Skip to content

Ny praxis påverkar asylsökande från Eritrea - ska kunna beviljas flyktingstatusförklaring

Eritreanska flyktingar räddas i Medelhavet. Foto: Emilio Morenatti/AP

Ny vägledande dom från Migrationsöverdomstolen gällande medborgare från Eritrea får stor praktisk betydelse för många asylsökande. Migrations-verket välkomnar ny praxis på området.

 

En ny dom i Migrationsöverdomstolen har lett till att Migrationsverket uppdaterar sina rättsliga kommentarer gällande personer från Eritrea som ansöker om asyl i Sverige.

Migrationsverkets rättsliga kommentarer har stor praktisk betydelse då dessa är vägledande för hur Migrationsverkets handläggare ska pröva ansökningar från personer med liknande bakgrund.

– Vägledningen från Migrationsöverdomstolen är efterlängtad eftersom asylsökande från Eritrea utgör en stor grupp, landinformationen är svårbedömd och frågan om tillskriven politisk uppfattning aktualiseras i stor utsträckning för denna nationalitet, säger Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius i ett pressmeddelande från Migrationsverket.

Obligatorisk nationaltjänst
Migrationsöverdomstolens dom handlar om en eritreansk medborgare som lämnat hemlandet illegalt för att komma undan nationaltjänsten.

Eritreas nationaltjänst består utav ett godtyckligt system där den obligatoriska 6 månaders militär- och 12 månaders samhällstjänsten används som både bestraffning och belöning.

I verkligheten kan nationaltjänsten bli mycket längre eller kortare beroende av hur väl en person anpassar sig till regimen och många väljer därför att försöka lämna ladet illegalt.

Hårda straff
För de personer som tvingas återvända till Eritrea kan straffet bli hårt eftersom regimen ser utresor utan tillstånd och försök att unkomma nationaltjänsten som oppositionella handlingar.

Det straff som en person som återvänder till Eritrea kan förvänta sig kan därför i sin tur motivera den svenska förföljelsegrunden "tillskriven politisk uppfattning" - en förföljelsegrund som vid en asylprövning kan ge flyktingstatus i Sverige.

Migrationsöverdomstolen gör samma bedömning för de personer som hållit sig undan den så kallade folkarmén i Eritrea då även de riskerar långa fängelsestraff.

Vägledande dom
Eftersom Migrationsöverdomstolens dom utgör ny vägledning för hur asylärenden från Eritrea ska bedömas kan personer som har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och vars asylskäl liknar fallet i Migrationsöverdomstolen, lämna in en ansökan om flyktingstatusförklaring.

Den stora skillnaden är att den tillfälliga svenska lagstiftningen endast ger personer med flyktingstatusförklaring möjlighet till familjeåterförening.

Stor grupp
Eritreaner är en av de största gruppen medborgare som söker asyl i Sverige med 531 asylsökande fram till och med juni i år.

Gruppen kommer på femte plats efter syrier, irakier, afghaner och statslösa.

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt