Skip to content

Lägre skatt på lön och högre på kapital - då tror experten att skattemoralen blir bättre

"Vi måste få ner skatten på inkomster och få upp den på kapital. Det kommer att vara positivt för skattebetalningsmoralen." Det säger professorn i finansrätt Roger Persson Österman i Veckans Juridik med anledning av Paradisläckan. 

 

- Vi har en enorm skillnad med skatt mellan personer med anställningsinkomster kontra de som har egna företag eller lever på utdelningar från aktier, konstaterar Roger Persson Österman, professor i finansrätt på Stockholms universitet, i Veckans Juridik med anledning av Paradisläckan

Han tar som exempel att en börs-vd kan jämföra sig med andra personer som äger företag och se att de har lägre skatt än vd:n. Därmed ökar också incitamentet att undkomma skatt för egen del.

"Likabehandlingsproblem"
Avslöjandena om de så kallade Paradis-papers har på nytt satt skatteplanering och skatteflykt i fokus. Roger Persson Österman konstaterar att man i Sverige beskattar arbetsinkomster väldigt högt och kapitalinkomster förhållandevis lågt och att det finns ett "likabehandlingsproblem" som påverkar skattemoralen.

- Vi måste få ner skatten på inkomster och få upp den på kapital. Det kommer att vara positivt för skattebetalningsmoralen, säger han. 

Fel om vad som är tillåtet
Advokaten Raoul Smitt är kritisk till det egna skrået och den rådgivning som ges.

- Utifrån advokatbyråhåll kan man se att många har felaktiga uppfattningar om vad som är tillåtet och vad som är kriminellt, konstaterar han.

Han pekar också på att lagstiftningen inte har hunnit med när det gäller utvecklingen av den fria marknaden.

- Den gör att man kan ha affärer, företag och konton utomlands.

Skattejurister Peter Sundgren konstaterar att möjligheterna att få ner skatten "tilllkommer en liten krets i det svenska samhället som kan manipulera framförallt kapitaltillgångar".

Se hela Veckans Juridik om Paradisläckan här >>

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

8 comments

Detta skulle ju även innebära högre beskattning av privatpersoners blygsamma kapitalinkomster. Tro det eller ej men trots skattetrycket i Sverige finns det förvärvsarbetare som även sparar.

Vad som gör viljan att betala skatt sämre är nog Sveriges höga skattetryck i kombination med krisen i skolan, krisen inom polisen, krisen inom sjukvården och krisen inom äldreomsorgen m.m.

Leif Östling frågade vad han fick för pengarna. Jag, som liksom Östling nyttjar skattefinansierade tjänster sparsamt, undrar i stället hur befintliga medel används. I en
myndighet som presterar för dåligt trots höga anslag borde ledningen bytas ut.

Roger verkar vara en bra person men hans slutsatser är helt felaktiga. Skattetrycket måste sjunka kraftigt för att vi ska kunna behålla vår konkurrenskraft och kompetens. Det innebär att såväl personbeskattning, bolagsbeskattning och kapitalskatter måste sänkas, Skattetrycket bör minska med ca 15-20%, från dagens 48% till ca 30% av BNP. Välfärdsåtagandena ska minskas kraftigt till att endast omfatta kärnuppgifterna försvar, polis, sjukvård och omsorg, samt skola. Till viss del bör vi alla få betala en självrisk vid sjukdom. Det är inte rimligt att en person ska kunna få en operation för exempelvis 1 msek utan att lägga mer än 900 kr själv. Det den ena får är en kostnad för någon annan. Sjukvård m.m. är inte gratis, utom för de som aldrig betalat svensk skatt.

Minst 150 myndigheter kan avskaffas, bidrag till kultursektor, föreningar, företag m.fl bör avskaffas. Svenska politiker är världsmästare i att slösa bort skattemedel. Trots skattetryck i världstopp har vi inte världsklass avseende pensioner, sjukskrivnings-/penningsregler, polis, försvar, skolresultat, sjukvårdsköer m.m.

Tror också att pengar inte alltid går till rätt saker, och det kan ifrågasättas om alla myndigheter behövs. Men jag tycker pengar bör gå till bl.a. kultursektor. Om marknaden får styra får man den där gottepåsen, folk väljer det som är lättköpt, och det blir mindre mångfald i utbud.

Roger, min gamla lärare på SU. Jag tycker att Sverige borde ha högre skatt på sådant som är svårt att fuska med, t.ex. fastigheter, byggnader, energi, drivmedel. Lägre skatt på arbetskraft. Så får folk själv välja om de ska bo och köra flott. Vill man bo billigt i förorten/på vischan så kan man spara pengar. Högre avgifter på "myndighetstjänster" (bygglov, alkoholtillstånd osv). Avskaffa ränteavdragen på sikt. Sänk ränteavdragen med 1/20 varje år i 20 år tills dom är borta. Avskaffa jobbreseavdragen också. Krångligt och slukar resurser att administrera. Färre möjligheter till avdrag, men lägre skatt på arbete.

Håller med Janne om att Sverige är världsmästare på att slösa skattemedel.

Ett problem är att väl att arbetsinkomster är en säkrare skattebas, det är svårt att undandra sig den skatten. Höjer man skatten på kapital försvinner den bara utomlands. Det är sorgligt att det ska vara så, att det för det i princip är omöjligt att bli rik på att förvärvsarbeta.

Har denne man en endaste aning om 3:12 reglerna, man häpnar över det man läser.
Ex en småföretagare har en vinst på en miljon.
först vinstskatt sedan träder 3;12 reglerna in 60% till i skatt
Efter alla skatter så återstår 270 000 av 1 000 000.
Häftig att betala skatt som mona sa.

Makalöst

Sett till hur prioriteringarna ser ut när det gäller skatteintäkternas användning så har jag full förståelse för dem som inte vill vara med och betala skatt.

Som några pekat på i tidigare inlägg och Östling framförde på ett kanske lite provokativt sätt, glöms alltid vid skattediskussioner bort vad skattepengarna används till.Oftast framhålls " skola,vård och omsorg" men granskar man utgifterna lite mer i detalj går rel lite av skatteinkomsterna just till dessa ändamål. Resterande del av skatteinkomsterna, innefattande de skatter som numer kallas avgifter, måste kunna skäras ordentligt i. Bla kan man fråga sig om stora delar av vår u-hjälp någonsin haft annat resultat än att berika redan besuttna grupper i mottagarländerna. Exemplen är legio. Vidare har byråkratin / myndigheter närmast växt groteskt sedan tiden då Göran Persson, trots ingående undersökning, uppgav sig inte kunna bestämt uppge antalet myndigheter. Man behöver sannerligen inte vara mångmiljonär med konton på bla Malta för att fråga sig vad fan man får för sina skatteutgifter.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.