Skip to content

"Vi måste lagstifta om skadestånd när staten begår grundlagsbrott mot enskilda"

DEBATT - av Andreas Norlén (M), jur. dr. och ordförande i riksdagens konstitutionsutskott samt och Marta Obminska (M), jur.kand. och riksdagsledamot i konstitutionsutskottet


 

Vi ser på många håll i världen hur demokratiska principer och mänskliga fri- och rättigheter möter allt större motstånd. Populism, nazism, våldsbejakande extremism och hedersförtryck är bara några exempel på dagens hot mot vår demokrati och individers rättigheter.

Vi kan aldrig acceptera att människors frihet orättfärdigt begränsas, varför vi menar att det är dags att ytterligare stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna.

Nyligen beslutade riksdagen, efter ett initiativ från bland andra allianspartierna i konstitutionsutskottet, om en rätt för enskilda personer till skadestånd om staten inte följer Europakonventionen (Dagens Juridik 2018-01-31). Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Mer behöver göras för att stärka våra fri- och rättigheter i en oroligare omvärld.

Sverige är ett land som under lång tid har värnat fri- och rättigheter och vi har också byggt vår demokrati kring dessa. Många av våra grundläggande värderingar som jämställdhet, yttrandefrihet och religionsfrihet återfinns i grundlagen.

Vi undertecknade tidigt Europakonventionen vilket med åren har bidragit till ett allt starkare skydd för fri- och rättigheter och ett viktigt komplement till rättigheterna i regeringsformen.

Sverige har i flera avseenden kommit längre än många andra länder när det gäller värnandet av fri- och rättigheter men det finns mer kvar att göra.

Det är därför välkommet att riksdagen beslutat om en lagändring som möjliggör för enskilda att få skadestånd om staten, regionen eller kommunen har kränkt deras rättigheter enligt Europakonventionen. Moderaterna har drivit detta förslag då det är en självklarhet att den som utsätts för en rättighetskränkning också ska kunna kompenseras för detta.

Att domstolarna får lagstöd för att utdöma skadestånd är viktigt. Det innebär att rättsläget blir tydligare samtidigt som förutsebarheten för enskilda ökar.

Hittills har domstolarna utdömt skadestånd enbart med stöd i rättspraxis. Nu ger vi i stället domstolarna en uttrycklig rätt att bevilja enskilda skadestånd när staten utsatt dem för rättighetskränkningar.

Vi markerar härigenom tydligt från lagstiftarens sida mot kränkningar av fri- och rättigheter. Men detta är inte tillräckligt. I en orolig omvärld krävs fler åtgärder för att stärka de grundläggande fri- och rättigheterna:

Rätten till skadestånd borde inte bara omfatta kränkningar av rättigheter i Europakonventioner utan även kränkningar av rättigheterna i regeringsformen. Många av oss kommer ihåg Blake Petersson som felaktigt fråntogs sitt svenska medborgarskap i strid med regeringsformen och som till slut fick skadestånd för detta (bl. a. Dagens Juridik 2014-04-23).

I det fallet åsidosatte Högsta domstolen kravet på lagstöd för att Blake skulle kunna få skadestånd för statens kränkning av hans rättigheter. Målet får dock ses som ett undantagsfall och dess räckvidd är oklar, särskilt då Justitiekanslern sagt att domen för JK:s räkning kommer att få mycket begränsad effekt och kommer att tolkas restriktivt.

Därför måste lagstiftaren tydliggöra vad som gäller. Det bör naturligtvis inte vara någon skillnad om det är rättigheter i Europakonventionen eller regeringsformen som kränks. Skadan för den enskilde är lika stor, likaså behovet av kompensation

Riksdagen har, på förslag från allianspartierna, uppmanat regeringen att utreda denna fråga och vi förutsätter att detta görs skyndsamt, trots att regeringspartierna röstade emot förslaget.

Det är inte bara en stat, region eller kommun som kan kränka enskildas fri- och rättigheter, utan även andra enskilda kan göra detta. Staten har ett stort och viktigt ansvar i att skydda sina medborgare från kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda.

Genom en ny bestämmelse i regeringsformen vill vi tydliggöra detta ansvar och markera att en av statens kärnuppgifter är att skydda sina medborgare från fri- och rättighetskränkningar. Genom den nya bestämmelsen skulle det bli tydligare vilka krav vi ställer på lagstiftaren, myndigheterna och alla medborgare att följa och respektera de grundläggande demokratiska värderingar som våra fri- och rättigheter utgör.

Både försvaret och demokratin behöver rustas inför en allt oroligare omvärld. Vi behöver stärka de grundläggande fri- och rättigheterna för att öka vår motståndskraft mot populism och andra typer av extremism.

Riksdagsbeslutet om rätten till skadestånd för rättighetskränkningar enligt Europakonventionen är ett steg i rätt riktning men mer behöver göras.

 

 

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt