Skip to content

Hur klarar demokratin nazistiska åsikter? Experterna oense om demonstrationsfrihet

”Det är demokratins paradox att man tillåter personer som vill avskaffa den att ändå yttra sig”. Det säger Nils Funcke som är emot ett demonstrationsförbud för nazister. Men experternas åsikter går isär om hur de högerextrema grupperna ska hanteras.

 

Nazistdemonstrationen vid bokmässan i Göteborg och deras närvaro i Almedalen har gjort frågan om yttrandefrihet och högerextremism brännhet. Många vill förbjuda både ideologierna och rätten att demonstrera på gator och torg. Inför nästa års Almedalsvecka undersöker Gotlands tjänstemän och politiker om det går att hindra det öppet nazistiska NMR från att helt vara med.

"Demokratins paradox"
Nils Funcke, vd för Utgivarna, hör de som inte tror på några förbud.

- Det är demokratins paradox att man tillåter personer att yttra sig som vill avskaffa den och att man tillåter personer att säga att det här samhället bör kastas över ända om så krävs med våld. Det ska demokratin tåla, säger han i senaste avsnittet av Veckans Juridik.

"De tränar kollektivt"
Funcke får medhåll av Daniel Wiklander, chefredaktör på tidningen Expo. Wiklander anser att man ska titta på vad de högerextrema grupperna faktiskt gör istället för att fokusera på deras rätt att demonstrera.

- Det finns en gråzon som är svårt att lagstifta om och de använder demonstrationer till annat än att bara uttrycka en åsikt. De tränar kollektivt för att agera offensivt med sköldar och spjut och de använder demonstrationerna till en maktdemonstration för att sätta polisen på plats, säger Daniel Wiklander.

"Inte låta sig luras"
Enligt honom utgörs de så kallade militanta gatuaktivisterna med nazistiska åsikter av runt 200 personer. Men det finns även ett par tusen sympatisörer och finansiärer kring grupperna. 

- Man ska inte låta sig luras av det lilla antalet och tro att det skulle vara ett litet problem. De behöver inte vara så många för att orsaka skada, säger Daniel Wiklander.

Var går gränsen?
Till de som vill inskränka demonstrationsfriheten hör juristen Anna Rogalska Hedlund.

- Någonstans går smärtgränsen. De som vill utplåna våra fri-och rättigheter ska inte få demonstrera, säger hon. 

Hon tar som exempel valet i Österrike nyligen där en nazistisk kandidat inte fick ställa upp. Hon pekar också på att man i USA har beslutat på konstitutionell nivå att gränsen för yttrandefriheten går vid att Ku klux klan bränner kors för att skrämma människor.

Advokaten Percy Bratt pekar på att den svenska lagstiftningen om hets mot folkgrupp inte håller måttet och måste uppgraderas. 




Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt