Skip to content

"Det borde vara samma krav på vetenskapligt förfarande i domstolarna som i forskningen"

DEBATT - av Björn Hammarskjöld, f d överläkare i pediatrik, filosofie licentiat i biokemi och assisterande professor i pediatrik 

 

Inom domstolsväsendet och framför allt inom förvaltningsdomstolarna förkommer stora mängder beslut som går emot ett yrkande eller påstående utan att dessa har motbevisats av motpart eller domstol.

Jag har som naturvetare skrivit vetenskapliga artiklar under mer än 50 års tid och fått lära mig att hanterat vetenskapen korrekt.

Juridiken är också ett akademiskt och vetenskapligt område på samma sätt som naturvetenskapen. Då gäller samma krav på ett vetenskapligt förfarande och förhållande såväl inom juridiken som naturvetenskapen.

Vetenskap går ut på att ställa upp en hypotes baserad på befintliga fakta, vara falsifierbar och sedan göra allt man kan för att falsifiera hypotesen. Men hypotesen är sann till dess någon lyckas falsifiera hypotesen.

Karl Popper utvecklade i sin kritik av den logiska positivismens tilltro till verifikationskriteriet den metod som kallas den hypotetisk-deduktiva [1]. Poppers grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga ska kunna falsifieras, det vill säga teorierna ska kunna säga vad som inte får ske om teorierna ska vara sanna.

En vetenskaplig lagbundenhet kan aldrig verifieras med aldrig så många positiva iakttagelser. Ett par exempel kan nämnas.

Einsteins relativitetsteori. Den är sann till dess hypotesen kan falsifieras. Men det kan inte bevisas att den är sann.

Hittills har många försökt falsifiera relativitetsteorin men inte lyckats. Att det finns kärnkraftverk som är baserade på Einsteins relativitetsteori stödjer hypotesen men de bevisar inte att hypotesen är sann.

En annan hypotes säger att alla svanar är vita. Enligt den induktiva teorin är denna teori härledd ur många iakttagelser av vita svanar. Den verifieras varje gång en vit svan dyker upp. Den falsifieras så fort en enda svart svan påträffas.

Den hypotesen var sann men kunde inte bevisas hur många vita svanar alla forskare än såg, man kan inte se alla svanar samtidigt. Men den genererade forskningsanslag så många har försökt att finna samtliga vita svanar.

Det räckte att en vetenskapare åkte till Australien och fann en svart svan för att hypotesen ”Alla svanar är vita” skulle förkastas. Att sedan fler svanar i Australien är svarta minskar inte betydelsen och styrkan av den första svarta svanen.

Följaktligen är falsifieringkriteriet det avgörande eftersom aldrig så många verifieringar inte utesluter att en falsifiering kan ske. Kravet på en vetenskaplig teori är alltså att den ska kunna säga vad som inte får ske om teorin ska vara sann.

Även juridiken har en vetenskaplig grund att stå på. Den grunden brukar kallas lagföljande.

I en domstolsförhandling presenterar parterna sina yrkanden och påståenden. Dessa är juridiska hypoteser som är sanna om de bevisas till en viss gräns (beroende på typen av mål) och till dess att motparten lyckas bevisa att de kan ha falsifierats.

I och med att yrkandet eller påståendet juridiskt, vetenskapligt och logiskt måste betraktas som sant när det är bevisat är det också ett erkänt sakförhållande om motpart inte kan motbevisa yrkandet. Det erkända sakförhållandet förstärks av att motpart eller domstol underlåter att ens bemöta eller kommentera yrkandet.

Slutsatsen är att domstolen är skyldig att döma i enlighet med samtliga yrkanden och erkända sakförhållanden utan ytterligare bevisning då domstol följer lag. Annars bryter domstol och dess domare mot 1 kapitlet 1 § 3 st Regeringsformen [2], domarna även mot 4 kapitlet 11 § Rättegångsbalken.

Som exempel kan ges förvaltningdomstolarnas följande av 9 § Förvaltningsprocesslagen [3]. Det framgår klart av det andra stycket 9 § att lagen är tillkommen efter 1995 och är konform med EU-rätten [4]. Domstolen skriver:

Domstolen finner att det inte har framkommit skäl att hålla muntlig förhandling inför avgörandet av frågan. Yrkandet ska därför avslås.”

 Här visas klart att domstolen avvisar en av enskild begärd muntlig förhandling utan någon som helst motivering. Motivering krävs dock inte om beslutet inte går parterna emot vilket innebär att yrkandet skulle ha bifallits.

Därmed har domstolen brutit mot 30 § Förvaltningsprocesslagen (1971:271) (FPL) där det anges att ”Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången [5].

Detta är den formulering om motiveringsskyldighet som användes före EU-inträdet 1995. Nu 47 år senare har inte 30 § FPL moderniserats på enahanda sätt som 32 § Förvaltningslag (2017:900) [6] där det i propositionen framgår att det är EU-rätten som tvingar fram motiveringsskyldigheten [7] som är en rättighet enligt artikel 41 och 47 EURS, se exempelvis  EU-domstolens dom i mål 222/86 Heylens pp 14-17 [8].

Därmed måste domstolen suspendera 30 § FPL enligt 11 kapitlet 14 § och 12 kapitlet 10 § RF, tillämpa 32 § Förvaltningslag (2017:900) och motivera fullt ut.

Att personer förstår beslut krävs enligt EU-domstolens mål C-158/07 Förster [9] där det framkommer att beslutets ska vara klart, precist och förutsägbart enligt punkterna 53 och 67. Det som gäller är att det är inskränkaren, domstolen, som har bevisbördan som inskränkande part. EURS [10] är mycket tydlig liksom EU-domstolens beslut i mål C-224/97 Ciola punkterna 26-33.

Detta innebär att domstolen, genom sin underlåtenhet att ge en förståelig och överklagbar motivering [11] till ett yrkande, våldför sig på den enskilde EU-medborgarens rättigheter enligt EKMR och EURS [12] som nu gäller enligt kraven i EU-rätten [13]

Om domare väljer att underlåta att följa lag och dömer som man vill [14] utan hänsyn till ett vetenskapligt förhållningssätt gentemot juridiken kan bara en konklusion dras: Juridiken saknar vetenskaplig bas och därmed är det endast Jur. dr. H.C. som med heder och stolthet kan bära den juridiska doktorstiteln...

 

 

 


[1] Läs mer om Popper i Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Popper

[2] Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

1 kap. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.Den offentliga makten utövas under lagarna.

[3] Förvaltningsprocesslag (1971:291)9 § Förfarandet är skriftligt. I handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. I kammarrätt och förvaltningsrätt skall muntlig förhandling hållas, om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det. Lag (2009:783).

[4] Se Regeringsformen där det klart framgår i 2 kapitlet 19 §, artikel 6.1, 13 EKMR samt artikel 20, 41, 47, 48, 49, 51, 52, 53, 54 EURS att myndighet/domstol måste följa EU-rätten.

[5] FPL SFS (1971:271)  30 § Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt förekommit i målet. Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.

[6] Förvaltningslag (2017:900) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forvaltningslag-2017900_sfs-2017-900

[7] Regeringens proposition om En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslagGarcía Ruiz mot Spanien [GC], no. 30544/96, § 26, ECHR 1999-I).http://www.regeringen.se/492bc6/contentassets/000953e28b8040ca848208c85934532c/en-modern-och-rattssaker-forvaltning---ny-forvaltningslag

[8] EU-domstolens mål 222/86 Heylens pp 14-17 http://curia.europa.eu/juris/showPdf.jsf?text=&docid=94920&pageIndex=0&doclang=sv&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=280169

[9] http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?docid=141762&doclang=SV

[10] Artiklarna 51, 52, 53, 54 EURS kräver att myndighet med alla till buds stående medel försvarar den enskildes rättigheter.

[11]  brutit mot 20 § FL, 30 § FPL, 1 kapitlet 1 § och 9 §, 11 kapitlet 14 §, 12 kapitlet 10 § RF, artikel 1, 5, 6, 7, 13, 17 EKMR, artikel 20, 41, 42, 47, 48, 49, 51, 52, 53, 54 EURS. Det är alltid domstolen som har bevisbördan att den följer lag.

[12] Domstolen bryter mot 11 kapitlet 14 § eller 12 kapitlet 10 § RF

[13] Se exempelvis Hirvisaari v Finland, EKMR dom av27 september 2001 där det står i p 33 ”Taking into account what was at stake for the applicant, the Court considers that the prima facie contradictory reasoning by the Pension Board and the subsequent approval of such inadequate reasoning by the Insurance Court as an appellate body failed to fulfil one of the requirements of a fair trial. There has accordingly been a violation of Article 6 § 1 of the Convention.”https://hudoc.echr.coe.int/eng#{"fulltext": ["CASE OF HIRVISAARI v. FINLAND"],"documentcollectionid2":["GRANDCHAMBER","CHAMBER"],"itemid":["001-59682"]} Domstolen har brutit mot 20 § FL, 30 § FPL, 1 kapitlet 1 § och 9 §, 11 kapitlet 14 §, 12 kapitlet 10 § RF, artikel 1, 5, 6, 7, 13, 17 EKMR, artikel 20, 41, 42, 47, 48, 49, 51, 52, 53, 54 EURS. Det är alltid domstolen som har bevisbördan för att den följer lag.

[14] Mårten Schultz "Häpnadsväckande usel dom – fylld av bisarra fördomar" https://www.svd.se/en-hapnadsvackande-usel-dom--fylld-av-bisarra-fordomar

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt