Skip to content

"Brott mot grundlagen när kommuner köper bostadsrätter som flyktingboenden"

DEBATT - av Finn Madsen, advokat och juris doktor h.c.

 

Sedan något år tillbaka köper kommuner upp bostadsrätter som ska användas som bostäder till flyktingar och andra nyanlända. Detta rapporteras från bland annat Uppsala, flera Stockholmskommuner, Malmö och Lund.

Inköpen sker med stöd av ett undantag i bostadsrättslagen som anger att föreningar kan förbjuda juridiska personer som förvärvat en bostadsrätt att bli medlemmar i föreningen - men inte ett landsting eller en kommun.

Undantaget tillkom i slutet av 1970-talet men frågan är om detta undantag fortfarande kan betraktas som förenligt med föreningsfriheten som den i dag tryggas av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (”EKMR”) och av Regeringsformen (”RF”).

Enligt artikel 11(1) i EKMR resp. 2 kap. 1§ (4) i RF föreligger rätt till föreningsfrihet. Föreningsfriheten gäller olika slags föreningar också föreningar som bildats för allmänna och ekonomiska syften och föreningsfriheten gäller rimligen också för en bostadsrättsförening.

Föreningsfriheten skyddar friheten att verka gemensamt inom ramen för en sammanslutning - bland annat rätten att verka utan inblandning av offentliga organ. Man kan ju livligt föreställa sig protesterna om ett offentligt organ enligt ett lagstadgande till exempel skulle ges rätt att vara medlem i en förening som tillkommit för att verka för yttrande- och demonstrationsfrihet.

Utöver att offentliga organ är förhindrade att blanda sig i en förenings verksam gäller enligt föreningsfriheten att en förening i princip har frihet att välja vem som ska vara medlem i föreningen.

Föreningsfriheten kan inskränkas enligt EKMR och RF. För att sådan inskränkning ska gälla förutsättes dock enligt EKMR - utöver att det skett genom lag - att det sker med hänsyn till statens säkerhet eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (artikel 11 (2)).

När det gäller skyddet för föreningsfriheten i RF verkar detta gå längre än i EKMR. Föreningsfriheten får här endast begränsas när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (2 kap 24§ (2)).

Något undantag är alltså inte tillämpligt som medger att ett offentligt organ mot medlemmarnas vilja kan bli medlem i en förening.

Det framstår därför som överraskande att kommuner nu i stor omfattning förvärvar bostadsrätter i förlitan på undantaget i bostadsrättslagen utan att någon analys verkar ha gjorts av det skydd mot inskränkningar i föreningsfriheten som uppställs i EKMR och i RF.

Även om det kan finnas förståelse för att kommuner har svårt att skaffa tillräckligt antal bostäder till nyanlända framstår det som att detta inte bör kunna ske i det fallet att medlemmar i en bostadsrättsförening motsätter sig detta genom att stödja sig på föreningsfriheten i EKMR och RF.

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

22 comments

Intressant vinkling. Jag har ofta funderat på hur bostadsrättshavarna som har köpt sina bostäder dyrt för skattade medel upplever att få en inhyrd familj med ofta sociala problem och som dessutom inte känner ägaransvar, inte omfattas av föreningens stadgar. Kommer detta att prövas i domstol?

Är det för att det i kommunledningarna finns enskilda personer som har ekonomiska intressen i bostadsrätterna som kommunerna helt hejdlöst köper dom ?

Tanken är att myndighetspersoner ska ha rätt till anonymitet.

http://www.dagensjuridik.se/2017/05/alla-offentliganstalldas-bild-och-he...

Det hade varit intressant med en mer utförlig analys av undantagen enligt artikel 11 (2) EKMR. En trolig anledning till att kommunerna förvärvar bostadsrätterna är ju att de avser att inhysa människor som annars hade blivit bostadslösa, dvs. förvärven skulle kunna syfta till skydd för deras hälsa och kanske även till förebyggande av oordning (som också nämns i artikeln) som skulle kunna ha uppstått med ett stort antal hemlösa.

Om det såsom artikelförfattaren påstår är främst åt flyktingar som bostäderna förvärvas, torde det även vara möjligt att påstå att förvärvet syftar till att göra deras fri- och rättigheter praktiskt verksamma, då i första hand rätten att söka asyl enligt bland annat artikel 18 i EU:s rättighetsstadga, men kanske även rätten till bostad (se 1 kap. 2 § regeringsformen).

Ja det finns säkert någon paragraf som ger böstadsrätter till våra flyktingar.
Men det där flosklandet med "allas lika värde" är och förbkir en floskel. Jag skulle ocksåvilja ha en köpelägenhet i ett flådigt område.

Vem hindrar dem från att skaffa sig en bostad? Rätten till bostad innebär inte att du kan beställa en genom kommunen.

Ja, det hade verkligen varit intressant med en analys av företrädet mellan olika mänskliga rättigheter när dessa kommer i konflikt med varandra. Sedan funderar jag på varför artikelförfattaren tar upp just flyktingar. Att kommuner köper bostadsrätter är ju inget nytt, det har man ju gjort länge för att tillförsäkra bostäder åt personer som av olika anledningar har svårt att få bostad, och förmodligen är flertalet bostäder som köpts på detta sätt inte flyktingboenden.

När det gäller och köpa en BR så är det ju så att BRFen har rätt och säga nej till en försäljning om de inte godtager köparen.

Så förstår inte problemet. De gånger som en kommun köpt en BR så måste ju BRFen sagt ja till köpet.

Instämmer.
1) Ur ekonomisk synpunkt är det en förmånlig investering för kommunen att investera i en bostadsrätt
2) Självfallet innebär föreningsfriheten enligt RF och lagen om bostadsrätter att en enskilda bostadsrättsföreningen beslutar om kommunen får bli medlem i föreningen.
3) Det omvända är: Ett privat företag byggde ett hyreshus på Karlavägen i Stockholm. Ett våningsplan specialinreddes med stöd av kommunen som bostäder för psykiskt funktionshindrade personer. Så erbjöds hyresgästerna att bilda en bostadsrättsförening. Men Östermalms stadsdelsnämnd försummade att anmäla intresse. Sedan föreningen bildats ville medlemmarna inte ha kvar de funktionshindrade i huset. Föreningen sade upp Hyreskontraktet med stadsdelsnämnden med motiveringen att de specialinredda bostäderna var "lokal". Föreningen fick rätt i Hyresnämnden och de funktionshindrade förlorade sina bostäder samtidigt som föreningen gjorde en stor förtjänst genom att sälja "lokalerna" som bostadsrätter.
Det gäller alltså för en kommunal nämnd att bevaka sina intressen i bostadsrättsföreningar.

Nej, detta är felaktigt. En bostadsrättsförening KAN inte säga nej till en ny medlem om den är ett landsting eller en kommun. Detta gås igenom i artikeln.

Men säljaren kan ju säga nej.

Säljaren ska ju just sälja och därmed flytta från bostaden och är nog inte så noga med vem som köper utan vill ha så högt pris som möjligt.

det är just detta som du har fel i, en brf kan inte säga nej till kommun och landsting, enl. en ändring i grundlagen 1978, av sossarna man frågar sig varför, själva bor de ju just i borätter, men inte i utsatta områden, och villor, eller som Ylva Johansson, 7-rummare på Norr Mälarstrand, var tog hennes kommunistiska ideér vägen??
Kanske just hon som .ligger bakom köpen av bostadsrätter, där vi som köpt vår bostad för dyra pengar, får se närområdet förändras i grunden, och vi kan bara titta på!

Eller så kan man skylla på de som satt i regeringen (borgarna).

I en förortsBRF fanns några 1:or - någon eller några av dessa hyres av kommunen
OBS hyrdes o det verkade ha varit så från början (sthlm). I en bodde en gammal
knarkare (eller f d) för han hade bara EN lunga så det är inte säkert att han orkade
o kunde vara kriminell.

I Malmö skall stackars normala personer/familjer som inte hittar bostad konkurrera
med Malmö Kommun om BR till salu. Vem vinner?

Malmö kommun har en budget på 21 miljarder - visserligen kommer 7 miljarder för
kommunalskatteöverföringspengar - men det hjälper ju inte De Privata Köparna -
de får ju inte 1/3 av sina inkomster genom kommunala skatteöverföringspengar.
Inte heller kan de få ett sådant som 50%igt tillskott.

Men det finns även andra snedeffekter på BR marknaden. Jan O Karlsson tjänade
stooooraaaa skattefria pengar i EU sen fick han en pension på typ 120,000 skattefritt
i månaden - o så köpte han en värstingsvåning vid Katarinaberget - vem kunde bjudit
över honom OM HAN VERKLIGEN VILLE HA BOSTADEN.

Nu/just idag är hans köpkraft inte lika stark - men han/familjen har ju redan tjänat sina stålar!!!

Det var just denna Jan O Karlsson som hade kräftskiva hemma på skattebetalarnas bekostnad. En betongsosse som troligen fått så många ryggdunkar av partikollegor att han fått ryggproblem pga detta. Tyvärr är vänskapskorruptionen och ryggdunkarna inom Socialistpartiet så djupt rotat att det aldrig går att få bort.

Ja det är tur att det bara är sossarna som gör det så t. ex inte moderater går och säljer vårdcentraler för under 1/30 av värdet. Ehrm.

Det är ganska märkligt att föreningarna godkänner detta förfarande, eftersom det är de som normalt sett brukar godkänna en andrahandsuthyrning. När man vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand är det föreningen som beslutar om man får göra det och under hur lång tid. Många föreningar har en gräns på att man endast får hyra ut sin bostadsrätt i 12 månader och de brukar hålla stenhårt på detta. Det som sker här är ju att betrakta som andrahandsuthyrning så jag är förvånad över tillvägagångssättet.

Per-Ola Larsson - FEEL FEEL FEEL - dert är smartare investering för
en kommun att köpa en hel fastighet i en billig kommun.

T ex de hus som kommunala bolag tänkte riva o rev - o flytta
azozialfallen eller icke anställningsbara inom azylköret dit.

Eller kriminella azozialfall som kommer att vara problem i resten
av sina liv.

Ett hyreshus kostar 12-20 x årshyrorna - typ max 20,000 kr/kvm
vissa bostadsrätter kostar +100,000 kr/kvm.

Det är också billigt att köpa ett icke lönsamt landsortshotell o placera
folk där - i motsats till hos azylbaronerna.

Intressant artikel om ett fenomen som visar på att utvecklingen i samhället befinner sig på ett sluttande plan. Vad händer i en bostadsrättsförening, vilken enligt lag ska tillvarata medlemmarnas ekonomiska intresse, om kommunen påverkar förvaltningen i kommunens intresse? Om kommunen har majoritet, vad händer då? Kan man i en styrelse besluta om att ta ut en högre avgift för en "kommunägd" lägenhet? Hur länge får en kommun hyra ut i andra hand och hur stort påslag får kommunen göra på avgiften?

MEN OM du kommunerna skall få köpa BR till De Som INTE VlLL Betala
eller INTE Har Råd att Köpa Bostad.

Då borde väl kommunerna köpa upp ALLA BR i de (fd) kommunala hus
som OMBILDATS TILL BR - då äger de heeeelaaaa husen o Det Blir
Som Förr - dvs AzozialDemokraterna köper tillbaka de Borgarna ombildade BR-
bostäderna o gör om husen tilll HyresOrätter igen.

Vad jag förstår så kan BRF lätt ändra stadgarna så att kommunerna i princip inte kan förvärva några BR bla genom att alltid ha rätt till att kunna lägga sista budet i en budgivning samt att ha rätt till att neka till all form av andrahandsupplåtelse.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.