Skip to content

"Luddig" regel om körkort utesluter uppsåt - frias från olovlig körning

Foto: Bertil Ericson/TT

Regeln om vem som får köra tung personbil och vilka körkortskrav som gäller är enligt mannen "luddig". Tingsrätten har nu slagit fast att mannen inte hade uppsåt till olovlig körning - någonting som även åklagaren instämde i mot slutet av rättegången. Mannen frias därför. 

 

Mannen åtalades vid Uppsala tingsrätt för olovlig körning. Enligt åtalet hade han kört en 5,5 ton tung husbil utan att ha körkort för detta.

Mannen har körkort för tung MC och personbil med tungt släp - alltså behörigheterna A och BE - och enligt åtalet krävs det C1 för att få kör den tunga husbilen eftersom denna väger över 3,5 ton.

Krävs normalt C1
Även tingsrätten konstaterar att det enlig körkortslagen normalt krävs förarbehörighet C1 för att köra husbilen - och att mannen alltså saknar den behörigheten.

Tingsrätten skriver dock:

"Det finns dock ett undantag från kravet på behörighet C1, och det gäller om B-behörighet förvärvats före den 1 juli 1996. Om så skett har personen rätt att köra personbil med en totalvikt över 3,5 ton om behörigheten inte har varit återkallad (eller varit ogiltig av annat skäl) efter detta datum (se prop. 1995/96:118 s. 29–30 samt punkt 7 i övergångsbestämmelserna till körkortslagen)."

Personbilsklass två
Mannen hävdade att han trodde att han hade rätt behörighet för att köra husbilen. Han uppfattning redovisas i tingsrättens dom:

"Han tycker att det är en luddig regel. På ett körkorts baksida står det inte ordagrant om man får köra eller inte. Det körkort som krävs för den bil som han körde är C1... Även om man har behörighet att köra en så tung husbil, eller personbilsklass två som det egentligen heter, framgår inte det av körkortet. Han trodde därför helt säkert att han fick framföra husbilen."

Noga med sin behörighet
Mannen hävdar att han sakande uppsåt till brott och pekar att han har varit väldigt noga när det gäller sin behörighet för tunga släp:

"Han tog körkort år 2016 för en större husvagn. Det fordon som han nu körde är bytt väldigt nyligen, och han hade kontrollerat och pratat med försäljaren, som frågade om han hade tagit körkort före 1996. Han svarade ja på den frågan och han trodde att han fick framföra fordonet."

Inte ens likgiltig
Tingsrätten konstaterar dock att mannen har förlorat sitt körkort en gång och att undantaget i körkortslagen därför inte kan tillämpas på honom. Han ska dock ändå frias till följd av bristande uppsåt.

Enligt tingsrätten står det i och för sig klart att mannen uppsåtligen har kört den tunga husbilen som han egentligen inte hade rätt till. Ett annat lagkrav för att kunna fällas är dock att man har haft uppsåt till att detta sker "utan att vara berättigad till det". 

Tingsrätten skriver i sina domskäl:

"Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det inte finns något i utredningen som visar att X (den tilltalade) förstått att han fört fordonet utan att vara berättigad till det (med insiktsuppsåt). Mot bakgrund av den berättelse som X lämnat anser tingsrätten inte heller att åklagaren har visat att X agerat med likgiltighetsuppsåt. Utredningen ger inte tillräckligt stöd för slutsatsen att X ens misstänkt att han kört fordonet utan att vara berättigad till det."

Laga kraft
Tingsrätten konstaterar därför att mannen inte har haft uppsåt - någonting som till och med åklagaren i sin slutplädering instämde i, enligt tingsrättens dom.

Mannen frias därför. Åklagaren överklagade inte och domen har vunnit laga kraft.

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här


 

Nadja Hägglén

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Uppsåt är kinkigt.
Hugger du en lång kniv i bröstet på någon och träffar hjärtat och denne dör av hugget så går det inte att fälla för mord med mindre än att åklagaren lyckas bevisa att uppsåtet var att döda.
Det finns med andra ord en "drulle-slarvpelleförsäkring" inbyggd i brottsbalken.

Så hårddraget är det inte, gränsen brukar gå vid s.k. "likgiltighetsuppsåt" innebärande att om gärningsmannen insåg att en följd av gärningen KUNDE (riskerade) leda till viss konsekvens (i ditt exempel död) och ställde sig likgiltig till detta genom att ändå fortskrida så uppfylls fortfarande rekvisitet för uppsåt till mord även om gärningsmannens primärt endast ville skada offret. (uppsåtsläran är givetvis mer komplex än så, försökte förenkla lite här)

Det är detta som gör att personen kan dömas för mordbrand trots att det varken kände till om det fanns personer i byggnaden, eller än mindre hade för direkt avsikt att ha ihjäl dem medelst branden.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.