Skip to content

"Hur fan har Leif Östling deklarerat? För att nu travestera hans eget ordval..."

DEBATT - av Raoul Smitt, advokat, och Peter Sundgren, skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden WITS

 

I den pågående debatten om Paradise Papers och bland andra Leif Östlings bolag i Luxemburg och Malta har genomgående förutsatts att lagar och förordningar har följts när bolag ”avskärmats” från beskattning i Sverige.

Men hur är det egentligen med den saken? Frågan är intressanta att ställa eftersom det i Sverige finns en mycket specifik anti-skatteflyktsregel - den så kallade Controlled Foreign Corporations (CFC).

I korthet går denna ut på att personer, såväl fysiska som juridiska, som är bosatta i Sverige och som innehar kontrollerade bolag i lågskatteländer skall ta upp dessa bolags lågbeskattade vinster i sin egen deklaration i Sverige.

I princip beskattas således dessa bolags vinster såsom inkomst av näringsverksamhet hos bolagsägaren. Ett problem uppkommer emellertid om de aktuella bolagen har etablerats i någon av EU:s medlemsstater eftersom våra interna CFC-regler kommer i konflikt med unionens principer om fri etablering av bolag.

Emellertid har EU-domstolen i den beryktade domen angående Cadbury Schweppes förklarat att om den aktuella bolagsbildningen utgör ett led i ett skatteundandragande och om bolaget utgör en ”konstlad” etablering så får en medlemsstats lagstiftning som syftar till att omintetgöra skatteflykten ändå gälla.

I domen exemplifierar domstolen vad som kan anses utgöra typiska tecken på att en etablering är ”konstlad” - nämligen om bolaget är ett brevlådeföretag utan anknytning till landets ekonomi och inte har lokal, inga anställda och därmed liknande förhållanden för att driva sin verksamhet. I dessa fall gäller med andra ord den svenska skatteflyktsregeln.

År 2015 kom en dom från kammarrätten som refererades i en artikel under rubriken "Förlorar mot Skatteverket - bolag utan personal i Luxemburg ett 'konstlat upplägg'” (Dagens Juridik 2015-01-07). 

Den fråga som uppstår är således om till exempel Leif Östlings bolag - där bolaget i Luxemburg enligt vad som har uppgivits i media förvaltar aktier till ett värde av cirka 30 miljoner kronor och bolaget i lågskattelandet Malta där han har cirka tre miljoner kronor - utgör "konstlade" upplägg enligt vår CFC-lagstiftning?

I samband med rapporteringen kring Paradise Papers har det uppgivits att cirka 1 200 svenskar har bolag på Malta. Dessa bolagsägare får vara beredda på Skatteverkets frågor om de har "konstlade" upplägg.

Det får anses givet att Skatteverket nu kommer att utreda denna fråga för att avgöra om skattskyldighet föreligger eller inte.

 

Se även Veckans Juridik på samma tema:

"Vad gör Magdalena Andersson? Detta skulle kunna prövas mot CFC-reglerna om skatteflykt"

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Intressanta synpunkter förvisso. Kan samma frågor uppkomma gällande Margot Wallströms olika skatteupplägg? Eller är hon friad pga sin ställning som politisk elit?

I hennes fall var det väl inget upplägg med bolag, utan någon specialregel om inkomst från EU? Reglerna i artikeln har alltså att göra med en helt annan situation.

Men om bolagsägaren inte är Ö eller av Ö ägt bolag i Sverige utan av Ö ägt bolag i annat lågskatteland och som där inte visar vinst?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.