Skip to content

"Svårare att köpa starköl på Systemet än att bli försatt i konkurs - lagen måste ändras omgående"

ANALYS/DEBATT - av Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt vid Karlstads universitet och Annina H. Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet

 

Nu har det åter varit aktuellt med falska konkursansökningar mot enskilda privatpersoner. Problemet är inte nytt men har inte varit föremål för någon större debatt. I mitten av juli i år framkom det att Securitas VD Alf Göransson hade blivit föremål för en ID-kapning och sedan försatt i konkurs på en falsk begäran.

När ett konkursbeslut fattas underrättas Bolagsverket och i nu aktuellt fall hade Alf Göransson hunnit bli både avregistrerad som VD och ledamot i flera styrelser vilket fick allvarliga konsekvenser för honom och Securitas. VD eller styrelseledamöter får inte vara försatta i konkurs när de driver sin verksamhet.

Konkursbeslutet överklagades av VD:n och beslutet hävdes samma dag av hovrätten och återregistrering skedde hos Bolagsverket.

Det ska tilläggas att Stockholms tingsrätt vid beslutet hade följt gällande regelsystem och hade sålunda inte gjort sig skyldig till någon som helst förseelse när beslutet fattades. Beslutet fattades i enlighet med nu gällande regelsystem.

Ett beslut om konkurs fattas av tingsrätten när en gäldenär själv uppger att denna/denne är på obestånd enligt 2 kap. 7 § konkurslagen. Det presumeras att den som påstår sig vara på obestånd, avsett om det en fysisk eller juridisk person, också är det.

För att tingsrätten ska fatta beslut om att försätta någon i konkurs krävs det endast, utöver en egenhändigt undertecknad ansökan, ett hemortsbevis (mantalskrivningsbevis) om ansökan avser en fysiker. Sker ansökan av en juridisk person krävs att man företer registreringsbevis som visar var bolaget har sitt säte. Detta bevis fås av bolagsverket. Domstolen ska endast göra en närmare granskning om det finns särskilda skäl.

Det uppställs sålunda inte krav på att det ska finnas ett styrelseprotokoll eller ett bolagsstämmobeslut som föreskriver att det i samråd har bestämts att en konkursansökan ska göras för ett aktiebolag eller en bostadsrättsförening. Justitierådet Stefan Lindskog har i NJA 2012 s 97 gjort följande uttalande:

”I ett konkursärende har domstolen att pröva huruvida gäldenären är insolvent. Frågan är inte dispositiv. Det hänger samman med att en konkurs inte sällan är värdeförstörande och att det därför ligger i borgenärskollektivets bästa att hindra en obehövlig konkurs. Det finns i sammanhanget anledning att peka på att en enskild borgenär kan ha ett eget intresse av att gäldenären sätts i konkurs trots att något obestånd inte föreligger. Och när gäldenären är ett bolag kan på motsvarande sätt en aktieägare eller en styrelseledamot ha ett sådant intresse. Gäldenärens konkurs ses i sådana fall som ett medel att nå ett mål, som kan variera. Det kan handla om att eliminera en konkurrent eller om att försöka få ett fördelaktigt slut på en pågående rättegång (vår kursivering) eller något annat.”

Stefan Lindskog framhåller att lagstiftningen bör bli föremål för en ändring.

Det uppställs inte heller krav på att den sökande legitimerar sig varken med bank-ID eller på annat sätt. Detta har medfört problem när det gäller såväl privatpersoner och aktiebolag som bostadsrättsföreningar.

Konsekvenserna av ett felaktigt konkursbeslut kan vara förödande. Om en bostadsrättsförening försätts i konkurs får det konsekvenser för bostadsrättsägaren då hela den köpeskilling som erlagts för bostadsrätten kan gå förlorad. Det innebär att de lån som finns kvar hos kreditgivaren ska fortsätta att betalas med räntor och amorteringar fullt ut trots att den före detta bostadsrätten har omvandlats till en hyresrätt som inte betingar ett ekonomiskt värde.

Den konkursförvaltare som utses för att ta hand om konkursboet kan bestämma huruvida bostadsrättsfastigheten ska avyttras till en ny förvärvare. Denne förvärvare kan besluta att starta en ny bostadsrättsförening.

Ett konkursbeslut kan givetvis även för ett aktiebolag medföra allvarliga konsekvenser.

Lagstiftaren måste snarast föreslå lagändringar så att det uppställs tydliga bestämmelser i lagstiftningen för vad som krävs av en som ansöker om konkurs. Det gäller både för fysiker och juridiska personer.

Det måste ställas krav på att en sökande legitimerar sig och sedan bekräftar konkursbeslutet. Med dagens teknik sker det med enkelhet med bank-ID och med en underrättelse från tingsrätten om konkursbeslutet på SMS och e-mail och att detta sedermera bekräftas av sökanden.

När det gäller bostadsrättsföreningar och aktiebolag bör det finnas tydliga regler om att det ska finnas ett styrelse- eller bolagsstämmobeslut och vem som är behörig att ansöka om konkurs så att domstolen har kännedom om att detta är ett gemensamt beslut om att ansöka om konkurs.

Regelsystemet tarvar en lagändring per omgående. Dessutom bör landets domstolar omedelbart införa kontroller av identiteten innan ett konkursbeslut fattas så att beslutet rör rätt person. Med dagens nuvarande reglering är det svårare att köpa en starköl på Systembolaget än att bli försatt i konkurs!

 

För vidare läsning: "Vem är behörig att ansöka om att försätta en bostadsrättsförening i konkurs?" (Insolvensrättslig tidskrift 2/17, s. 10-20).

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt