Skip to content

"Svårare att köpa starköl på Systemet än att bli försatt i konkurs - lagen måste ändras omgående"

ANALYS/DEBATT - av Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt vid Karlstads universitet och Annina H. Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet

 

Nu har det åter varit aktuellt med falska konkursansökningar mot enskilda privatpersoner. Problemet är inte nytt men har inte varit föremål för någon större debatt. I mitten av juli i år framkom det att Securitas VD Alf Göransson hade blivit föremål för en ID-kapning och sedan försatt i konkurs på en falsk begäran.

När ett konkursbeslut fattas underrättas Bolagsverket och i nu aktuellt fall hade Alf Göransson hunnit bli både avregistrerad som VD och ledamot i flera styrelser vilket fick allvarliga konsekvenser för honom och Securitas. VD eller styrelseledamöter får inte vara försatta i konkurs när de driver sin verksamhet.

Konkursbeslutet överklagades av VD:n och beslutet hävdes samma dag av hovrätten och återregistrering skedde hos Bolagsverket.

Det ska tilläggas att Stockholms tingsrätt vid beslutet hade följt gällande regelsystem och hade sålunda inte gjort sig skyldig till någon som helst förseelse när beslutet fattades. Beslutet fattades i enlighet med nu gällande regelsystem.

Ett beslut om konkurs fattas av tingsrätten när en gäldenär själv uppger att denna/denne är på obestånd enligt 2 kap. 7 § konkurslagen. Det presumeras att den som påstår sig vara på obestånd, avsett om det en fysisk eller juridisk person, också är det.

För att tingsrätten ska fatta beslut om att försätta någon i konkurs krävs det endast, utöver en egenhändigt undertecknad ansökan, ett hemortsbevis (mantalskrivningsbevis) om ansökan avser en fysiker. Sker ansökan av en juridisk person krävs att man företer registreringsbevis som visar var bolaget har sitt säte. Detta bevis fås av bolagsverket. Domstolen ska endast göra en närmare granskning om det finns särskilda skäl.

Det uppställs sålunda inte krav på att det ska finnas ett styrelseprotokoll eller ett bolagsstämmobeslut som föreskriver att det i samråd har bestämts att en konkursansökan ska göras för ett aktiebolag eller en bostadsrättsförening. Justitierådet Stefan Lindskog har i NJA 2012 s 97 gjort följande uttalande:

”I ett konkursärende har domstolen att pröva huruvida gäldenären är insolvent. Frågan är inte dispositiv. Det hänger samman med att en konkurs inte sällan är värdeförstörande och att det därför ligger i borgenärskollektivets bästa att hindra en obehövlig konkurs. Det finns i sammanhanget anledning att peka på att en enskild borgenär kan ha ett eget intresse av att gäldenären sätts i konkurs trots att något obestånd inte föreligger. Och när gäldenären är ett bolag kan på motsvarande sätt en aktieägare eller en styrelseledamot ha ett sådant intresse. Gäldenärens konkurs ses i sådana fall som ett medel att nå ett mål, som kan variera. Det kan handla om att eliminera en konkurrent eller om att försöka få ett fördelaktigt slut på en pågående rättegång (vår kursivering) eller något annat.”

Stefan Lindskog framhåller att lagstiftningen bör bli föremål för en ändring.

Det uppställs inte heller krav på att den sökande legitimerar sig varken med bank-ID eller på annat sätt. Detta har medfört problem när det gäller såväl privatpersoner och aktiebolag som bostadsrättsföreningar.

Konsekvenserna av ett felaktigt konkursbeslut kan vara förödande. Om en bostadsrättsförening försätts i konkurs får det konsekvenser för bostadsrättsägaren då hela den köpeskilling som erlagts för bostadsrätten kan gå förlorad. Det innebär att de lån som finns kvar hos kreditgivaren ska fortsätta att betalas med räntor och amorteringar fullt ut trots att den före detta bostadsrätten har omvandlats till en hyresrätt som inte betingar ett ekonomiskt värde.

Den konkursförvaltare som utses för att ta hand om konkursboet kan bestämma huruvida bostadsrättsfastigheten ska avyttras till en ny förvärvare. Denne förvärvare kan besluta att starta en ny bostadsrättsförening.

Ett konkursbeslut kan givetvis även för ett aktiebolag medföra allvarliga konsekvenser.

Lagstiftaren måste snarast föreslå lagändringar så att det uppställs tydliga bestämmelser i lagstiftningen för vad som krävs av en som ansöker om konkurs. Det gäller både för fysiker och juridiska personer.

Det måste ställas krav på att en sökande legitimerar sig och sedan bekräftar konkursbeslutet. Med dagens teknik sker det med enkelhet med bank-ID och med en underrättelse från tingsrätten om konkursbeslutet på SMS och e-mail och att detta sedermera bekräftas av sökanden.

När det gäller bostadsrättsföreningar och aktiebolag bör det finnas tydliga regler om att det ska finnas ett styrelse- eller bolagsstämmobeslut och vem som är behörig att ansöka om konkurs så att domstolen har kännedom om att detta är ett gemensamt beslut om att ansöka om konkurs.

Regelsystemet tarvar en lagändring per omgående. Dessutom bör landets domstolar omedelbart införa kontroller av identiteten innan ett konkursbeslut fattas så att beslutet rör rätt person. Med dagens nuvarande reglering är det svårare att köpa en starköl på Systembolaget än att bli försatt i konkurs!

 

För vidare läsning: "Vem är behörig att ansöka om att försätta en bostadsrättsförening i konkurs?" (Insolvensrättslig tidskrift 2/17, s. 10-20).

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

Regelsystemet tarvar en lagändring per omgående så det blir lättare att köpa en starköl. Jmf Tyskland, Spanien m.fl

Absolut: gör det lättare att köpa starköl och svårare att gå i KK!

Bra och klokt skriver.

Få är klara över det omfattande ansvar företagaren har.

Oavsett om enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag.

Detta gäller särskilt småföretagaren som rättsligt och praktiskt behandlas som en person.

Privatpersonen företagaren får i princip bära allt ansvar. Som privatperson sammanslås han eller hon i praktiken med sitt företag. Gör det dåligt eller mindre bra drabbas företagaren pesonligen.

Regering och myndigheter förklarar sin ambition förenkla och förbättra för företagare. De hyllas.

Men när det falska valet är över sitter de inte sällan i en sämre sits, dels som företagare, dels som privatperson.

Den enda för den enskilde företagaren mera synliga förändringen är att momsen kan betalas på tre månader istället för på en eller två. Men inte sällan är det sämre med en så lång tid, som momsen för skjutas och hinner bli större och större.

Och momsen måste betalas även om företaget inte fått in en enda krona.

Jag tycker att politikerna borde vara rakryggade och säga som det är.

Vi kan inte detta. Vi hyllar er till varje valår. Sen kan Ni vara skurkar som inte vi intresserar oss för annat än sätta fast. Men det uttalar vi oss inte om. Det var på typ mitten 80 och senare som begreppet företagare var likvärdigt med skurk och Ni hade bevisbördan för motsatsen.

Så är det inte idag. Det är vi som skall styrka att Ni är skurkar, utom vid valen. Det jobbar vi på.

Vi förklarar härmed att vi inte tillämpar EKMS, EU-rättens och FNs rättighetsstadgor.

I likhet med uttalanden av reg. i Transport-Gate tillämpar vi som alltid gjorts gammal förvaltningskultur och som en följd härav tillämpar vi i motsvarande mån inte Regeringsformen.

Myndigheterna lyder under respektive departement och statsråd.

Inte alls under regeringen som det enligt uppgift, advokat Westdahl, står i Regeringsformen.

RF är en del av vår spelplan, men har ingen rättslig verkan vad gäller Rikets styrning, Regerings makt och myndighets lydnadsplikt och självständighet.

Besluten tar vi på fikarasterna, men om det är hemligt mtr får inte ansvarigt statsråd veta ngt förrän in samband med att fråga om avsättning av denne uppkommit.

Statministern informera i rum 12 om detta är ledigt. Kan vara upptaget i ett år eller så.

Peter Westdahl
Advokat

Visst fick man köpa starköl i speceriaffärerma i Värmlands län och Göteborg och Bohus län en gång i tiden?

Allt som skrivs är korrekt i sig. MEN jag anser grundproblemet är den inbyggda godtrohet vi har i svenska systemet runt identiteter och myndighetsutövning är anonymiserad jämfört när lagstiftningen skapades.

På samma sätt som det är löjeväckande enkelt falsk sätta någon i konkurs så är det samma brister för själva fastigheter, pantsätta fastigheter, byta styrelser i bolag, ge in felaktiga uppgifter till praktiskt taget alla myndigheter för annan eller för bolags räkning. Kombineras det med lite postbevakning är kaoset totalt.

Därför behövs en grundläggande reformering av hur identitet används och styrks i olika sammanhang. Det är nödvändigt fatta rimliga beslut inom detta område med nya lagar snabbt.

Är det bara jag som reagerar på "fysiker och juridiska personer"? Bör väl vara "fysiska och juridiska personer"? Eller är fysiker en särskilt utsatt yrkesgrupp här?

Varför behövs det omedelbart nya bestämmelser? Det förekommer i praktiken nästan inga falska konkursansökningar alls när man ser till det totala antalet ansökningar om konkurs. Rådmannen vid Stockholms tingsrätt kunde dessutom bara komma ihåg en (1) enda falsk konkursansökan tidigare förutom denna med Alf Göransson.

Det där är nog en sanning som har sin naturliga förklaring. Det är nog heller inte så lätt att bli hörd när man förlorat allt.

Vad jag förstått är det samma advokater som håller i konkurser.
År ut och år in. Det stod väl nåt på DJ om att de föreslog varann som konkursförvaltare. Gång på gång. Och ingen reagerade.

Hur menar du att felaktigheter skulle komma fram i ljuset?

Kronofogden tvingade mig i en ogrundad konkurs genom att5 ajnvanda P-boter skrivna pa ett omradet dar det inte fanns nagon P bt ! Myndigheten ville aven ha sin " grund avgift " den lagger pa sina skulder !
Jag har forsokt fa rett over 20 ar men kfm sager att dem har inte gjort nagot fel och nagonstans HD< JO med mera, dem ger sin support till kfm !?
Fick ett brev fran JO som sager att arendet har varit framme i sex ganger men JO har inte utrett arendet ?? Vem har gjort det, kronofogden sa klart ! Timppa