Skip to content

JK sågar regeringens nya terrorlag - "anmärkningsvärt avsteg från rättsstatliga principer"

Justitiekansler Anna Skarhed sågar regeringens terrorlag. Foto: Säpo och Nina broberg

Kritik om bevissvårigheter och andra oklarheter fortsätter att förfölja regeringens olika försök att skärpa den svenska terrorlagstiftningen. Senast ut är JK:s sågning av ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation som hon anser "inte bör leda till lagstiftning".

 

Förslaget om ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation får underkänt av Justitiekansler (JK) Anna Skarhed.

Hon har även tidigare pekat på brister i regeringens övriga förslag om hur man ska förhindra och bekämpa terrorism. Det har då precis som nu handlat om bevissvårigheter och otydligheter. Det är enligt JK förenat med ett antal generella svårigheter att försöka motverka terrorism genom ett utökat straffansvar.

"Inte leda till lagstiftning"
När det gäller det nu aktuella förslaget om straff för att man deltagit i en terrororganisation konstaterar hon att det "i sin nuvarande form inte bör leda till lagstiftning" eftersom det "torde bli mycket svårt, för att inte säga omöjligt att bevisa att någon har gjort sig skyldig till försök till deltagande i en terroristorganisations verksamhet eller samröre med densamma".

Som exempel på bristerna i förslaget lyfter JK bland annat fram resonemanget om kvinnornas roll som sägs "skilja sig från mäns deltagande" genom att deras roll "i första hand är att lyda sina män, ta hand om barn och att utbilda dem i organisationens ideologi". JK ställer sig frågan om detta innebär att det skulle vara brottsligt att "ta hand om sina barn".

Gemensam måltid inte straffbart
JK lyfter också fram exempel på situationer där det är svårt att förstå varför den ena handlingen skulle var straffbar men inte den andra. Det ska enligt förslaget till exempel inte vara straffbart att delta i gemensamma måltider medan det ska vara straffbart att försöka ansluta sig, även om man blivit avvisad.

När det gäller bedömningen av om terrorbrottet ska anses grovt anser JK att förslaget fokuserar för mycket på vem den misstänkta personen är när man pekar ut rollen som religiös ledare som mer straffvärd.

"Anmärkningsvärt avsteg"
"Att döma en person till ett strängare straff endast på grund av vem hen är eller på grund av personliga egenskaper som eventuellt skulle kunna komma att påverka andras handlingar skulle enligt Justitiekanslem innebära ett anmärkningsvärt avsteg från gällande rättsstatliga principer", skriver JK.

Det är överhuvudtaget enligt JK för mycket fokus på våldsbejakande islamistisk extremism i regeringens förslag. "Det finns även andra extremistmiljöer", skriver JK och efterlyser en kriminalisering som tar "sin utgångspunkt i konkreta handlingar utan avseende på vem eller vilka åsikter den har som utför dessa".

 

 

Läs också:

Åklagarna nöjda med regeringens nya terrorlag - "ändamålsenlig och rättssäker"

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt