Skip to content

Databaser med integritetskänsliga uppgifter kan komma att förbjudas - förslag om grundlagsändring

Foto: Lise Åserud / NTB scanpix / TT

Regeringen föreslår ändringar av medie-grundlagarna. Bland annat kan sökbara databaser med integritetskänsliga uppgifter komma att förbjudas. Ändringarna ska spegla digitaliseringen av samhället.

 

Regeringen har i dagarna beslutat om en lagrådsremiss som föreslår ändringar i mediegrundlagarna.

Mediegrundlagarna består av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – lagar som i dagsläget framförallt är anpassade för traditionell media så som tidningar, tv och radio. 

Då digitaliseringen av samhället möjliggjort för en snabb och effektiv spridning av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter, anser regeringen att grundlagarna bättre behöver ta hänsyn till de nya förhållandena.

Sökbara databaser kan komma att förbjudas
Till exempel sprids det i dagsläget särskilt integritetskänsliga personuppgifter genom publicering på webbplatser som åtnjuter grundlagsskydd, något som gör att det är svårt att få bort känsliga uppgifter efter att de publicerats.

Detta vill regeringen nu ändra på genom att förbjuda offentliggörande av vissa uppgifter under särskilda förhållanden.

Det är framförallt offentliggörande av uppgifter om enskilda personer som handlar om till exempel lagöverträdelser, etnicitet, sexuell läggning och politisk åskådning som regeringen vill förbjuda under vissa förhållanden. 

Som en förutsättning för att förbudet ska gälla har regeringen föreslagit att uppgifterna tillgängliggörs på ett sätt som medför att det finns en stor risk för att enskildas personliga integritet kränks.

Det kan till exempel vara webbplatser där man kan få fram integritetskänsliga uppgifter om enskilda personer genom att slå på namn eller personnummer i sökbara databaser.

Förhoppningen är därmed att förbudet kommer att ta sikte på webbplatser som utgör ett hot mot enskilda personer och att ändringarna inte kommer att påverka journalisters verksamhet eller publiceringar.

Nya regler för ansvariga utgivare
Regeringen vill även att lagrådet tar ställning till hur ansvariga utgivares ansvar för innehåll på nätet bättre ska kunna regleras.

I dagsläget ansvarar ansvariga utgivare för allt material som finns på till exempel en tidnings webbplats, ett material som i flera fall kan vara oöverskådligt då det är väldigt omfattande.

Regeringen föreslår därför att ansvariga utgivare ges en möjlighet att undgå straff- och skadeståndsrättsligt ansvar för innehåll på nätet. 

Undantaget föreslås gälla om materialet tas bort inom två veckor efter en delgivning om stämning eller en underrättelse om att innehållet kan utgöra yttrandefrihetsbrott.

Ansvarsbegränsning föreslås gälla för material som har funnits på den aktuella webbplatsen i mer än ett år.

E-böcker
Förutom nya regler för sökbara databaser och ansvariga utgivare föreslår regeringen bland annat att:

1.   Att reglerna för bland annat e-böcker och ljudböcker ändras så att författaren för den tryckta boken under vissa förutsättningar även ansvarar för den digitala versionen.

2.   Att det blir möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd i straff- och civilrättsliga ärenden, under förutsättning att sådant bistånd inte står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.

3.   Att samma krav som ställs på att tillgängliggöra program i tv för personer med funktionsnedsättning också ställs på den som tillhandahåller beställ-tv.

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

24 comments

"Mediegrundlagarna består av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – lagar som i dagsläget framförallt är anpassade för traditionell media så som tidningar, tv och radio."

Gäller inte grundlagarna för alla? Är vi inte alla lika värda inför lagen? Har inte alla samma värde. Vilken värdegrund har de som stiftar våra lagar?

Det jag tror man menar är att de nämnda lagarna bara gäller i de verksamheterna (tidning, tv och radio), oavsett vem som bedriver verksamheten (alla som bedriver den typ av verksamhet är alltså lika inför de två grundlagarna).

För vanligt tal och skrift finner du yttrandefriheten i regeringsformens andra kapitel.

Vad är verksamheterna tidning, tv och radio? Det är många idag som publicerar tidningar, tv och radio och fler lär det bli. Gränsen mellan vanligt tal och skrift och ovanligt tal och skrift har suddats ut om man säger så. Censur är yttrandefrihet och yttrandefrihet är censur. Enligt Svenska Institutet.

Läs lagrådsremissen så ser du att det är lite det som motiverar översynen (bortsett från ditt omdöme om Svenska Institutet).

Är det förbjudet att ha egna synpunkter? Vad är det som säger att lagrådet är klokare än jag. Jag är av den uppfattningen att Svea Rikes Lag ska gälla lika för alla. Inte minst grundlagarna. Svenska Institutet inbegripet. Är du av annan åsikt?

Jag försökte bara säga att de frågor som du tar upp är just sådana som motiverat att regeringen gör en översyn av mediegrundlagarna.

Om en regel gäller t.ex en ansvarig utgivare gäller den inte för den som inte är ansvarig utgivare. Om utvecklingen sedan gör att lagens definition av vem som är en sådan inte är rimlig kan man behöva se över definitionen (Obs, detta är bara ett exempel. Jag vet inte om just det är problematiskt). Att lagen gäller lika för alla innebär i mitt exempel att vissa regler gäller för alla som uppfyller kriterierna för att vara en ansvarig utgivare (och följaktligen gäller de reglerna inte andra personer).

Lagen är till för att siter som Ratsit etc inte skall kunna påstå sig vara tidningar när de egentligen säljer tjänster.

Är inte detta förslag något som man sysslar med i diktaturer?

Ja. I diktaturer och i Sverige.

Om basen nu är i ett annat land (i molnet) och dessutom krypterad (signerad), hur skall du då kunna döma?

Ett välkommet förslag då företag som Expo och RG lever på att samla in och föra register över åsiktsmotståndare. Ett under att dessa verksamheter fått hållas så länge. Nästa steg är att inte vika ner sig utan se till att lagen efterlevs och inte ge undantag till "organisationer som kämpar mot rasism" eller "organisationer som står upp för allas lika värde"....

Jag tror inte att avsikten är att stoppa Researchgruppens eller Piscatus databaser eftersom "allmänheten" inte har möjlighet att söka i dem. Datainspektionen har fått in åtskilliga anmälningar mot dessa två men de har klarat sig undan genom att till DI hävda att materialets omfattning är hög, att det är i princip "osorterat" och att några databaser därför inte existerar.

Vad jag förstår är avsikten att offentliggörande av själva databasen ska kunna förbjudas, typ som Lexbase. Det hjälper nog inte i de fall du tänker på. Men de får nog vara försiktiga med vad de öppnar för möjligheter för en enkel riksdagsmajoritet.

Nej, jag har förstått att det handlar om sajter som Lexbase, m.fl. där privatpersoner kan lägga upp konton och köpa (offentliga) uppgifter. På de sajter jag nämner, Researchgruppen och Piscatus, kan inte privatpersoner lägga upp konton/bli medlemmar och köpa de otroligt känsliga och många gånger direkt skadliga uppgifter som dessa inrättningar på olika sätt tillskansat sig.

Det är ingen hemlighet att Researchgruppen sitter på hundratusentals människors personuppgifter, åsikter och politiska åskådning. Ej heller är det en hemlighet att media använder sig av dessa uppgifter i syfte att skada/hänga ut enskilda personer. PUL gäller vare sig i Researchruppens eller Piscatus fall då de åtnjuter journalistisk status och därmed tillåts att person- och åsiktsregistrera dem de önskar, och för media att köpa och publicera uppgifterna.

Suveränt!
Låt oss hoppas att det även snabbt implementeras.
Idioti allt som tillåts ske på nätet med integritetskränkande databaser för dum och dummare att läsa och sprida vidare.

Anar jag att lagrådsremissens syfte är att stoppa Lexbase?

Då Lexbase baseras på offentliga domstolsprotokoll, och är i allmänhetens tjänst (mot betalning), så är lagrådsremissen i så fall ett hot mot rättsstaten.

Ja, de beskriver ju Lexbase funktion mer eller mindre rakt ut. Sen håller jag inte med om att det är något hot mot rättsstaten om Lexbase inte skulle kunna bedriva exakt den verksamhet de gör idag. Hela deras verksamhet bygger ju på att använda journalistikundantaget för en verksamhet som egentligen är något annat.

"Databaser med integritetskänsliga uppgifter kan komma att förbjudas - förslag om grundlagsändring"

Rubriken säger en sak - artikeln säger en annan. Ska man rätta sig efter rubriken skulle Researchgruppens och Piscatus databaser förbjudas.

Jag får lägga upp en databas över romer. Vår grupp får lägga upp en databas över romer. Romer får lägga upp en databas över poliser. Men poliser får inte lägga upp en databas över romer. Polisen får inte upprätta ett spaningsregister över misstänkta om det skulle ingå några misstänkta romer.

Det är dags att tänka i nya banor. Plocka bort tramset med ansvariga utgivare. Ska vi ha ett demokratiskt samhäller med lika värde för alla ska vi inte ha några gräddfiler för murvlarna .

Vi ska inte ha exkluderande lagstiftning över huvud taget. Bort med diskrimineringslagen, bort medlagstiftningen om hets mot folkgrupp. Bort med lagen om religionsfrihet. Bort med religion och politik från lagboken. De allmäna lagarna ska täcka upp allt det här och alla lagar ska gälla för alla.

Vi ska inte ha någon apartheidpolitik. Dagens politiker håller på att skapa en diktaturstat. Och jurister dansar med. Och religiösa fanatiker av alla de slag.

Var är sökbart eller inte? För att återgå till Svenska Institutets databas över de som tänkte olika är extremvänstern. Skulle det också förbjudas? SI råkade oturligt nog radera databasen och vad som var ännu oturligare var att databasen lämnades ut till ett fåtal personer.

Får den som kommit över databasen strukturera den så att den blir sökbar. Får man lägga upp databasen på nätet sökbar eller ej? Vad är sökbar? Vi kunde söka bland data långt innan datamaskinen var uppfunnen. Vad är en databas och vad är en sökbar databas?

Men snälla, rubriken kan inte säga allt och den säger oftast något lite överdrivet för att locka läsare.

Dina idéer om att alla regler ska gälla alltid för alla, att det bara ska finnas allmängiltiga regler, är orimliga. Det behövs särskild reglering för särskilda verksamheter. Inte för allt så klart men för mycket behövs det.

Vad är kopplingarna till diktatur och apartheid? Jag förstår verkligen inte.

Vi har åtminstone två olika typer av databaser, som kan beröras av lagrådsremissen, Lexbase och Expos/Researchgruppens databas.

Lexbase riktar sig mot allmänheten, innehåller kriminella som blivit fällda i domstol, och är en befogad databas t.ex. för arbetsgivare som vill kolla upp en arbetssökandes laglydighet eller för en kärlekstörstande kvinna som vill kolla upp om en man är en notorisk kvinnomisshandlare.

Expos databas riktar sig till vänsterextrema våldsverkare, innehåller oliktänkande, och är ett redskap för att vänsterjournalister ska kunna hänga ut oftast laglydiga, oliktänkande personer i svensk MSM.

Vad jag befarar med lagrådsremissen är att Lexbase förbjuds och Expo tillåts. Och därmed hotas rättsstaten.

Se min kommentar angående Researchgruppen och Piscatus till Maly och Anders här ovan.

De arbetsgivare som har ett behov (och rättighet) av att kolla upp folk, har belastningsregistret för det ändamålet.

Att därtill prata om "kärlekstörstande" kvinnor, stämmer väl rätt så väl in på de män som ser kvinnor som en ägodel.

"kärlekstörstande kvinna"
Det har jag misstänkt länge.

Finns ingen bättre stalker än dig mas. (så fint att se att du kommer in direkt under svar på "andra" kommentatorers kommentarer... troll o stalker, fint CV mas..)