Skip to content

20 miljarder i "kvalificerade välfärdsbrott" - här är de juridiska förändringar som ska sätta stopp

Lars-Erik Lövdén (tv) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och justitieminister Morgan Johansson. Foto: Noella Johansson/TT

Hårdare kontroller av nya körkort och bättre information om folkbokföringsadresser. Det är två av de förslag som nyligen lades fram för att stoppa den "kvalificerade välfärdsbrottsligheten" - en brottslighet som beräknas kosta samhället uppåt 20 miljarder kronor varje år.

 

- Vi har grovt kriminella som attackerar välfärdsystemet och det är en brottslighet som bara kan upptäckas via myndigheternas kontrollinsatser, sa utredaren Lars-Erik Lövdén när han lämnade över sitt betänkande till justitieminister Morgan Johansson.

Ministern lovade ny lagstiftning redan nästa år och att man ska gå till botten med de förändringar som behövs både på kort och lång sikt.

Fel körkort och fel folkbokföring
Några av de huvudproblem som finns att ta tag i är hur lätt det är att komma över ett felaktigt körkort, hur enkelt man kan skaffa sig en felaktig folkbokföringsadress eller en oriktig arbetsgivare som ingen kontrollerar samtidigt som man via juridiska personer kan uppbära stora ersättningsbelopp för enskilda personer som inte heller kontrolleras.

Beloppen som försvinner varje år på grund av bedrägerier mot välfärdssystemet beräknas landa på uppåt 20 miljarder kronor.

Antalet bedrägerierna ökar dessutom varje år samtidigt som polisens arbetsbörda växer och myndigheternas och kommunernas anmälningsbenägenhet minskar. Detta eftersom man inte längre tror att en polisanmälan leder någonstans.

Måste anmäla misstankar
Utredaren Lars-Erik Lövdén pekar på hur viktigt det är att mydigheter och kommuner polisanmäler men också att man upplyser varandra om misstänkta utbetalningar.

Han vill se en lagstadgad skyldighet att anmäla till exempel misstankar om felaktig folkbokföring och han vill göra det brottsligt att uppge en felaktig folkbokföringsadress.

Utredningen visar också hur viktigt det är att uppgifter i register är korrekta och att identitetshandlingar är riktiga. Lövdén vill bland annat att man ska minska antalet godkända identitetshandlingar och att det ska bli mycket svårare att hämta ut nya körtkort. I dag kontrolleras inte vem som hämtar ut körkortet och man behöver inte lämna in sitt gamla.

När det gäller vissa intyg bör ansvaret flyttas till Skatteverket för att minska möjligheten till falska intyg och man behöver överhuvudtaget få en mycket bättre kontroll över folkbokföringen samtidigt som myndighetern måste kunna byta information med varandra.

Bättre beslutsunderlag
När det gäller Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen framhöll Lövdén nödvändigheten av att kunna ta fram bättre beslutsunderlag för utbetalningar.

Det framkom också att det är ett stort problemet att assistansersättning och anställningsstöd går via juridiska personer som sedan ska slussa pengarna vidare till enskilda personer. Vilka dessa personer är kan man i dag inte kontrollera och det har satt stopp för många undersökningar om misstänkt brottslighet.

- Detta måste genomföras fort. Förslagen var aktuella redan 2008 men inget har hänt. Det är dags att ta detta på allvar, sa Lars-Erik Lövdén när han presenterade utredningen.

Ny lagstiftning före valet
Den största förändringen som föreslås är en helt ny organsiation för brottsbekämpning. 

Enligt justitieminister Morgan Johansson kan behovet av informationsutbyte lätt åtgärdas liksom nya rutiner för körkortshantering. Även straffskärpning och nya brottsrubriceringar kan införas före valet nästa år.

När det gäller frågan om att begränsa antalet identitetshandlingar och införa en gemensam hantering kommer det att ta längre tid. Däremot kommer straffskärpningar och nya brottsrubriceringar att kunna genomföras snabbare.

Förslagen är nu ute på remiss och svaren beräknas vara klara i slutet av sommaren.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

En åtgärd när det gäller assistansbedrägerier borde vara att begränsa hur många släktingar och bekanta som kan anställas i det enskilda fallet.

Vi har läst om fall där hela familjer har försörjt sig på en individ som kraftigt har överdrivit sina funktionshinder.

Om antalet närstående anställda skulle begränsas till exempelvis maximalt 50% så torde stor del av bedrägerierna upphöra då det blir alltför ansträngande att 'spela sjuk' i stor utsträckning.

Att ha ett krav på att minst hälften av anställd personal ska bestå av ej närstående har dessutom potential att motverka att kvinnliga anhöriga blir "fast" som vårdare och måste uppoffra eventuellt annat jobb. Låter som en mycket bra lösning, förutsatt att det inte är brist på personliga assistenter (men hur skulle det kunna bli ett bristyrke ...).

Det största välfärdsbrottet torde vara att portionera ut svenska medborgarskap på tvivelaktiga och lögnaktiga grunder till invandrare, som inte håller vanligt lönearbete särskilt högt utan på alternativa sätt maximerar sin standard. Mediantiden för en invandrare att få arbete är ca 8 år.

Det är till och med värre än en median på 8 år.

Efter 8 år har hälften kommit i arbete, resten kanske aldrig kommer i arbete.

@Erik 15:54
Det är faktiskt samma sak. En median på 8 år innebär här, att efter 8 år har hälften kommit i arbete, resten kanske aldrig kommer i arbete.

Medelvärde och medianvärde är två olika saker. Medelvärde i detta sammanhang ogörligt, eftersom, som du mycket riktigt påpekar, en viss andel invandrare kommer aldrig i arbete.

#gruelse

Du har rätt och jag har fel, som Rosling sa, fast tvärtom.

Alltför hastig läsning från min sida och ber ödmjukt om tillstånd till en stunds välförtjänt flagellantism, mea culpa.

Jämfört med regering och myndigheter i Danmark är svenska motsvarigheter närmast handlingsförlamade. Sjukan har gått så långt att jag tvivlar på ett uppvaknande hur många larmklockor som än ringer.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.