Skip to content

"Skandaldomen" kritiseras hårt av svenska jurister - "har aldrig sett något liknande som domare"

Hon utnyttjade hans kärlek och hans dumhet. Det är enligt tingsrätten förklaringen till att kvinnan kan ha ljugit om att hon blev misshandlad. I den hårt kritiserade nämndemannadomen frikändes den åtalade för att han var av "finare familj". Många jurister har reagerat starkt mot "skandal-domen".

 

Händelsen ägde rum i april 2015 och i domen från mitten av februari från Solna tingsrätt frikänns mannen efter att två av nämndemännen konstaterat att mannen "verkar vara" från en "bra familj" och att kvinnan ljugit om misshandeln. 

Det är rådmannen Lena Klintefall som har skrivit domen där hon själv och en nämndeman var skiljaktiga och ville fälla den åtalade mannen.

- Det är inte normalt för en dom att se ut så här. De brukar visa de olika synpunkterna från ordföranden och från en av nämndemännen, med andra ord är de mer objektiva, där personliga känslor inte ingår, oavsett vilket utslaget blir, säger Malou Andersson, lektor i straffrätt vid Stockholms universitet, i en kommentar till webbtidningen The Local som var först med att berätta om domen.

Formuleringarna
I skuldfrågan skriver tingsrätten:

"Målsägande (kvinnan) har lämnat en berättelse utan att visa några känslor, vilket inte framstår som självupplevt. Hennes motiv till att göra dessa beskyllningar mot XX (den åtalade) kan vara att hon utnyttjat hans kärlek till henne och hans ”dumhet” för att kunna ta över hans lägenhet. Det är inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade och på så sätt låtsas att de är i behov av ett skyddat boende för att få en lägenhet. XX uppgift att han skjutsat målsäganden till och från hennes skyddade boende tyder på att det varit så i det här fallet. Av det inspelade samtalet framgår att hon på ett förslaget sätt försöker få XX att erkänna att han misshandlat henne, vilket han dock inte gör. Det faktum att hon gjort denna inspelning minskar hennes trovärdighet. Det normala i ”dessa kretsar” är vidare att en kvinna berättar för släkten att hon blir misshandlad om hon blir det så att saken kan lösas inom familjen. Det faktum att målsäganden inte sagt till hans släktingar att han slog henne, utan i stället anmälde det till polisen, minskar hennes trovärdighet ytterligare. XX familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan.

Åklagarens vittnen har inte själva bevittnat händelsen utan bara återgett det målsäganden sagt till dem. Det är heller inga vänner eller närstående till henne som vittnat utan bara ”myndighetspersoner”, vilket minskar deras utsagors bevisvärde. De skador som syns på bilderna är lindriga och överensstämmer inte med målsägandens uppgifter om att hon har fått ett stort antal kraftiga örfilar i ansiktet. Det blå märke under ögat som hon och åklagaren hävdat är en blåtira kan lika gärna vara en sådan blånad som man kan få av för lite sömn. Det kan inte uteslutas att målsäganden orsakat skadorna på sig själv för att sätta dit XX.

Sammantaget är målsägandens uppgifter inte trovärdiga och de får inget stöd av övrig bevisning. XX uppgifter får däremot stöd av vad hans svägerska, syster och kompis berättat. Åklagaren har därmed inte lyckats styrka åtalet och XX ska frikännas."

Lagmannen ingriper
Nu kommer lagmannen Lena Egelin vid Solna tingsrätt att diskutera nämndemännens arbete med dem, skriver Aftonbladet

- Efter det gör vi en bedömning om deras lämplighet och om de uppträtt på ett sådant sätt att de inte ska vara nämndemän, säger Lena Egelin, till tidningen. 

"Inte svensk lagstiftning"
Bengt Ivarsson, advokat och tidigare ordförande för Sveriges Advokatsamfund, säger i en kommentar till Dagens Nyheter att  "det här är någonting som domstolarna inte ska befatta sig med" och att "det här är inte tillämpning av svensk lagstiftning det handlar om, utan något helt annat".

Lennart Strinäs, chefsrådman vid Malmö tingsrätt, skriver i en kommentar att han under sina "drygt tjugo år som domare aldrig sett något liknande" och att han aldrig trodde att han skulle behöva läsa detta i en dom. Han konstaterar också att formuleringarna skadar förtroendet för rättsväsendet "i stort men framför allt för nämndemannasystemet”.

"Oerhört fördomsfullt"
Även advokaten Viktor Banke säger till Dagens Nyheter att "nämndemännen frångår det sätt som man ska värdera bevisning på och hittar på helt egna sätt som inte alls stämmer överens med hur det ska gå till". Han kallar det för "ett oerhört fördomsfullt sätt att värdera bevisning" på.

I Svenska Dagbladet skriver professor Mårten Schultz att Solna tingsrätts dom "är en påminnelse om vilka risker det politiserade inslaget i dömandet innebär". Han konstaterar att "det här är en dom som vilar på en agenda" som inte borde få "något utrymme i en svensk domstol".

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt