Skip to content

"Vi måste lagstifta om skadestånd när staten begår grundlagsbrott mot enskilda"

DEBATT - av Andreas Norlén (M), jur. dr. och ordförande i riksdagens konstitutionsutskott samt och Marta Obminska (M), jur.kand. och riksdagsledamot i konstitutionsutskottet


 

Vi ser på många håll i världen hur demokratiska principer och mänskliga fri- och rättigheter möter allt större motstånd. Populism, nazism, våldsbejakande extremism och hedersförtryck är bara några exempel på dagens hot mot vår demokrati och individers rättigheter.

Vi kan aldrig acceptera att människors frihet orättfärdigt begränsas, varför vi menar att det är dags att ytterligare stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna.

Nyligen beslutade riksdagen, efter ett initiativ från bland andra allianspartierna i konstitutionsutskottet, om en rätt för enskilda personer till skadestånd om staten inte följer Europakonventionen (Dagens Juridik 2018-01-31). Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Mer behöver göras för att stärka våra fri- och rättigheter i en oroligare omvärld.

Sverige är ett land som under lång tid har värnat fri- och rättigheter och vi har också byggt vår demokrati kring dessa. Många av våra grundläggande värderingar som jämställdhet, yttrandefrihet och religionsfrihet återfinns i grundlagen.

Vi undertecknade tidigt Europakonventionen vilket med åren har bidragit till ett allt starkare skydd för fri- och rättigheter och ett viktigt komplement till rättigheterna i regeringsformen.

Sverige har i flera avseenden kommit längre än många andra länder när det gäller värnandet av fri- och rättigheter men det finns mer kvar att göra.

Det är därför välkommet att riksdagen beslutat om en lagändring som möjliggör för enskilda att få skadestånd om staten, regionen eller kommunen har kränkt deras rättigheter enligt Europakonventionen. Moderaterna har drivit detta förslag då det är en självklarhet att den som utsätts för en rättighetskränkning också ska kunna kompenseras för detta.

Att domstolarna får lagstöd för att utdöma skadestånd är viktigt. Det innebär att rättsläget blir tydligare samtidigt som förutsebarheten för enskilda ökar.

Hittills har domstolarna utdömt skadestånd enbart med stöd i rättspraxis. Nu ger vi i stället domstolarna en uttrycklig rätt att bevilja enskilda skadestånd när staten utsatt dem för rättighetskränkningar.

Vi markerar härigenom tydligt från lagstiftarens sida mot kränkningar av fri- och rättigheter. Men detta är inte tillräckligt. I en orolig omvärld krävs fler åtgärder för att stärka de grundläggande fri- och rättigheterna:

Rätten till skadestånd borde inte bara omfatta kränkningar av rättigheter i Europakonventioner utan även kränkningar av rättigheterna i regeringsformen. Många av oss kommer ihåg Blake Petersson som felaktigt fråntogs sitt svenska medborgarskap i strid med regeringsformen och som till slut fick skadestånd för detta (bl. a. Dagens Juridik 2014-04-23).

I det fallet åsidosatte Högsta domstolen kravet på lagstöd för att Blake skulle kunna få skadestånd för statens kränkning av hans rättigheter. Målet får dock ses som ett undantagsfall och dess räckvidd är oklar, särskilt då Justitiekanslern sagt att domen för JK:s räkning kommer att få mycket begränsad effekt och kommer att tolkas restriktivt.

Därför måste lagstiftaren tydliggöra vad som gäller. Det bör naturligtvis inte vara någon skillnad om det är rättigheter i Europakonventionen eller regeringsformen som kränks. Skadan för den enskilde är lika stor, likaså behovet av kompensation

Riksdagen har, på förslag från allianspartierna, uppmanat regeringen att utreda denna fråga och vi förutsätter att detta görs skyndsamt, trots att regeringspartierna röstade emot förslaget.

Det är inte bara en stat, region eller kommun som kan kränka enskildas fri- och rättigheter, utan även andra enskilda kan göra detta. Staten har ett stort och viktigt ansvar i att skydda sina medborgare från kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda.

Genom en ny bestämmelse i regeringsformen vill vi tydliggöra detta ansvar och markera att en av statens kärnuppgifter är att skydda sina medborgare från fri- och rättighetskränkningar. Genom den nya bestämmelsen skulle det bli tydligare vilka krav vi ställer på lagstiftaren, myndigheterna och alla medborgare att följa och respektera de grundläggande demokratiska värderingar som våra fri- och rättigheter utgör.

Både försvaret och demokratin behöver rustas inför en allt oroligare omvärld. Vi behöver stärka de grundläggande fri- och rättigheterna för att öka vår motståndskraft mot populism och andra typer av extremism.

Riksdagsbeslutet om rätten till skadestånd för rättighetskränkningar enligt Europakonventionen är ett steg i rätt riktning men mer behöver göras.

 

 

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

18 comments

europa konventionen mänskliga rättigheterna är svensk lag sen 1995 .. ändå fattas beslut görs bedömningar hantering handläggning utifrån helt andra kriterier och prioriteringar än vad lagen föreskrivit .. myndigheter håller varann om ryggen för att undvika skandal och tvingas disciplineras för tjänstefel lagbrott övergrepp mot den enskilda individen i ett samhälle
..... allt för ett snyggt anseende utåt som är viktigare än sanning och rättvisa upprättelse ...

Lagförslaget är mycket bra och behövs verkligen. Det som också är viktigt att man får med i den nya lagen är att den enskilde personen i slutändan inte måste betala enorma rättegångskostnader, dvs. för både statens och sina egna rättegångskostnader, vid en eventuell förlust med risk för att i slutändan också få lämna hus och hem. Den medföljande rättegångskostnadsregeln kan vara utformad så att vardera parten endast får betala sina egna rättegångskostnader (s.k. kvittning av rättegångskostnaderna) oavsett utgången.

Så även om man vinner mot staten så ska hela skadeståndet gå till rättegångskostnaderna?

Sådant kallas snabbspåret i statens hantering av de mänskliga rättigheterna. Med andra ord priset man som medborgare får betala för att du blivit kränkt av Moder Svea.Om man istället överklagat till Europadomstolen så hade det inte kostat något.Bara det kan jag tycka är ett brott mot den enskilde eftersom du i praktiken betalar för att du blir kränkt som skattebetalare.När det gäller Sverige och deras förhållande till EU förordningar etc så är det bara ekonomi som är intressant och den enskilde har aldrig varit intressant då Sverige har som tradition att allt dåligt kommer från EU då de inte vill stå för sina tokiga påhitt som tex sol energi skatten.

Musse. Har du själv något förslag. Skadeståndstalan är en av de svåraste processerna att vinna. Det som döms ut är mycket blygsamma belopp enligt svensk skadeståndspraxis, samtidigt som rättegångskostnaderna ofta blir astronomiska. Tycker du att man har en rättegångskostnadsregel, där man kvittar vid förlust för den enskilde, men tilldöms samtliga rättegångskostnaderna vid vinst. Om man vill att man ska ha en möjlighet att driva den typen av mål så vill den enskilde inte samtidigt riskera att betalningsskyldig till miljonbelopp, där det finns en stor risk att förlora. Samtidigt om det finns en viss kostnad så kanske alla inte stämmer staten för allt möjligt för då är det i princip ekonomiskt riskfritt med en sådan talan och då kan man räkna med ett stort antal okynnesmål eller?

"Sverige har i flera avseenden kommit längre än många andra länder när det gäller värnandet av fri- och rättigheter men det finns mer kvar att göra."

Det där är en sanning med modifikation. Vi har diskrimineringslagstiftningen och lagen om hets mot folkgrupp. De värnar inte några fri- och rättigheter.

Det är dessutom bara statlig propaganda som man indoktrinerar barn med i skolan. Sverige är nog en av de värsta syndarna i västeuropa.

Gilla =0)
Det vore högst önskvärt domstolar tvingas följa svensk lag eller riskera betala höga skadestånd för sina politiska domar vid sidan om lagen.

Nästa steg är att de åklagare som tar ställning till anmälningar mot polis i tjänsten blir entledigade då de i princip agerar försvarsadvokater för polistjänstemännen. Hur illa poliser än beter sig så läggs anmälningarna ner av åklagaren på särskilda åklagarmyndigheten med vändande post. Skulle man lyckas att få rätt så är det oftast ett ringa brott. Titta hur man hanterar djurskyddslagen idag där man hänvisar till en bindande förordning 882/2004 som bara gäller livsmedelsproducerande djur. Sveriges regering har bemyndigat Jordbruksverket att utfärda föreskrifter där man enligt 64 § djurskyddsförordningen hänvisar till 882/2004 för att gömma sina olagliga husrannsakningar i de privata bostäderna. Vid min sista anmälan skriver åklagare i beslutet : Det förfarande som anmälts är inte brottsligt. Förfarandet utgör inget tjänstefel. De utpekade tjänstemännen har haft stöd i djurskyddslagen för sitt handlande och har att utgå från att unionslagstiftningen överensstämmer med svensk lag. En eventuell diskrepans mellan unionslagstiftningen och den svenska lagstiftningen kan inte läggas enskilda tjänstemän till last. En EU förordning ska ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Trots det så blundar man med hela ansiktet i våra rättsinstanser.

hoppsan låter som något jag erfarit ...

"Det förfarande som anmälts är inte brottsligt. Förfarandet utgör inget tjänstefel. "

kårandan hålla om ryggen .. andra personer eller personer i högre befattning städar undan lägger ned avslår med en obefogad icke motiverande bedömning beslut ...
det är ytterst få anmälningar om tjänstefel"grovt" mm mot myndigheter tjänstemän som slarvar missgynnar åsidosätter försommar oaktsamt mm som går igenom och leder nånstans
det är för att bevara ett fint snyggt yttre och anseende utåt att man har ett juridiskt rättsligt ansvar man sköter med lagen i handen ...fast lagen är som en rulle skithuspapper för att städa undan dynga
för man vill undvika en skandal

Jag har stött på några fall där polisen omhändertar barn från vårdnadshavarna utan lagstöd. De har lagts ned av särskilda åklagarkammaren på grund av att poliserna "inte kunde förväntas vara experter på tvångsmedel" (muntligt meddelat i ena fallet).

Ja, eller så drar de till med "då det är så många poliser inblandade, så går det inte att lasta någon enskild beslutsfattare".

Annars, funkar även det ultimata "tjänstefelet är att bedöma som ringa och således väcks inget åtal".

I Hässleholm är det tillåtet med barnäktenskap. Har man samma liberal inställning till tvångsgifte och månggifte? Det kan inte vara vidare bevänt med hedern I den hålan.

http://www.nsk.se/2018/02/01/ja-till-svar-om-barnaktenskap/

Så här kan vi inte ha det. Se till att rösta på feminister vid kommunvalet i host. Som ser till barnens bästa.

Självklart måste vi lagstifta om de allmännas skadeståndsansvar.

Idag kan skatteverket tvinga en företagare i konkurs genom olika åtgärder, långt innan påståendena bevisats och beslutet vunnit laga kraft.

Samma sak gäller blåljugande såssealassistenter och psykologer som tar vårdnaden från föräldrar eller vittnar mot föräldrar i mål om övergrepp, med ideologiska motiv.

ALLA, även det allmänna måste kunna ställas till ansvar för sina brister.

ALLA Det är vi. Menar du att vi måste ställar till svars för vad femisterna åstadkommer. Vi betalar redan ett högt pris. Men långtifrån lika högt pris som utsatta barn och kvinnor får betala. Fast det lär väl bli bättre när invandrarbarnen måste lämna samtycke innan gubben kryper på. Fy fan.

Polisförhöret gäller misstanke om olaga frihetsberövande och brott mot kameraövervakningslagen och det har tagit Niklas Krämer hårt.

– Åklagaren lade ner förundersökningen emot den misstänkte mannen, för att sedan på mina egna vittnesuppgifter hålla mig som misstänkt. Det här känns fruktansvärt bittert.

Hur länge ska staten hålla kommunerna om ryggen genom PBL för att råna den enskilde på sin egendom. I mitt fall handlar det om expropriering av en fastighet under förevändning att bygga en onödig gc-väg under täckmantel av en detaljplan som bryter mot äganderätten och likhet inför lagen och som vidimeras av MÖD genom att prövningstillstånd avvisas och att överklagan till HD ej får ske.
När man beaktar PBL och detaljplanmonopolet som kommuner har och detta BEVISLIGEN bryter mot grundlagstadgade fri- och rättigheter såsom i mitt fall blir frågan, vilken lag som ska gälla. Domstolsväsendet beaktar detaljplaner ur PBL-perspektiv och struntar helt om det bryter mot fri-och rättigheter och Europakonventionen
Man får inte heller överklaga detaljplaner till förvaltningsrätten enligt kommunallagen kap 13. Alla dörrar stängs för att kommuner ska utföra den perfekta egendomsstölden, det kallas kommunal markförsörjning.
Den enskilde får stryka på foten samtidigt som skolor och sjukhus kan säljas till privata förvaltare.
Att överklaga till Europadomstolen kan inte ge mig min unika fastighet tillbaka.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.