Skip to content

Anhöriga från Eritrea ska inte behöva styrka sin identitet hos Migrationsverket - nya regler idag

Personer som flyr från förföljelse i sitt hemland Eritrea över Medelhavet. Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

Det är orimligt att kräva att en familj som ligger i konflikt med den eritreanska staten ska kunna identifiera sig med pass för att få komma till Sverige. Det slog Migrationsöverdomstolen nyligen fast. Migrationsverket ändrade idag sina regler utifrån domen.

 

Generellt sett gäller att personer som vill återförenas med en familjemedlem i Sverige måste kunna styrka sin identitet med hjälp av pass eller någon annan tillförlitlig ID-handling.

Personer från Eritrea som vill återförenas med en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige ska dock inte längre behöva styrka sin identitet med till exempel pass.

Skatt och ångerbrev
Migrationsverket skriver i den nya rättsliga kommentar som kom idag att de eritreanska myndigheterna ställer samma krav på alla eritreanska medborgare som befinner sig utanför Eritrea.

För att gå med på att utfärda pass kan eritreanska myndigheter kräva att medborgarna betalar en tvåprocentsskatt och undertecknar ett så kallat ångerbrev.

Migrationsverket skriver:

"I praktiken innebär det att eritreaner som bor utomlands måste betala två procent i skatt på inkomster intjänade utomlands och genom att underteckna ångerbrevet accepterar de framtida bestraffning för att inte ha fullgjort militärtjänsten."

- När en stat ställer den här typen av orimliga krav för att utfärda ID-handlingar är det inte proportionerligt att kräva att den sökande styrker sin identitet med en ID-handling, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Migrationsöverdomstolen
Migrationsverket hänvisar i sin rättsliga kommentar till en dom från Migrationsöverdomstolen (Dagens Juridik 2018-03-07) där en kvinna och hennes fyra barn från Eritrea ansökte om uppehållstillstånd i Sverige eftersom kvinnans man redan hade beviljats asyl här.

Familjen fick avslag eftersom de inte hade några resehandlingar men vann slutligen målet i Migrationsöverdomstolen just med hänvisning till risken för repressalier.

"Inte i rimlig proportion"
Detta väger enligt Migrationsverket tungt när frågan om ID-handlingar ska bedömas. Migrationsverket pekar också på att det finns risk för att eritreanska medborgare som har flytt landet "bestraffas" genom repressalier mot anhöriga som är kvar i hemlandet.

- Det här är omständigheter som i regel inte står i rimlig proportion till svenska statens intresse av att kontrollera identiteten på dem som ska resa in i landet, säger Fredrik Beijer.

I vissa fall kan Migrationsverket tillämpa bevislättnad. Det innebär att den sökande inte behöver styrka sin identitet med handlingar utan istället ska göra sin identitet "sannolik" på annat sätt.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt