Skip to content

"Upphovsrätt, internet och länkning - BUS-målet, vad handlar det om?"

ANALYS - av advokat Dag Wetterberg, specialiserad på immaterialrätt och IT-rätt

 

I ett uppmärksammat mål som dels prövats genom ett beslut i Högsta domstolen och därefter i sak i Patent- och marknadsdomstolen (”PMD”) har ett antal centrala frågor inom upphovsrätten prövats. Målet är intressant eftersom det sätter upphovsrättens ensamrätt i fokus i förhållande till allmänhetens rätt att ta del av konstnärliga verk som gjorts tillgängliga av konstnärerna i det offentliga rummet.  

I denna artikel kommer jag att gå igenom målet samt lämna mina egna åsikter om konsekvenserna av utgången i målet.  

Bakgrund och frågeställningar i målet

Bildupphovsrätt i Sverige ek. för. (BUS) är en organisation i Sverige som på bildkonstens område företräder upphovsmän genom att ta emot och fördela ersättningar för utnyttjanden av bildkonst.

Thomas Qvarsebo skapade 1998 konstverket Duo. Johan Paalzow skapade 2004 verket Moby Dick. Eva Hild skapade 2012 verket Binär. Konstnärerna är medlemmar i BUS. Konstverken är placerade på allmän plats utomhus.[1]

Thomas Qvarsebo, Johan Paalzow och Eva Hild har var och en webbplatser varifrån bilder av konstverken görs tillgängliga för allmänheten genom överföring (”via internet”).

Wikimedia Sverige är en ideell förening. Föreningen driver webbplatsen www.offentligkonst.se varigenom en person som fotograferar ett konstverk kan ladda upp bilden på Wikimedia Commons. Användaren lägger därefter in filnamnet för bilden i en lista på Wikipedia.

En användare av webbplatsen www.offentligkonst.se får tillgång till en bild av konstverket genom att gå in på webbplatsen och klicka på ett konstverk. Webbplatsen levererar dels textinformation om konstverket, dels en länk till databasen Wikimedia Commons till användarens webbläsare.

Användarens webbläsare anropar databasen Wikimedia Commons som levererar bilden till användarens webbläsare. Bilder av Thomas Qvarsebos, Johan Paalzows och Eva Hilds konstverk finns i Wikimedia Commons.

BUS skrev den 17 december 2013 till Wikimedia Sverige och påtalade att Wikimedia Sveriges användning av de angivna konstverken är ett upphovsrättsligt förfogande, som enligt BUS krävde upphovsmännens samtycke. Wikimedia Sverige tog den 19 december 2013 emot BUS brev och besvarade det den 7 januari 2014.

BUS väckte i juni 2014 talan mot Wikimedia Sverige för upphovsrättsintrång. BUS yrkade förbud för Wikimedia Sverige att genom överföring till allmänheten tillgängliggöra framställningar av konstverken.

BUS yrkade också att domstolen skulle förklara att Wikimedia Sverige var ersättningsskyldigt för överföringarna.

Wikimedia Sverige bestred talan och gjorde gällande att tillgängliggörande av bilderna på konstverken på webbplatsen är tillåten enligt 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen (1960:729) eftersom bestämmelsen ger rätt inte bara till exemplarframställning utan även till överföring av verken.

Wikimedia Sverige gjorde vidare gällande bland annat att tillgängliggörandet av bilderna på konstverken i vart fall inte är en överföring av verken till allmänheten som kräver upphovsmännens tillstånd; överföringen riktar sig inte till ny publik.

En fråga som prövats i målet är huruvida begreppet avbilda i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, skall förstås så att konstverk på eller vid allmän plats utomhus fritt får överföras till allmänheten via internet utan krav på tillstånd från upphovsmannen, det vill säga om begreppet gav rätt inte bara till exemplarframställning utan även till överföring till allmänheten av exemplaren.

Denna fråga har prövats av Högsta domstolen som i ett beslut kom fram till att denna reglering inte gav Wikimedia Sverige rätt att överföra verken via internet till allmänheten genom att tillhandahålla fotografier av konstverken.

BUS har, efter Högsta domstolens besked vidhållit sin talan. Wikimedia Sverige har alltjämt bestritt käromålet.

Wikimedia Sverige har i första hand gjort gällande att konstverken, oberoende av att de är åtkomliga på webbplatsen www.offentligkonst.se  redan finns tillgängliga på internet för samma publik som kan ta del av dem via webbplatsen.

Parternas grunder

Bus hävdade att konstverken är skyddade som alster av bildkonst enligt upphovsrättslagen och att Wikimedia Sverige, utan tillstånd, har tillgängliggjort konstverken genom överföring till allmänheten via webbplatsen www.offentligkonst.se .

Wikimedia Sverige menade å sin sida att de hade rätt att överföra bilderna utan de aktuella upphovsmannens tillstånd. Anledningen till detta är att webbplatsen länkar till bilder av konstverken som redan finns på en tredje parts webbplats. Dessutom finns de aktuella bilderna redan på upphovsmannens webbplatser.

Upphovsmannen har dessutom genom att själva tillgängliggöra verken på internet lämnat implicita samtycken till att konstverken är åtkomliga för dem som vill ta del av verken.

Domskäl

Den grundläggande frågan i målet som prövades var om Wikimedia Sveriges tillhandahållande av länkar som leder till Wikimedia Commons, där bilder av verken finns utan upphovsmännens samtycke, och verken därigenom kan fås att framträda för en användare av Wikimedia Sveriges webbplats, innebär ett upphovsrättsligt förfogande över verken genom att de överförs till allmänheten.

PMD gör en rigorös genomgång av befintlig rättspraxis på området och följande avgöranden berörs:

  1. Mål C-466/12; Svensson m.fl: I EU-domstolens dom i Svenssonmålet, där fråga var om länkning på internet och avsåg tillhandahållande av lankar på en webbplats till verk på en annan webbplats som där gjorts fritt tillgängliga med upphovsmannens samtycke, fann EU-domstolen att det inte var en överföring till allmänheten eftersom den inte hade skett till ny publik. Det var inte en publik som verkets upphovsman inte beaktat när han lämnade tillstånd till den ursprungliga överföringen.
  2. Mål C-160/15; GS Media: GS-Mediamålet avsåg länkar på en webbplats till verk tillgängliga på en annan webbplats men utan upphovsmannens samtycke, följer av tidigare rättspraxis inte att en sådan överföring i princip ska uteslutas från begreppet överföring till allmänheten. Tvärtom bekräftade, enligt EU-domstolen, tidigare praxis vikten av att tillstånd inhämtades, eftersom artikel 3.1. i Infosocdirektivet just föreskriver att varje överföring av ett verk till allmänheten kräver tillåtelse av upphovsrättsinnehavaren (domen p. 43).
  3. Mål C-527/15; Stichting Brein: Målet gällde om försäljning av en anordning (en multimediaspelare) med vissa funktioner innebar tillgängliggörande av verk för allmänheten, gjort vissa uttalanden om länkning innebär en överföring av verk till allmänheten. Målet bekräftar vikten av ett tillstånd från upphovsrättsinnehavaren av skyddade verk som gjorts fritt tillgängliga på en webbplats vid tillämpningen av artikel 3.1 i Infosocdirektivet, eftersom denna bestämmelse just föreskriver att varje överföring av ett verk till allmänheten kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavare (p. 47). EU-domstolen påpekade även att när och i den utsträckning som ett verk är fritt tillgängligt på en webbplats som hyperlänken länkar till, ska upphovsmannen ha haft samtliga internetanvändare i åtanke som allmänhet (publik) när han gav sitt tillstånd, vilket innebär att överföringen inte gjorts till ny publik. Samma övervägande kan emellertid inte göras utifrån tidigare avgöranden om något sådant tillstånd inte lämnats (p. 48). EU-domstolen redovisade därefter principerna för den ”individualiserade bedömning” som, enligt vad som utsagts i GS Mediamålet, ska göras i det enskilda fallet för att avgöra om det är en överföring till allmänheten.

PMD gör dessutom en grundlig genomgång av Info Soc- direktivets regleringar samt ansluter till Högsta Domstolens inställning rörande tolkningen av att avbilda i 24 § upphovsrättslagen (”URL”).

Enligt Högsta Domstolen ansågs inte inskränkningen i 24 § URL innebära att Wikimedia hade rätt att överföra bilderna utifrån begreppet avbilda. Undantaget gäller således inte för det tillgängliggörande som Wikimedia Sverige hade gjort enligt Högsta domstolen och inte heller PMD.

Så det är här domstolen står, med den inte helt lätta uppgiften att hitta ett domslut som å ena sidan skyddar upphovsmannens ensamrätt och å andra sidan att göra en avvägning av rimligheten i att en icke vinstdrivande organisation skall kunna länka till avbildningar (till exempel foton av konstverken tagna av gemene man och upplagda i databasen) av konstnärernas konstverk utifrån gällande lagstiftning och rättspraxis.

Analys och slutsatser samt funderingar

Om vi börjar med att titta på den enklaste delen i målet, nämligen inskränkningen i 24 § URL delar jag Högsta Domstolen och PMD:s domskäl.

Inskränkningen i URL ger inte Wikimedia Sverige rätten att publicera bilder av externa fotografer och därefter tillgängliggöra dem i sin databas trots att detta görs utan intäkter för Wikimedia Sverige. Denna typ av tillgängliggörande täcks helt enkelt inte av lagtexten och dess förarbeten.

Enligt min mening har inte upphovsrätten hängt med i den digitala utvecklingen i denna del. Det är inte rimligt att en producent har rätt, med undantaget i URL som grund, att framställa vykort av konstverken (exemplarframställning) och sälja dem medan en privatperson som tar en selfie med statyn i bakgrunden inte har rätt att tillgängliggöra bilden genom överföring på internet, exempelvis genom att lägga ut bilden i sociala medier (som per definition utgör en databas).

Denna diskrepans mellan fysisk och digital publicering leder till förfång enligt min mening. Den är otillfredsställande och det var nog inte det som BUS ville uppnå med sin talan.

Den andra rättsfrågan som prövas i målet är mer komplicerad, nämligen frågan om upphovsmännen genom att tillgängliggöra sina konstverk i fotografisk form på sina egna hemsidor lämnat ett implicit samtycke för allmänheten att genom egna fotografier publicera dessa på sina och externa hemsidor och sociala nätverk.

Även i denna del anser jag att domstolen kommer fram till den enda rimliga slutsatsen nämligen att konstnärerna inte lämnat samtycken till andra att publicera avbildningar av deras konstverk i fotografisk form och att tillgängliggöra fotografierna på externa hemsidor. 

Om Wikimedia Sverige istället länkat till Thomas Qvarsebos egen hemsida där avbildningar genom fotografier lagts ut av verket Duo med konstnärens samtycke - hade Wikimedia Sverige inte gjort intrång i Thomas Qvarsebos ensamrätt enligt gällande lagstiftning och EU- praxis.

Sammantaget har PMD, enligt min mening, hittat en lösning och en balans i målet som är svår att argumentera mot.

Problemet med domen, vilket inte är domstolarnas fel, är att den kan leda till förfång för enskilda individer som vill ta bilder av snygga konstverk och lägga upp dem på hemsidor och i sociala nätverk. Detta är inte konstnärernas prioritet och jag tror inte att domen kommer att leda till en aggressiv rättighetsbevakning i denna del men det är en lite underlig konsekvens av en lagstiftning som inte riktigt hängt med sin samtid.



[1] 1. Vid en kontroll på Wikipedia tillgängliggörs verken ”Moby Dick” och ”Binär” på Wikipedias hemsida per den 16 juli 2017. Det är oklart varför men ett skäl kan vara att de Wikipedia löst en licens med BUS alt. konstnärerna. Det andra, mindre troliga alternativet är att ett perdurerande upphovsrättsintrång fortfarande pågår.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt