Skip to content

"Dra inte fel slutsatser av AD:s dom - det kan vara straffbart"

DEBATT - av Kristina Ahlström, advokat och författare till boken "Anställning vid en statlig myndighet"

 

I december 2016 dömde Arbetsdomstolen i ett mål om uppsägning [1]. Med anledning av Arbetsgivarverkets slutsats av den domen skrev jag två artiklar i Dagens Juridik (2017-02-14 och 2017-03-09).

Nu har en statlig högskola hänvisat till samma dom som stöd för sitt agerande. Men de drar fel slutsatser av domen. Det kanske är dags att påminna om att anställningsärenden innefattar myndighetsutövning mot enskilda [2].

Beslut om professor undanröjt men inte verkställt
Överklagandenämnden för högskolan har i ett beslut den 21 april 2017 undanröjt ett beslut av Stockholms konstnärliga högskola om att anställa en person som professor [3].

Högskolan anser att anställningsbeslutet i och för sig är undanröjt men att detta får begränsade konsekvenser med hänsyn till gällande arbetsrättslig lagstiftning. Skälet för detta är enligt högskolan ett avgörande i Arbetsdomstolen, nr 74 för 2016 [4].

I ett protokoll från ett styrelsemöte den 13 juni 2017 uttalar högskolans styrelse sin tillit till att rätt person anställts. Detta uttalanden överklagades och Överklagandenämnden ansåg att styrelsen fattat ett till anställningsbeslut för samma person och undanröjde den 26 januari 2018 även detta beslut.

Hur kan högskolan stödja sig på denna AD-dom? Den dom de hänvisar till gällde frågan om ett ingånget anställningsavtal kunde undanröjas efter det att Statens överklagandenämnd hade undanröjt ett anställningsbeslut.

Vad prövade AD 2016?
I det målet pröva domstolen det som var tvistigt mellan parterna.Domstolen prövade inte om myndigheten agerat rätt ianställningsärendet eller om myndigheten följt alla förvaltningsrättsligaregler. Det som prövades var om beslutsmyndigheten kunde avsluta den anställning som den ingått med sin kandidat[5].

Och någon sådan grund fanns inte, varför Arbetsdomstolen ogiltigförklarade myndighetens uppsägning. Om personen i stället varit provanställd eller haft en tidsbegränsad anställning blev inte prövat i målet.

Anställningsmyndigheten i målet hade inte beaktat samtliga regler i rekryteringen och därmed hamnat i en bekymmersam situation när Överklagandenämnden ändrade deras beslut: de fick två anställda i stället för en. För den nu aktuella högskolan gällde överklagandenämndens beslut endast ett undanröjande av deras beslut och inte att klaganden fick anställningen, det vill säga högskolan fick inte två anställda.

Högskolan verkar ha uppfattat Arbetsdomstolens dom som om det var korrekt av anställningsmyndigheten i det målet att ingå ett avtal om en tillsvidareanställning med den berörda personen. Men detta prövade inte Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har inte uttalat att myndigheterna ska ingå avtal innan anställningsbeslut har vunnit laga kraft. Någon sådan uppmaning finns inte till myndigheterna utan tvärtom, det gäller att vara tydlig mot slutkandidaten att ett anställningsavtal ännu inte har uppkommit helt, även om anställningsmyndigheten har fattat ett anställningsbeslut. 

Myndigheten måste förklara hur anställningsärendet handläggs och vad det innebär att ett beslut kan överklagas. Just för att staten inte ska ingå anställningsavtal för tidigt.

Ej verkställt överklagandenämndens beslut
Att en överklagandenämnds beslut inte är saklig grund för en uppsägning är klart. Men det hindrar inte högskolan från att verkställa Överklagandenämndens beslut att undanröja deras anställningsbeslut.

Högskolan ska inte upprepa nämndens beslut om undanröjande utan endast se till att nämndens beslut verkställs. Om de inte kan verkställa beslutet är det för att de har agerat fel och inte följt förvaltningsrättsliga regler. De kan inte stödja sig på Arbetsdomstolens dom för att underlåta verkställighet av nämndes beslut.

AD och distriktsköterskan 1985
Att ett anställningsavtal kan uppkomma innan en myndighet har slutfört sina rutiner är prövat tidigare. I ett mål kom Arbetsdomstolen fram till att ett landsting ingått ett anställningsavtal med en distriktsköterska genom ett telefonsamtal mellan den sökande och en personalassistent[6].

Landstinget ansåg att det var tydligt att avsikten med den rutin de hade var att ett bindande anställningsavtal skulle träffas först genom att ett delegationsprotokoll upprättades. Trots avsikten med landstingets anställningsrutin fanns det enligt Arbetsdomstolen rättsligt sett inget som hindrade att ett bindande avtal formlöst kom till stånd innan delegationsprotokollet upprättats.

Arbetsdomstolen påpekar i den domen att det inte ens "påståtts att personalassistenten upplyst den sökande om innebörden av de olika momenten i landstingets rutiner eller uttryckligen klargjort att hon ännu efter telefonsamtalet den 12 januari inte var anställd och att anställningsförfarandet alltjämt pågick".

Detta talar för att arbetsgivare vid rekrytering måste vara noga med att klargöra sina rutiner för att ett anställningsavtal inte ska uppkomma tidigare än vad arbetsgivaren önskar, och inte utfärda skriftliga anställningsavtal.

Avtalsbindning inom offentlig sektor
Hur anställningsavtal bildas följer i princip samma mönster på såväl den offentliga som den privata delen av arbetsmarknaden. Skillnaden är att anställningsförfarandet hos offentliga arbetsgivare också har en offentligrättslig sida.

En myndighets anställningsbeslut kan normalt överklagas, och inom staten kan dessutom en lämplighetsprövning då ske vilket innebär att en överklagandenämnd kan anställa en annan person än den som myndigheten vill anställa. Detta blir då statens beslut.

Regler för hur ett anställningsavtal kommer till stånd är av privaträttslig karaktär. Det betyder att både privat- och offentligrättsliga regler berörs i ett fall då en offentlig arbetsgivare anställer någon.

Beslutsmyndigheten blir bunden av sitt beslut och kan inte ändra sig, men en överklagandenämnd kan ändra dess beslut om beslutet överklagas. Detta innebär att ett anställningsavtal inte blir fullt ut bindande för myndigheten förrän det har vunnit laga kraft.

Staten är en juridisk person och behörighet att fatta beslut å statens vägnar är utlagt på olika organ. De flesta beslut om anställningar fattas av den myndighet där den som anställs ska utföra sitt arbete. Men för att säkerställa att den myndigheten följer regler om sakliga grunder vid anställningen finns det en möjlighet att överklaga beslutet till en annan myndighet inom staten.

En sådan myndighet som exempelvis Överklagandenämnden för högskolan, har det slutliga avgörandet i dessa ärenden i de fall ett anställningsbeslut överklagas.

För att inte omintetgöra det författningsreglerade förfarandet om anställningar, får alltså en myndighet inte ingå bindande avtal innan anställningsbeslutet beslutet har vunnit laga kraft. I Arbetsgivarverkets skrift om anställning finns det mallar för anställningsbeslut, där framgår tydligt att dessa beslut kan överklagas [7]. Det står inte i deras skrift att det ska upprättas skriftliga avtal.

Är det för krångligt?
Nej, det tycker inte jag, inte när det gäller att följa regelverket. Att handlägga anställningsärenden är inte krångligare än att handlägga andra ärenden på en myndighet.

Däremot verkar kunskaper om förvaltningsrättsliga regler saknas hos chefer och de som handlägger ärenden inom personalområdet. I kombination med att myndigheten vill bestämma själv vem som ska anställas, löser myndigheterna dessa frågor på sitt eget sätt.

År 2010 pekade jag på att den oklarhet som finns på myndigheterna till viss del kanske beror på just svårigheterna att kombinera förvaltningsrätt med privaträtt [8].

Det kanske behövs en översyn över regelverket för att skapa en tydligare struktur som kan underlätta för myndigheterna att göra rätt.

Men så länge reglerna är som de är, är det bara att följa dem. Dessutom anses anställningsärenden innefatta myndighetsutövning mot enskilda, vilket innebär att bestämmelser i brottsbalken om tjänstefel kan bli tillämpliga genom handling eller underlåtenhet i dessa ärenden [9].

Det är något att tänka på för de som deltar vid handläggning av anställningsärenden.

 



[1] AD 2016 nr 74. Jusek ./. Staten genom Försäkringskassan

[2] Se mer om rekrytering och förvaltningsrätt i böckerna Anställningsbeslut och arbetsledningsbeslut vid statliga myndigheter, Norstedts Juridik, 2010 samt Förvaltningslagen – En kommentar, Karnov Group, 2018. Båda böckerna skrivna av Kristina Ahlström.

[3] Se www.onh.se/avgoranden/anstallning/anstallning/2018-01-26-beslut-2018-01-.... Dnr 211-31-17 och 211-971-17.

 [4] Se mejl 19 maj 2017 från Stockholms konstnärliga högskola till en av de sökande i anställningsärendet, hämtat från Överklagandenämnden för högskolans ärende 211-971-17.

[5] 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, förkortat LAS.

[6] AD 1985 nr 129.

[7] Arbetsgivarverket, Att anställa 2014, s. 117–118.

[8] Kristina Ahlström, Anställning vid en statlig myndighet – Anställningsbeslut och arbetsledningsbeslut, Norstedts Juridik 2010, s. 158.

[9] 20 kap. 1 § brottsbalken.

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt