Skip to content

Rattfylla trots att bilen knappt rört sig - åtal styrkt när bil åkt max en decimeter

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

En man som kört fast i lera med sin bil döms för rattfylleri. Mannen har ansetts "föra sitt fordon" på sådant sätt att han kan dömas för rattfylleri trots att bilen rullat max en decimeter i samband med ett misslyckat försök att komma ur leran.

En nu 48-årig man åtalades i Uddevalla tingsrätt för grovt rattfylleri efter att våren 2016 ha ertappats alkoholpåverkad i anslutning till sin bil i Uddevalla kommun.

48-åringen hade med hjälp av några förbipasserande beställt bärgning efter att ha kört fast i lera bredvid en parkeringsplats. Enligt 48-åringen hade han varit ute med sin familj och letat efter ett förlorat smycke, men av misstag kört fast i leran.

Drack whiskey
Han hade sedan skickat hem familjen till fots och väntat på hjälp på platsen efter att ha ringt flera bekanta. Efter två timmars väntan hade 48-åringen känt sig frusen och valt att korka upp en nyinköpt flaska whiskey.

48-åringen hade sedan fått hjälp av en förbipasserande och försökt flytta bilen till en parkeringsplats några meter bort. Däcken hade dock bara snurrat i leran och till slut fanns det inget annat alternativ än att tillkalla bärgning – något som gjorde att även polisen dök upp.

Försök till rattfylleri inte kriminaliserat
Enligt tingsrätten tydde inget i utredningen på att 48-åringen druckit alkohol innan han fastnat i leran. Domstolen godtog även att bilen max hade flyttats en decimeter när 48-åringen efter alkoholkonsumtionen försökt komma loss ur leran.

Att ”föra ett fordon” så som anges i rattfylleribestämmelsen kunde enligt tingsrätten inte anses innefatta en förflyttning på någon decimeter. Enligt tingsrätten var det snarast fråga om ett ”försök till rattfylleri” –något som inte är straffbart. Åtalet ogillades därför.

Även helt obetydliga sträckor räknas
Hovrätten för Västra Sverige rev senare upp den friande domen och dömde 48-åringen till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst för rattfylleri.

Hovrätten godtog också att 48-åringen inte varit alkoholpåverkad innan bilen fastnat i leran samt att bilen som mest flyttat sig någon decimeter. Även ”helt obetydliga sträckor” ska dock enligt rättspraxis anses medföra ”förande av ett fordon”.

48-åringen, som haft 0,68 milligrams alkoholkoncentration per liter i utandningsluften, hade därför gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. Med hänsyn till bland annat den korta körsträckan behövde påföljden dock inte bestämmas till fängelse, menade hovrätten.

Mannen överklagade men Högsta domstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet och hovrättens avgörande står därmed fast.

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

För det första - förbjud eftersupning! För det andra. Hade han inte, givet att han kommit upp ur leran, uppsåtet att köra vidare?

Håller med inte med om att förbjuda eftersupning men att vända på bevisbördan vore logiskt. Ett ev. uppsåt i sig räcker ju inte när det gäller att ev. köra bilen vidare. Kanske ville han bara parkera vid sidan för att inte hindra trafik eller väcka uppmärksamhet och ev. få bilen stulen.

"Med hänsyn till bland annat den korta körsträckan behövde påföljden dock inte bestämmas till fängelse, menade hovrätten."

Var full som ett vårdike men kör då endast korta sträckor enligt formeln: Tid i fängelse = promillen x körsträckan (avrundat till hela mil).

Det här påminner mig om min kontakt med rättvisan. Det vill säga jag blev anmodad att infinna mig i rätten. Det var med klassen och besöket ingick förmodligen samhällskunskapsundervisningen. Det var en flottist som stod inför skranket anklagad för tillgrepp av motorfordon och rattonykterhet. Förseelserna måsta ha skett utanför kasernområdet eftersom det var rådhusrätten som blivt involverad. Tillgreppet av mopeden var inget att orda om. Han hade blivit tagen på bar gärning. Det var det andra brottet och där var utgången inte given på förhand. Att flottisten var på lyset var det ingen tvekan om. Lika säkert var det att lyset på mopeden var på. Åtminstone det där bak. Det vittnade polisen om och han verkade vara en hederlig karl. Sedan till det svåra. Är ett lysande baklyse bevis för att motorn är igång. Är en moped som bara går att trampa att betrakta som moped eller cykel? Det var många frågetecken. Jag vill minnas att flottisten blev friad från anklagelsen om rattonykter.

Jag har funderat över varför vår lärarinna tog oss med till just den rättegången. Det var ju ingen av oss som hade fyllt femton, smakat stark eller tankt tanken att man kunde knycka en moped. Inte dittills i alla fall.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.