om i andra stycket?

Jo visst är det så. Tillämpningen är godtycklig.

Den är extremt överbelastad. De flesta länder är ovilliga att finansiera en domstol som kan fälla dem.

Jag har en ganska god uppfattning om hur lite arbete som görs på domstolar och (andra) myndigheter, det är ledsamt ändå.

I svensk domstol måste man det. HD kom med en dom för några år sedan om att man inte skulle behöva betala höga rättegångskostnader i sådana mål, men det har tingsrätterna och hovrätterna struntat i.

Det var en domstol som kom med en bindande dom. Samma domstol har också dömt t.ex. Burma och Iran för godtyckliga frihetsberövanden. I de fallen var Sveriges uppfattning att det var bindande.

Hej Musse!

De teorier som du hänvisade till förstås. Fast du kanske inte betraktar dem som teorier?

Det var bara några hänvisningar till våran kära Regeringsform för att beskriva vad du missat.

Godtycklig myndighetsutövning är en överträdelse av flera traktat.

Du får allt ta och läsa igenom budgeten https://rm.coe.int/16807761cd Ifall du studerar budgeten så kommer du att inse följande; åtgärder vidtas för att minska ökad belastning av klagomål som en funktion av nuvarande konflikter i och nära Europa. Turkiet betalar nu full avgift (applåder). Systemet förbättras för att hantera vissa ärendetyper. Budgetekonomen i mig antyder att Europadomstolen skulle kunna få större medeltilldelning.

Ser inte relevansen av din kommentar.

Rättegångskostnader definieras rent generellt genom lagstiftningen. I civilmål brukar det vara som så att rättegångskostnader betalas av förlorande parten eller efter vad som är skäligt - förloraren kan givetvis kan skärskåda kostnadsberäkningar och kostnader - men det är inte alla som gör det.

Nu har jag läst dokumentet som du hänvisar till. Det är inte att betrakta som en dom utan som ett expertutlåtande från en FN-panel. Expertutlåtandet hänvisar till två FN dokument som saknar bindningsfunktion. http://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/ http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx , därav referatuppfattningen att utlåtandet är ickebindande.

Så där, nu tror jag inte vi kommer längre i den här debatten så nu får jag tacka för mig!

Vilka teorier var det?

Vad hade jag missat?

Ja.

De har jobbat med att minska belastningen sedan 90-talet.

Du skrev att jag skulle bli ledsen om jag visste hur lite arbete som lades ned på varje ärende på myndigheter. Jag vet det redan och är ledsen för det.

Ja, och eftersom presumtionen är att man förlorar mål där man hävdar fel eller försummelse i myndighetsutövning (Även om domstolen kommer fram till att myndigheterna gjort över 100 fel, se allmänläkaren och obducentens mål i Attunda tingsrätt) så kostar det oftast mycket pengar att försöka få rätt. Omkring en halv miljon får man räkna med.

Dumheter. Det är en domstol som Sverige har erkänt och vid varje tidigare utslag var Sveriges uppfattning att det var bindande domar. Den stora skillnaden är att länder som Iran och Burma faktiskt respekterade den internationella rätten och domstolen, medan Sverige inte gjorde det.

Hej igen Musse.

Du har hänvisat till statsvetenskapliga teorier, vilka har väldigt lite med vare sig juridik eller organisationsstyrning att göra. Ifall du sedan förstår den saken är en helt annan sak.

Ifall du studerar backloggen så kan du se att den var nästan dubbelt så stor kring 2011.

När en person läser din text så kan personen få uppfattningen att du är mer intresserad av framställa ett problem oavsett om problemet finns eller ej.

Du verkar fantisera rätt rejält och dra kostnadssiffror ur en hatt. Kostnaderna i ett ärende brukar rent generellt hamna i fyra kostnadsposter; bevisinsamling, stämningsansökan, domstolstid och eventuellt hantering av motparts uppgifter. Fel&försummelse är en ovanlig stämningsorsak och syftet med införandet av fel&försummelse verkar ha varit att neutralisera tredje person vid utövning av offentlig makt.

Återigen så hänvisar du till lösa oavgjorda mål utan bäring på vad som diskuterats. Ifall det är som så det beskrivs i tidningsreferaten (oavsett hur det verkligen var eller hur det var i domstolen) så ser det i tidningsreferaten ut som att de nämnda ägnat sig åt fel saker givet lagstiftningen.

Nej, det är en expertpanel som ska verka för att vissa ickebindande traktat ska implementeras runt om i världen. Panelen utfärdar inte domar utan rekommendationer och ska marknadsföra mänskliga rättigheter samt försöka övertyga de olika staterna om att vandra mot dokumentens målsättning & andemening samt försöka påverka staterna när panelen anser att staterna gjort avsteg från dokumentet.

Nu är debatten slut och det är färdigdiskuterat. Ha en trevlig helg!

Tror du att skillnaden mellan olika typer av statsbildningar är teorier?

Var regeringsformen dubbelt så stor 2011??

Vilket problem tänker du på då?

Vad yrar du om angående kostnader? Har du ingen praktisk erfarenhet?
Berätta gärna vilken grund som är vanligare när man yrkar på skadestånd från myndigheter. (Men kolla i skadeståndslagen först).

Målet avgjordes för flera år sedan.

Duktigt översatt från hemsidan. Men läs konventionen som bildade domstolen
Möjligt låter du sig luras av jurister som låtsades som att de inte förstod skillnasden på bindande och omedelbart verkställbara så fort som Sverige åkte dit.

Hej Musse, jag tror att du skulle nå större framgång med ditt bloggande ifall du slutade bete dig som ett troll.

Angående stad/t-sbildningar så är det som så att ingen statsbildning är konform gentemot dessa humanistiska teorier.

Backloggen var ungefär dubbelt så stor 2011.

Med andra ord att du gnäller för gnällets skull snarare är beskriver problem.

Den vanligaste motiveringen för skadeståndskrav är helt enkelt skada eller avtalskrav. I övrigt tycker jag att det verkar som att du tappat tråden och nu skriker saker eftersom du inte klarar debatten. Kanske vore det lämpligt att du läser någon universitetskurs i juridik.

Ifall du inte förstod saken av min text så betyder den på enkelt och trivialt språk att de klagande antingen är skyldiga till vad som påståtts eller att de tillämpat lagstiftningen felaktigt.

Du får nog sluta trolla och börja hänvisa till vad du vill diskutera. Någon bindningsfunktion finns inte beskriven i något lätt tillgängligt dukument på FN-panelens egen hemsida. Däremot finns många vackra texter om att tecknarna av dessa traktat förbinder sig att arbeta mot vissa mål vilket inte är samma sak som att de förbundit sig att följa ett avtal eller underkasta sig en domstol.

Nu är debatten helt över.

Nja. Det finns olika grader såklart. T.ex. har Venezuela gått ut på extremen med maktdelning och de gamla kommunistiska folkrepublikerna var mycket tydligare folkrepubliker än t.ex. Sverige och Finland. Men Sverige är en utpräglad folkrepublik helt utan maktdelning.

Backlogg? I Europadomstolen eller?

Nej,Jag vet inte vilket problem du menar. Är det problemet med att förvaltningsdomsrolarna bara är kulisser?

Om skadan inte uppstått genom fel eller försummelse i myndighetsutövning så får man inte skadestånd i de målen.
Det var du som började yra om kostnadsposter m.m. och jag försökte reda ut det åt dig.

Det kan det knappast betyda när du påstod att ett mycket uppmärksammat mål inte var avgjort. I målet kom domstolen emellertid fram till att myndigheterna hade begått över hundra fel och att det hade raserar de båda läkarnas liv totalt, men de fick ändå inte skadestånd.

Om inte debatten var helt över så kunde jag ha hänvisat dig rätt.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.