Skip to content

Hälften ringer inte polisen i "utsatta områden" - rapport om tystnadskultur och parallella rättssystem

Utredaren Johanna Skinnari på Brottsförebyggande rådet presenterar undersökning om relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden under en pressträff i Stockholm. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Förtroendet för polisen och rättsväsendet ligger på bottennivåer i så kallade utsatta områden. Enligt den Brå-rapport som presenterades idag uppger cirka 50 procent av de boende att kriminella påverkar dem att inte ringa polisen eller vittna. Rapporten bekräftar också att de "parallella rättssystemen" är högst påtagliga i dessa områden.

 

Brottsförebyggande rådet (Brå) har genom intervjuer med boende och personer som arbetar i utsatta områden fått fram en bild av hur över en halv miljon människor ser på det svenska samhället och på sin vardag.

Rapporten visar bland annat att "i teorin" skulle de flesta av dessa ringa polisen om någonting hände - men i verklighet skulle ungefär hälften varken ringa polisen eller vittna även om de själva var brottsoffer.

Sju av tio säger att de boende påverkas av kriminella att inte vittna eller att inte ringa polisen men också på så sätt att de boende inte kan röra sig fritt i området och att de inte vågar säga ifrån om de ser till exempel skadegörelse.

Orsaken är rädsla för repressalier i form av allt från trakasserier till grovt våld mot en själv och mot anhöriga:

"Tystnad har blivit en etablerad norm i vissa grupper av boende", skriver Brå.

Respektfull men ineffektiv
Förtroendet för polisen är en komplex fråga där de flesta boende upplever polisen som respektfull men ineffektiv och "slapphänt". Det finns enligt Brå en stor frustration för att till exempel narkotikahandel och "buskörningar" inte stoppas och att skjutningar inte klaras upp. 

Bland yngre män finns ett ännu lägre förtroende för polisen eftersom man upplever sig orättvist behandlade och överkontrollerade.

Undersökningen visar också en diffus känsla av utanförskap hos många boende - man känner sig inte delaktig i det övriga samhället där man uppfattar att ingen bryr sig om de utsatta områdena. 

Parallella rättssystem 
Rapporten om de boendes relation till rättsväsendet visar upp en rad exempel på etablerade så kallade parallella rättssystem som fungerar mer eller mindre frikopplade från myndighetssverige. Även detta påverkar viljan att kontakta polisen, skolan eller socialtjänsten.

Tolv procent av de boende uppger att det finns en påverkan inom grupper av släktingar eller inom religiösa samfund att inte kontakta myndigheter utan istället använda de alternativa systemen.

Av rapporten framgår också att det finns en "skamkomponent" när det gäller kvinnor som misshandlats eller föräldrar som förnekar att deras barn begår brott. 

Sedvanerätt eller polisen
Medan kriminella grupperingar kan lösa i princip alla typer av konflikter internt med till exempel bötning och i de grövsta fallen skjutningar och kidnappningar kan vanliga boende välja mellan att använda sedvanerätt, "annan alternativ rättsskipning" eller gå till polisen.

I Brå:s rapport finns fall där till och med våldsbrott som misshandel eller sexualbrott har hanterats av egna system. 

De kriminella kan också uppmana boende att vända sig till dem för att lösa vissa typer av problem, detta för att undvika att polisen arbetar och blir mer synlig i området.

"Anseende och ära"
De alternativa systemen tycks i de allra flesta fall enligt Brå hantera brott som kan kopplas till "anseende, ära och kollektivt ansvar". Men det kan även handla om inbrott, stölder, rån eller utpressning både mot privatpersoner och företagare.

Poliser har i flera områden berättat om brottsoffer som inte längre vill ha deras hjälp, utan hänvisar till att de har ”löst problemet” eller ”rett ut det där”.

Intervjupersonerna i rapporten berättar om när tongivande personer i etniska eller religiösa grupper avstyrt mord eller grova våldsbrott, alternativt förmått anhöriga att acceptera utfallet i tingsrätten och sätta stopp för alternativa processer.

Reglering av skadestånd
Det finns också exempel där man har respekterat tingsrättens dom, men ändå gör en annan reglering av skadeståndet i ett alternativt system.  I vissa fall har den alternativa vägen gått snabbare än rättsprocessen och när domstolen fattat beslut måste överenskommen kompensation justeras.

Några intervjupersoner med inblick påpekar att det också kan beslutas om kompensation som aldrig är aktuell inom rättsväsendet, som pension till dödade personers efterlevande.

Civilrättsliga tvister
När det gäller tvister som inte är kopplade till kriminalitet visar Brå exempel på när ungdomar bråkar med varandra och hämtar fler och fler släktingar som ska försvara dem.

Ett annat exempel på civilrättsliga tvister är de mellan makar eller andra privatpersoner som löses med hjälp av personer inom föreningar eller religiösa samfund.

"Utpräglat patriarkala"
Brå lyfter fram att de alternativa system ofta är "utpräglat patriarkala", vilket gör att vissa män gynnas. De som missgynnas är däremot kvinnor, barn och män som inte har någon maktposition. 

Brå pekar också på att materialet i rapporten "talar för att alternativ rättsskipning handlar om att återställa balansen i det kollektiva systemet och att återställa freden och de förfördelades anseende".

De som ingår i processen ska alltså kunna fortsätta med sina liv utan att behöva vara rädda för varandra och för nya repressalier.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt