Skip to content

"Upphovsrätt, internet och länkning - BUS-målet, vad handlar det om?"

ANALYS - av advokat Dag Wetterberg, specialiserad på immaterialrätt och IT-rätt

 

I ett uppmärksammat mål som dels prövats genom ett beslut i Högsta domstolen och därefter i sak i Patent- och marknadsdomstolen (”PMD”) har ett antal centrala frågor inom upphovsrätten prövats. Målet är intressant eftersom det sätter upphovsrättens ensamrätt i fokus i förhållande till allmänhetens rätt att ta del av konstnärliga verk som gjorts tillgängliga av konstnärerna i det offentliga rummet.  

I denna artikel kommer jag att gå igenom målet samt lämna mina egna åsikter om konsekvenserna av utgången i målet.  

Bakgrund och frågeställningar i målet

Bildupphovsrätt i Sverige ek. för. (BUS) är en organisation i Sverige som på bildkonstens område företräder upphovsmän genom att ta emot och fördela ersättningar för utnyttjanden av bildkonst.

Thomas Qvarsebo skapade 1998 konstverket Duo. Johan Paalzow skapade 2004 verket Moby Dick. Eva Hild skapade 2012 verket Binär. Konstnärerna är medlemmar i BUS. Konstverken är placerade på allmän plats utomhus.[1]

Thomas Qvarsebo, Johan Paalzow och Eva Hild har var och en webbplatser varifrån bilder av konstverken görs tillgängliga för allmänheten genom överföring (”via internet”).

Wikimedia Sverige är en ideell förening. Föreningen driver webbplatsen www.offentligkonst.se varigenom en person som fotograferar ett konstverk kan ladda upp bilden på Wikimedia Commons. Användaren lägger därefter in filnamnet för bilden i en lista på Wikipedia.

En användare av webbplatsen www.offentligkonst.se får tillgång till en bild av konstverket genom att gå in på webbplatsen och klicka på ett konstverk. Webbplatsen levererar dels textinformation om konstverket, dels en länk till databasen Wikimedia Commons till användarens webbläsare.

Användarens webbläsare anropar databasen Wikimedia Commons som levererar bilden till användarens webbläsare. Bilder av Thomas Qvarsebos, Johan Paalzows och Eva Hilds konstverk finns i Wikimedia Commons.

BUS skrev den 17 december 2013 till Wikimedia Sverige och påtalade att Wikimedia Sveriges användning av de angivna konstverken är ett upphovsrättsligt förfogande, som enligt BUS krävde upphovsmännens samtycke. Wikimedia Sverige tog den 19 december 2013 emot BUS brev och besvarade det den 7 januari 2014.

BUS väckte i juni 2014 talan mot Wikimedia Sverige för upphovsrättsintrång. BUS yrkade förbud för Wikimedia Sverige att genom överföring till allmänheten tillgängliggöra framställningar av konstverken.

BUS yrkade också att domstolen skulle förklara att Wikimedia Sverige var ersättningsskyldigt för överföringarna.

Wikimedia Sverige bestred talan och gjorde gällande att tillgängliggörande av bilderna på konstverken på webbplatsen är tillåten enligt 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen (1960:729) eftersom bestämmelsen ger rätt inte bara till exemplarframställning utan även till överföring av verken.

Wikimedia Sverige gjorde vidare gällande bland annat att tillgängliggörandet av bilderna på konstverken i vart fall inte är en överföring av verken till allmänheten som kräver upphovsmännens tillstånd; överföringen riktar sig inte till ny publik.

En fråga som prövats i målet är huruvida begreppet avbilda i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, skall förstås så att konstverk på eller vid allmän plats utomhus fritt får överföras till allmänheten via internet utan krav på tillstånd från upphovsmannen, det vill säga om begreppet gav rätt inte bara till exemplarframställning utan även till överföring till allmänheten av exemplaren.

Denna fråga har prövats av Högsta domstolen som i ett beslut kom fram till att denna reglering inte gav Wikimedia Sverige rätt att överföra verken via internet till allmänheten genom att tillhandahålla fotografier av konstverken.

BUS har, efter Högsta domstolens besked vidhållit sin talan. Wikimedia Sverige har alltjämt bestritt käromålet.

Wikimedia Sverige har i första hand gjort gällande att konstverken, oberoende av att de är åtkomliga på webbplatsen www.offentligkonst.se  redan finns tillgängliga på internet för samma publik som kan ta del av dem via webbplatsen.

Parternas grunder

Bus hävdade att konstverken är skyddade som alster av bildkonst enligt upphovsrättslagen och att Wikimedia Sverige, utan tillstånd, har tillgängliggjort konstverken genom överföring till allmänheten via webbplatsen www.offentligkonst.se .

Wikimedia Sverige menade å sin sida att de hade rätt att överföra bilderna utan de aktuella upphovsmannens tillstånd. Anledningen till detta är att webbplatsen länkar till bilder av konstverken som redan finns på en tredje parts webbplats. Dessutom finns de aktuella bilderna redan på upphovsmannens webbplatser.

Upphovsmannen har dessutom genom att själva tillgängliggöra verken på internet lämnat implicita samtycken till att konstverken är åtkomliga för dem som vill ta del av verken.

Domskäl

Den grundläggande frågan i målet som prövades var om Wikimedia Sveriges tillhandahållande av länkar som leder till Wikimedia Commons, där bilder av verken finns utan upphovsmännens samtycke, och verken därigenom kan fås att framträda för en användare av Wikimedia Sveriges webbplats, innebär ett upphovsrättsligt förfogande över verken genom att de överförs till allmänheten.

PMD gör en rigorös genomgång av befintlig rättspraxis på området och följande avgöranden berörs:

  1. Mål C-466/12; Svensson m.fl: I EU-domstolens dom i Svenssonmålet, där fråga var om länkning på internet och avsåg tillhandahållande av lankar på en webbplats till verk på en annan webbplats som där gjorts fritt tillgängliga med upphovsmannens samtycke, fann EU-domstolen att det inte var en överföring till allmänheten eftersom den inte hade skett till ny publik. Det var inte en publik som verkets upphovsman inte beaktat när han lämnade tillstånd till den ursprungliga överföringen.
  2. Mål C-160/15; GS Media: GS-Mediamålet avsåg länkar på en webbplats till verk tillgängliga på en annan webbplats men utan upphovsmannens samtycke, följer av tidigare rättspraxis inte att en sådan överföring i princip ska uteslutas från begreppet överföring till allmänheten. Tvärtom bekräftade, enligt EU-domstolen, tidigare praxis vikten av att tillstånd inhämtades, eftersom artikel 3.1. i Infosocdirektivet just föreskriver att varje överföring av ett verk till allmänheten kräver tillåtelse av upphovsrättsinnehavaren (domen p. 43).
  3. Mål C-527/15; Stichting Brein: Målet gällde om försäljning av en anordning (en multimediaspelare) med vissa funktioner innebar tillgängliggörande av verk för allmänheten, gjort vissa uttalanden om länkning innebär en överföring av verk till allmänheten. Målet bekräftar vikten av ett tillstånd från upphovsrättsinnehavaren av skyddade verk som gjorts fritt tillgängliga på en webbplats vid tillämpningen av artikel 3.1 i Infosocdirektivet, eftersom denna bestämmelse just föreskriver att varje överföring av ett verk till allmänheten kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavare (p. 47). EU-domstolen påpekade även att när och i den utsträckning som ett verk är fritt tillgängligt på en webbplats som hyperlänken länkar till, ska upphovsmannen ha haft samtliga internetanvändare i åtanke som allmänhet (publik) när han gav sitt tillstånd, vilket innebär att överföringen inte gjorts till ny publik. Samma övervägande kan emellertid inte göras utifrån tidigare avgöranden om något sådant tillstånd inte lämnats (p. 48). EU-domstolen redovisade därefter principerna för den ”individualiserade bedömning” som, enligt vad som utsagts i GS Mediamålet, ska göras i det enskilda fallet för att avgöra om det är en överföring till allmänheten.

PMD gör dessutom en grundlig genomgång av Info Soc- direktivets regleringar samt ansluter till Högsta Domstolens inställning rörande tolkningen av att avbilda i 24 § upphovsrättslagen (”URL”).

Enligt Högsta Domstolen ansågs inte inskränkningen i 24 § URL innebära att Wikimedia hade rätt att överföra bilderna utifrån begreppet avbilda. Undantaget gäller således inte för det tillgängliggörande som Wikimedia Sverige hade gjort enligt Högsta domstolen och inte heller PMD.

Så det är här domstolen står, med den inte helt lätta uppgiften att hitta ett domslut som å ena sidan skyddar upphovsmannens ensamrätt och å andra sidan att göra en avvägning av rimligheten i att en icke vinstdrivande organisation skall kunna länka till avbildningar (till exempel foton av konstverken tagna av gemene man och upplagda i databasen) av konstnärernas konstverk utifrån gällande lagstiftning och rättspraxis.

Analys och slutsatser samt funderingar

Om vi börjar med att titta på den enklaste delen i målet, nämligen inskränkningen i 24 § URL delar jag Högsta Domstolen och PMD:s domskäl.

Inskränkningen i URL ger inte Wikimedia Sverige rätten att publicera bilder av externa fotografer och därefter tillgängliggöra dem i sin databas trots att detta görs utan intäkter för Wikimedia Sverige. Denna typ av tillgängliggörande täcks helt enkelt inte av lagtexten och dess förarbeten.

Enligt min mening har inte upphovsrätten hängt med i den digitala utvecklingen i denna del. Det är inte rimligt att en producent har rätt, med undantaget i URL som grund, att framställa vykort av konstverken (exemplarframställning) och sälja dem medan en privatperson som tar en selfie med statyn i bakgrunden inte har rätt att tillgängliggöra bilden genom överföring på internet, exempelvis genom att lägga ut bilden i sociala medier (som per definition utgör en databas).

Denna diskrepans mellan fysisk och digital publicering leder till förfång enligt min mening. Den är otillfredsställande och det var nog inte det som BUS ville uppnå med sin talan.

Den andra rättsfrågan som prövas i målet är mer komplicerad, nämligen frågan om upphovsmännen genom att tillgängliggöra sina konstverk i fotografisk form på sina egna hemsidor lämnat ett implicit samtycke för allmänheten att genom egna fotografier publicera dessa på sina och externa hemsidor och sociala nätverk.

Även i denna del anser jag att domstolen kommer fram till den enda rimliga slutsatsen nämligen att konstnärerna inte lämnat samtycken till andra att publicera avbildningar av deras konstverk i fotografisk form och att tillgängliggöra fotografierna på externa hemsidor. 

Om Wikimedia Sverige istället länkat till Thomas Qvarsebos egen hemsida där avbildningar genom fotografier lagts ut av verket Duo med konstnärens samtycke - hade Wikimedia Sverige inte gjort intrång i Thomas Qvarsebos ensamrätt enligt gällande lagstiftning och EU- praxis.

Sammantaget har PMD, enligt min mening, hittat en lösning och en balans i målet som är svår att argumentera mot.

Problemet med domen, vilket inte är domstolarnas fel, är att den kan leda till förfång för enskilda individer som vill ta bilder av snygga konstverk och lägga upp dem på hemsidor och i sociala nätverk. Detta är inte konstnärernas prioritet och jag tror inte att domen kommer att leda till en aggressiv rättighetsbevakning i denna del men det är en lite underlig konsekvens av en lagstiftning som inte riktigt hängt med sin samtid.



[1] 1. Vid en kontroll på Wikipedia tillgängliggörs verken ”Moby Dick” och ”Binär” på Wikipedias hemsida per den 16 juli 2017. Det är oklart varför men ett skäl kan vara att de Wikipedia löst en licens med BUS alt. konstnärerna. Det andra, mindre troliga alternativet är att ett perdurerande upphovsrättsintrång fortfarande pågår.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

15 comments

Hemsidan Wikipedia, liksom Wikimedia Commons, drivs som jag förstått saken av den amerikanska Wikimedia Foundation. Den svenska ideella föreningen Wikimedia Sverige synes vara en annan juridisk person som i sin tur driver en annan hemsida. Efter att ha läst denna artikel har jag inte den blekaste aning om vilken Wikimedia eller annan person som publicerat vad, och inte heller på vilken hemsida eller i vilken databas detta skett.

Är domstolarnas avgöranden lika röriga om artikeln borde de undanröjas pga domvilla.

Hej "Diverse beredningsjurist"!

Jag tror att du blandar ihop rörigt med komplicerat. Detta är ett mycket komplicerat mål.

Anledningen att käromålet riktades mot Wikimedia Sverige framgår i domskälen enligt följande:

"Patent- och marknadsdomstolen konstaterar inledningsvis att BUS talan, som har sin
grund i ett påstått upphovsrättsintrång, innebär att föreningen begär skydd i Sverige för
vissa åtgärder här i landet, vilka vidtas av Wikimedia Sverige. Svensk rätt ska därför
tillämpas på BUS talan. Därvid gäller att det vid tillämpningen ska tas hänsyn till EU- rättsliga
regler och avgöranden.

I målet är – som tidigare framhållits – ostridigt att Wikimedia Sverige på sin webbplats
offentligkonst.se tillhandahåller länkar, som möjliggör för användarna av webbplatsen
att via internet få tillgång till konstverken (bilder av verken) från en annan webbplats,
Wikimedia Commons, där verken finns – där de laddats upp och är tillgängliga– utan
upphovsmännens samtycke. Frågan är om Wikimedia Sverige därigenom olovligen
tillgängliggör verken för allmänheten genom överföring."

Jag hoppas att detta gör att du tycker att partsfrågan blir mindre rörig.

Med vänlig hälsning

Dag Wetterberg

Givetvis är det komplicerat. Namnen på de olika Wikimedia-organisationerna och deras projekt medför dock en uppenbar risk för rörighet som inte har med målets komplicitet att göra. Fram till rubriken "Parternas grunder" är artikeln tydlig. Därefter använder du enbart "Wikimedia" när du diskuterar dels vad Wikimedia (Sverige?) anfört i målet, dels vilka länkar Wikimedia (Sverige?) tillhandahållit, samt dels vilka bilder Wikimedia (den amerikanska stiftelsen?) publicerat. I slutnoten spekulerar du om huruvida Wikipedia, dvs Wikimedia, har någon licens från BUS.

Vad avser sistnämnda fråga kan det möjligen vara så att den amerikanska stiftelsen som driver Commons struntar i vad europeiska domstolar säger om Infosoc-direktivet.

Diverse beredningsjurist, i artikeln framgår det följande:

"Wikimedia Sverige är en ideell förening. Föreningen driver webbplatsen www.offentligkonst.se varigenom en person som fotograferar ett konstverk kan ladda upp bilden på Wikimedia Commons. Användaren lägger därefter in filnamnet för bilden i en lista på Wikipedia.

En användare av webbplatsen www.offentligkonst.se får tillgång till en bild av konstverket genom att gå in på webbplatsen och klicka på ett konstverk. Webbplatsen levererar dels textinformation om konstverket, dels en länk till databasen Wikimedia Commons till användarens webbläsare.

Användarens webbläsare anropar databasen Wikimedia Commons som levererar bilden till användarens webbläsare. Bilder av Thomas Qvarsebos, Johan Paalzows och Eva Hilds konstverk finns i Wikimedia Commons."

Detta är således det sätt Wikimedia Sverige löst länkfrågan och det är också detta som domstolen kommer fram till gör intrång i konstnärernas upphovsrätt genom att undantaget i 24 § URL inte blir tillämpligt och det är fråga om en ny publik enligt PMD (varför länkningen inte gjorts med konstnärernas samtycke).

Min artikel tar sikte på att på ett så pedagogiskt sätt som möjligt förklara detta för jurister men även för icke jurister.

När det gäller din kommentar rörande att bilderna kan ligga kvar i den amerikanska databasen (Wikimedia Commons) delar jag fullständigt din mening och som du kanske noterat är inte Wikimedia Commons part i denna rättegång.

Med bästa hälsningar

Dag Wetterberg

P.s.- detta framgår när man går in på www.offentligkonst.se

"Den 6 juli fällde Patent- och marknadsdomstolen sin dom som säger att Offentligkonst.se bryter mot upphovsrätten. Bilderna på den här sajten visar offentlig konst, placerad stadigvarande i det offentliga rummet i Sverige.

Att Offentligkonst.se drivs utan vinstintresse och endast länkar till fritt licensierade bilder på andra plattformar spelade ingen roll. Alla bilder på modern offentlig konst från sajten har nu tagits bort genom att inte vara länkade längre. De bilder som finns kvar är de som är Public Domain. Wikimedia Sverige får betala rättegångskostnader och ersättning på cirka 750 000 kronor.

Vi hoppas därför på att få stöd genom crowdfunding för att täcka kostnaderna, och för att på längre sikt kunna förändra svensk och internationell lagstiftning. Om du tycker att domen är orimlig hoppas vi att du kan avvara några kronor. Enklast swishar du till oss på 1232692697 eller besöker http://wikimedia.se/en/donera. Skriv bara BUS i kommentaren så går pengarna oavkortat till detta arbete.

John Andersson
Verksamhetschef, Wikimedia Sverige"

Får avbildningar av illuminerade byggnadsverk göras tillgängliga för allmänheten genom överföring utan tillstånd på internet?

Arkitektoniska verk är i det avseendet undantagna i upphovrättslagen.

Min fråga avsåg inte byggnadverket utan den konstnärliga utsmyckningen av detsamma. Illuminineringen av Eiffeltornet för att ta ett exempel.

"Stort trams av Amiralitetsförsamlingen!"

"Nu har dock Amiralitetsförsamlingen anlitat en advokatbyrå i Karlskrona för hindra Lasse [Carlsson] från att sälja nya gubbar."

http://karlskronabloggen.se/2015/02/13/trams-amiralitetsforsamlingen/

Är detta något 'advokatbyråer' ska syssla med?

Hur kommer Google Street View att påverkas av den här kampanjen. Kommer Google att slippa undan om de blurrar motiven?

https://www.instantstreetview.com/@56.157095,15.590944,-169.47h,5p,1z

Vad gäller för så kallade installationer? Är det tillåtet att fotografera en sådan och därefter publicera bilden på internet utan tillstånd från upphovsmannen? Hur förhåller det sig om jag har dennes tillstånd? Är jag förpliktigad att utge ersättning till upphovsmannen?

Är det tillåtet att länka till en bild på internet som avbildar en installation i det offentliga rummet?

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1354/62743.jpg

I NIR (Nordiskt Immateriellt Rättsskydd) 2016 nr 3, analyserade jag HD:s beslut. Artikeln avslutades på följande set (fotnoter borttagna):

"Av den gjorda analysen ovan framgår att HD verkar ha tolkat lagen felaktigt på flera sätt samt inte tillämpat trestegsregeln korrekt. HD skulle därtill ha begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen, men underlät detta. Samtidigt förvånas man av att HD inte uppmärksammat att EU-domstolen 'moves toward an understanding of freedom of information as an integral part of the European copyright order in full recognition of its underlying rationales'. Högsta domstolens beslut är ett hårt slag mot kulturintresset, och verkar därtill stå i strid med kulturparagrafen, dvs. artikel 167 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, och utvecklingen av Europeana, dvs. ”Europas kulturarv på ett musklicks avstånd.” Det kan tilläggas att EU-parlamentet i ett beslut den 9 juli 2015 avslog ett förslag från ”the Legal Affairs Committee” om att inskränka det s.k. ”Freedom of Panorama”. Det återstår att se om HD:s beslut kommer att orsaka ytterligare ett litet uppror och/eller om Wikimedia kommer att ansöka om resning."

Jag såg just att Nordens främsta jurist på området, professor Ole-Andreas Rognstad, påpekat: "The CJEU is probably likely to accept such links". Det blir ju då rent pinsamt när HD inte ställer några frågor till den högsta domstolen på området! Så, om HD frågat, hade Wikimedia sannolikt vunnit!

Hej Mats, kul att du läst och kommenterat min artikel.

Målet är ett dispositivt tvistemål och så vitt jag kan se har inte Wikimedia Sverige gjort några yttrandefrihetsrättsliga invändningar i målet. Även om de skulle ha gjort det är det troligt att denna grund ändå inte vunnit framgång eftersom upphovsrätten specialregleras i de s k delegationsreglerna grundlagen. I min bok Medierätt- en handbok (Norstedts Juridik 2014) skriver jag följande rörande delegationsreglerna och upphovsrätt:

"Upphovsrätten har en särställning inom yttrandefriheten. Trots att TF och YGL har status som grundlag kan inte en publicist göra intrång i annans upphovsrätt med grundlagen som grund.
En ansvarig utgivare, vid en tidning eller en författare till en bok, kan inte med yttrandefriheten som grund, göra intrång i annans upphovsrätt. Trots att TF är grundlag och URL är lag, är inte TF överordnad URL på det sättet. 1 kap. 8 § TF lyder:
Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrätten närstående rättigheter och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat."
_____

Sammantaget vidhåller jag att Högsta domstolen och PMD dömt rätt i målet utifrån gällande lagstiftning. För att en länkning skall få ske på det sätt Wikimedia Sverige gjort på webbplatsen www.offentligkonst.se måste en ändring i lagen göras enligt min åsikt.

Med bästa hälsningar

Dag Wetterberg

Det måste bli ett slut på de här dumheterna. Bara för att något sker på internet så kan man inte hitta på nya fullständigt orimliga tolkningar och lagar.

Tolkningen av länkning ovan motsvarar:
Jag går in i en affär tillsammans med en kompis och letar t.ex. efter ett födelsedagskort, hittar ett som jag tycker om, räcker det till min kompis som sedan går och betalar det. I det läget skulle upphovsrättsinnehavaren alltså kunna stämma mig för jag inte inhämtat tillstånd innan jag räckte kortet till min kompis.

Är det någon som skulle uppfatta det som rimligt? Varför ska det vara en rimlig tolkning bara för att det sker på internet istället för fysiskt?
Är det rimligt att jag inte ska kunna köpa t.ex. en målning eller en CD-skiva med musik och ge bort utan jag först måste inhämta upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

När det gäller offentliga konstverk, så om konstnärerna vill ha betalt för publicering till allmänheten så ska det i så fall ske när konstverket beställs. När det väl står på offentlig plats kan man inte komma och hävda att man ska ha betalt eller kunna kontrollera hur andra får ta eller sprida bilder på det, om något bör dessa bilder i så fall betraktas som egna konstverk. Vill man inte att ens konst ska spridas till allmänheten så får man säga nej till att placera konsten i offentliga miljöer.

Om inte HD, BUS mfl. klarar av att hantera dessa frågorna rimligt så är det dags att rösta fram partier/politiker som är beredda att riva upp hela dagens upphovsrättslagstiftning och allt trams som följt av den. Ett lämpligt svar på sådana här rent idiotiska tolkningar hade varit en lag som fritt tillåter all personlig och ideell reproduktion och användning av konstverk utan direkt koppling till intäkt, om det sen innebär mindre produktion av konst så är det en smäll man får ta.

Någonstans måste det komma till en insikt att patent-/upphovsrättslagstiftningen inte är en absolut rättighet utan ett sätt att balansera för och nackdelar med att ge upphovsrättsinnehavaren möjlighet att tjäna pengar på sitt skapande och samtidigt möjliggöra spridning, det är inte ett frikort för att med alla medel kunna utpressa samhället och allmänheten.
Tillåter den sådant ska lagstiftningen antingen bort helt eller begränsas så att missbruket omöjliggörs och sedan får upphovsrättsinnehavarna helt enkelt hitta nya affärsmodeller om de vill tjäna pengar.

Wikimedia Sverige kommer inte att överklaga domen

I ett pressmeddelande den 26 juli skriver man:

"Efter att ha konsulterat våra advokater och Wikimedia Foundations jurister har Wikimedia Sveriges styrelse tagit ett beslut om att föreningen inte kommer att överklaga domen. Detta beslut grundar sig på att chanserna med den nuvarande lagstiftning bedöms som för låga i jämförelse med den höga ekonomiska risken.

Föreningen kommer istället att fokusera på att få till stånd en lagändring som stärker panoramafriheten och allmänhetens tillgång till det offentliga rummet.

– Det är oerhört tråkigt att Sveriges offentliga konst inte längre fritt kan diskuteras och tillgängliggöras online. Regering och riksdag har dock möjligheten att snarast uppdatera lagstiftningen så att Sveriges lagar anpassas till en allt mer digital värld, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Föreningen söker stöd från allmänheten för att kunna driva frågan vidare med hjälp av en crowdfunding-kampanj som redan dragit in över 60 000 kr.

– Tillsammans kan vi nå en förändring. Även en donation på 10 kronor hjälper, fortsätter John Andersson.

Panoramafriheten är en rättighet som de flesta av oss tar för givet och ser som självklar. Wikimedia Sverige har goda förhoppningar om att få till en lagändring så att medborgare i Sverige – likt medborgare i Tyskland, Storbritannien och Spanien och många andra länder – får ta bilder på det offentliga rummet, samt dela och sprida dem online."