Skip to content

"Lagrådets kritik visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag"

DEBATT - av  Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda barnen, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris och Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige

 

Bris, UNICEF Sverige och Rädda barnen har i åratal vittnat om hur barn i utsatta situationer får sina rättigheter kränkta. Därför har vi länge kämpat för att barnkonventionen ska bli lag.

Senast vid Riksdagens öppnande upprepade Stefan Löfven regeringens ambition: barnkonventionen ska vara lag 2020. Nu behöver regeringen hålla det man lovat, för barnens skull.

Sedan snart 30 år är Sverige bundna att följa barnkonventionen. Det innebär redan nu att den ska tillämpas i daglig myndighetsutövning. Men i våra organisationer ser vi dagligen exempel på allvarliga brister både när det gäller att tillgodose barns rättigheter men också kunskapen om barnrättsfrågor hos företrädare för offentliga verksamheter.

Det duger inte för Sverige, som var bland de första länderna att ratificera barnkonventionen, och som har en lång tradition av att stå upp för mänskliga rättigheter. Det är tydligt att barns rättsliga status måste höjas.

I det yttrande som Lagrådet presenterade nyligen avstyrks regeringens förslag om att göra barnkonventionen till lag. Det var inte oväntat.

Det är dock beklagligt att Lagrådet inte ger några konstruktiva förslag om hur barns rättigheter kan stärkas i svensk rättstillämpning, för i det arbetet behövs allas expertis.

Bris, UNICEF Sverige och Rädda barnen är övertygade om att barnkonventionen som svensk lag skulle vara ett kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter i Sverige.

Enligt allmänt vedertagna rättsprinciper ska all svensk lagstiftning tolkas i relation till de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige är bundet till. Att svenska domstolar är ovana att tolka och tillämpa internationella bindande konventioner kan därför aldrig vara ett argument mot att faktiskt göra det.

Tvärtom blir det tydligt att barnkonventionen måste bli svensk lag för att få genomslag.

Vi får ofta höra att barnkonventionen är luddig, svår att tillämpa, innehåller ”för mycket fluff”. Trots det finns exempel över hela världen, 94 länder totalt, som har inkorporerat barnkonventionen i sin nationella lagstiftning och domstolar som direkt hänvisar till barnkonventionen och barnrättskommitténs tolkningar i sina beslut.

Norge och Finland är exempel här i Norden, men även Frankrike, Tyskland och Storbritannien går att vända sig till för inspiration. Även Europadomstolen hänvisar många gånger till barnkonventionen i sina avgöranden.

FN:s barnrättskommittés roll och mandat har godkänts av alla stater som bundit sig till barnkonventionen. Det är den enda aktören i världen som löpande tolkar konventionen och de rekommendationer och allmänna kommentarer som de utfärdar ska i motsats till Lagrådets inställning ses som en tillgång då dessa utgör vägledning för hur barnkonventionen ska tolkas.

Om inte Sverige skulle ta barnrättskommitténs slutsatser på allvar skulle det vara detsamma som att ifrågasätta hela FN:s mänskliga rättighetssystem.

Visst finns det utmaningar och viktiga frågeställningar men de kan övervinnas. Sverige har tidigare visat att det är möjligt att inkorporera en internationell konvention - Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Redan idag tolkas och tillämpas både internationella konventioner och svenska lagar som är mer allmänt formulerade, som till exempel socialtjänstlagen.

Även den utredning som ligger till grund för regeringens förslag om att göra barnkonventionen till lag, ger konkreta förslag på hur lagstiftningen tillsammans med andra åtgärder kan stärka barns rättigheter i Sverige.

Invändningarna från Lagrådet och från andra juridiska instanser visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag.

Det är dags att flytta fram positionerna för barns mänskliga rättigheter, förändra barnsynen så att barn i Sverige ses som de rättighetsbärare de är. Det är dags att stärka barnkonventionens ställning, inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos andra myndigheter.

Vår erfarenhet visar att det inte kommer att ske förrän den får status som svensk lag.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt