Skip to content

"Kan ett uppehållstillstånd återkallas om det har beviljats på felaktig grund?"

ANALYS - av rådmannen Magnus Åhammar, Förvaltningsrätten i Stockholm

 

Migrationsverket har börjat använda sig av ett rättssäkert förfarande när det gäller åldersbedömningar av ensamkommande barn som söker asyl. I de fall verket anser att det råder oklarhet om den sökande är under 18 år eller inte får den sökande tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning utförd av Rättsmedicinalverket. Migrationsverket står för kostnaden av undersökningen och den får utföras endast om den sökande har gett sitt skriftliga samtycke.

Förfarandet har stöd i artikel 17 punkt 5 i asylprocedurdirektivet där det stadgas att medlemsstaterna får använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn i samband med prövningen av en asylansökan.

Frågan uppkommer nu om tidigare beviljade uppehållstillstånd kan återkallas mot bakgrund av att åldersfrågan då inte utreddes med tillräcklig säkerhet och att tillståndet därför eventuellt har beviljats på felaktig grund?

En asylsökande har en skyldighet att så snart som möjligt lägga fram alla faktorer som behövs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska lämna in alla handlingar som vederbörande förfogar över rörande sin ålder, identitet, nationalitet, tidigare bosättningsland, resvägar och resehandlingar. I vissa fall kan inte alla uppgifter styrkas av skriftliga eller andra bevis och uppgifterna kan då ändå godtas om den sökande har gjort en genuin ansträngning för att styrka sin ansökan och lämnat en tillfredsställande förklaring till varför relevanta handlingar saknas.

Vidare krävs att den sökandes berättelse är sammanhängande och rimlig och inte strider mot tillgänglig landinformation. Den sökandes allmänna trovärdighet ska också fastställas samt, i de fall det behövs, en rimlig förklaring lämnas till varför ansökan om internationellt skydd inte lämnats in så tidigt som möjligt.

Ett återkallande av en flyktingstatusförklaring eller en skyddsstatusförklaring kan ske med stöd av 4 kap. 5 b § respektive 5 c § utlänningslagen. Återkallelse ska ske till exempel om det vid ansökan lämnades felaktiga uppgifter och att förutsättningar för statusförklaring därmed saknades.

Även om återkallelsebestämmelserna är tvingande förutsätts inte att Migrationsverket efterforskar om förutsättningar för redan givna statusförklaringar faktiskt består. Frågan om återkallelse tas upp när det finns särskild anledning till detta, till exempel när fråga om utvisning på grund av brott uppkommer, och svenska myndigheter har ingen skyldighet att fortlöpande följa upp och pröva om förutsättningar för en statusförklaring fortfarande består.

Ett uppehållstillstånd får enligt 7 kap. 1 § utlänningslagen återkallas om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. Av 7 kap 4 § samma lag framgår bland annat att vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd ska återkallas ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.

Bestämmelsen om återkallelse är fakultativ och bevisbördan för att utlänningen medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter ligger på Migrationsverket.

Att lämna oriktiga uppgifter om sin identitet, inbegripet uppgifter om ålder, bör kunna medföra en risk för att ett uppehållstillstånd återkallas eftersom de oriktiga uppgifterna kan ha varit av betydelse för att få tillståndet.

Rent allmänt kan sägas att gynnande beslut som huvudregel inte ska ändras till nackdel för en sökande. Dock kan man även i förvaltningsrättslig praxis i övrigt finna stöd för att ett gynnande beslut kan ändras om det bygger på vilseledande uppgifter från den sökande.

I utredningen ”Översyn av utlänningslagen” (SOU 1988:1) föreslogs att bestämmelsen om återkallelse av uppehållstillstånd när utlänningen lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet borde göras tvingande i situationer där visshet om utlänningens identitet varit av betydelse för att tillstånd beviljats. Utredningen framhöll att det blivit allt vanligare att utlänningar som söker uppehållstillstånd saknar identitetshandlingar och att falska uppgifter om identiteten alltid torde lämnas uppsåtligen.

I propositionen ”Återkallelse av uppehållstillstånd” (prop. 1997/98:36 s. 14) framhölls: ”En lika självklar som viktig utgångspunkt är således att asylsökandes identitet i så stor utsträckning som möjligt skall klarläggas innan uppehållstillstånd beviljas. Enkelt uttryckt är det bättre att satsa resurser på att söka klarlägga identiteten innan tillstånd beviljas än att tvingas avsätta resurser för att utreda fall där det kan misstänkas att tillstånd felaktigt beviljats.”

I samma proposition anges (s. 17) bl.a. följande. ”Om tillstånd ändå beviljats på grundval av felaktiga uppgifter om identiteten, måste det liksom i dag finnas möjligheter att återkalla tillståndet. Det är en huvudprincip inom alla samhällsområden att den som fått någon förmån eller något bistånd genom att lämna felaktiga uppgifter kan gå miste om förmånen eller kan tvingas betala tillbaka biståndet när de felaktiga uppgifterna uppdagas.”

Variationen av hur beviljade upphållstillstånd till ensamkommande barn sett ut under de senaste åren är stor men man kan ge tre typexempel:

  1. Permanent uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen.
  2. Tillfälligt uppehållstillstånd (ofta 13 månader) enligt tillfälliga lagen som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen.
  3. Tillfälligt uppehållstillstånd fram till 18 års ålder på grund av hinder som inte är bestående mot att ett utvisningsbeslut verkställs enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen.

De tillfälliga uppehållstillstånden ska förnyas och vid den prövningen blir det inte aktuellt att återkalla tidigare givna tillstånd. Om det skulle genomföras en ny åldersbedömning som pekade på att tidigare uppgifter om ålder varit felaktiga måste förekomsten av de felaktiga uppgifterna vägas mot den sökandes eventuella skyddsbehov.

När det gäller dem som beviljats permanent uppehållstillstånd så kan man försiktigtvis anta att det endast undantagsvis kommer fram sådana nya uppgifter som ifrågasätter utlänningens tidigare åldersbestämning som i sin tur skulle medföra att frågan om återkallande av det beviljade uppehållstillståndet blir aktuell.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

En rådman har lyckats att ta till sig förarbetestexten. Detta borde leda till att fler lagkloka kommer på samma snilleblixt. Eller vad menas?

Svar NEJ !
I alla fall inte om det är PUT eller om en domstol inte ändrar myndighetsbeslutet.

Bygger dock inte artikeln på en till stora delar felaktig och i stort ej tillämpligbar premiss?
Dvs om åldersbedömningar ens är tillämpliga för innevarande situation?
Advokatsamfundet är väl fortfarande emot dessa i dagsläget då de fortfarande inte är rättssäkra?
Och själva undersökningens/utredningens syfte är ju att säkerställa (hur säkert det nu kan göras) om någon är över eller under 18 år. Inte utröna någons exakta ålder.

Och då de flesta av barnen kom 2015-2016 och då var i åldrarna 15-17 år så är de år 2018, då man realistiskt kan tänka sig en omprioritering från väntande sökande till behandlade, med stor sannolikhet är över 18 år. Och då har vi inte ens beaktat att den undersökning/forskning om metodernas tillförlitlighet som nu görs parallellt med användning kan ha visat upp problem som återigen kräver rättsäkrare och mer tillämplingbara undersökningsmetoder.

Men visst det kan förstås finnas utrymme för att träffa ett visst segment individer utifrån artikelförfattarens premiss om än i min mening väldigt litet.