Skip to content

"Papperslösa" som håller sig undan utvisning har inte rätt till bidrag - dom från HFD

Foto: DJ

Kvinnan och hennes barn är "papperslösa" och har fått avslag på sin asylansökan. De lever gömda för att slippa utvisas och för att klara sig begärde kvinnan bidrag från kommunen men fick avslag. Hon gick till domstol och vann i förvaltningsrätten. Nu har dock både kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att hon inte har rätt till bidrag.

 

Kvinnan vände sig till Vännäs kommun och ansökte om försörjningsstöd - tidigare kallat "socialbidrag" - för sig själv och sina tre barn.

Kvinnan och hennes barn hade bott i Sverige i tre år och två år tidigare hade de fått avslag på sin ansökan om upphållstilstånd. Sedan dess hade familjen levt "gömd" för att slippa avvisning.

Vård- och omsorgsnämnden i kommunen avslog dock kvinnans begäran om försörjningsstöd med hänvisning till att familjen omfattades av lagen om mottagande av asylsökande och att deras behov tillgodosågs genom bland annat ideella organisationer. Någon nöd ansågs inte heller föreligga.

Överklagade till domstol
Kvinnan överklagade genom sitt ombud kommunens beslut till Förvaltningsrätten i Umeå.

Förvaltningsrätten konstaterade att det är kommunen där kvinnan bor som har det yttersta ansvaret för att hon får det stöd och den hjälp som hon behöver.

Förvaltningsrätten skrev:

"Eftersom X (kvinnan) och hennes barn är s.k. papperslösa som lever gömda i Sverige har de inte rätt till bistånd enligt 12 § LMA (lagen om mottagande av asylsökande). Bestämmelsen i l § andra stycket LMA kan därför inte åberopas som grund för ett beslut om avslag på en ansökan om bistånd enligt SoL (socialtjänstlagen)."

Förvaltningsrätten gick därför på kvinnans linje och överlät åt kommunen att räkna ut hur mycket kvinnan hade rätt att få i bistånd.

Andra möjligheter ska vara uttömda
Kommunen överklagade avgörandet till Kammarrätten i Sundsvall som konstaterade att bistånd enligt socialtjänstlagen kan betalas först då alla andra möjligheter till försörjning för att uppnå en skälig levnadsnivå är uttömda.

Kvinnan tillhörde dessutom den grupp av personer som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande och hennes behov av stöd skulle därför tillgodoses genom de möjligheter som fanns enligt den lagen.

Kammarrätten slog därför fast att kvinnan inte hade rätt till försörjningsstöd från kommunen enligt socialtjänstlagen.

Gäller inte den som gömmer sig
Kvinnan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som meddelade prövningstillstånd med följande motivering:

"Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller vilket ansvar en kommun har att ge hjälp till en kvinna med barn som vistas i kommunen och håller sig undan för att undvika avvisning."

HFD har nu prövat ärendet slutgiltigt och skriver följande i sin dom:

"Av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA, följer att den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige som flykting har rätt till bistånd i form av logi och dagersättning samt att rätten till bistånd vanligen upphör när uppehållstillstånd ges eller utlänningen lämnar landet."

"Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har dock inte rätt till bistånd. Vidare framgår att den som omfattas av den nämnda lagen inte har rätt till bistånd i form av bl.a. försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen." 

Ska täcka samma behov
HFD hänvisar bland annat till ett tidigare HFD-avgörande där det framgår att en person som i och för sig inte har rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande ändå ska anses ingå i den lagens så kallade personkrets om han eller hon till exempel håller sig undan utvisning.

HFD konstaterar att kommunalt försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande är tänkta att täcka samma slags behov. Den som har rätt till bistånd enligt den ena lagen kan därför inte ha rätt till bistånd enligt den andra lagen.

Så kallat "nödbistånd" enligt socialtjänstlagen kan därmed inte heller lämnas eftersom den paragrafen förutsätter att personen enligt huvudregeln de facto har rätt till försörjningsstöd, enligt HFD.

Kommunen kan enligt socialtjänstlagen i och för sig betala ut bistånd även i andra fall men dessa fall kan inte prövas i domstol. Kvinnans överklagande avslås därför.

 

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt