Skip to content

"Onda krafter ska inte kunna ta över domstolarna" - idag klubbades frågan i riksdagen

Andreas Norlén (M) är juris doktor och ordförande i KU. Foto: Jonas Ekströmer/TT och DJ

Den politiska makten ska inte kunna styra över domstolarna. Nu vill riksdagen att regeringen tar krafttag för att säkra ett oberoende domstols-väsende mot "onda krafter" som ser domstolarna som strategiska mål. "En av mandatperiodens viktigaste frågor," säger KU:s ordförande Andreas Norlén (M).

 

Ett enigt Konstitutionsutskott (KU) har ställt sig bakom kravet på att regeringen ska säkra domstolarna från den politiska makten.

Idag beslutade även riksdagen att gå på KU:s linje och skicka det som KU:s ordförande Andreas Norlén (M), själv juris doktor, kallar "en av mandatperiodens viktigaste frågor" vidare till regeringen.

- Vi är överens och vi har alla sett utvecklingen i Polen och Ungern där man angriper rättsväsendet, säger Andreas Norlén till Dagens Juridik.

- Vi har också tagit del av den upptrissade retoriken i USA och vi har sett angrepp även i Storbritannien där domare ha utmålats som ”folkfiender” i Brexit-frågan. Man respekterar inte längre att politiker har sin roll och domstolarna har sin. Därför måste bådas möjligheter att agera skyddas mot otillbörlig påverkan. 

Respekten har minskat
Andreas Norlén pekar på hur domstolarna har blivit mer intressanta för olika politiska inriktningar allt eftersom domstolarna även i Sverige har fått en större roll i samhället - både som oberoende vägvisare och som ett "viktigt värn för demokratin".

Respekten för gränsdragningen mellan politiska lagstiftare och självständiga lagtillämpare har minskat på flera andra håll i världen vilket även kan vara ett hot i Sverige.

- Det här oberoendet från regeringen och riksdagen är centralt. Vi politiker ska debattera om och arbeta med vilken lagstiftning vi ska ha men vi ska inte bestämma hur den ska tillämpas. Det är domstolarnas uppgift, säger Andreas Norlén.

Inte manipulera domarkåren
Riksdagen vill därför att regeringen ska hindra alla försök att till exempel manipulera sammansättningen av domarkåren.

Detta vill man göra genom att i grundlag bestämma antal ledamöter i Högsta domstolen (HD) och i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och att man även anger en lägsta pensionsålder för när ett justitieråd ska kunna uppmanas att avgå.

- Politiker ska inte kunna strypa antalet domare så att det blir svårt för domstolarna att verka och man ska inte heller kunna fylla på med för många domare som stöttar vissa politiska åsikter.

- Man ska inte heller kunna tvångspensionera domare som vi har sett att man har gjort i andra länder.

Domstolsråd ska styra
Riksdagen instämmer också i att regeringen behöver se över möjligheten för HD och HFD att sammanträda i "särskild sammansättning". KU driver däremot inte frågan om att slå samman de båda domstolarna vilket saknar stöd i riksdagen.

Man vill även inrätta ett domstolsråd för att styra Domstolsverket och för att utse verkets generaldirektör som idag utses av regeringen.

- I en framtid skulle en regering kunna använda Domstolsverket för att till exempel med ekonomiska styrmedel styra även över domarna via deras löner och på det viset ta över kontrollen.

- Vi vill göra Domstolsverket mer ”normaleuropeiskt” genom att den centrala domstolsadministrationen också i Sverige leds av ett juridiskt råd med domare som även utser myndighetschefen, säger Andreas Norlén.

 

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt