Skip to content

"Någon har uppgivit min identitet" - men SL vinner tvist om plankning

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mannen hävdar att det inte var han som ertappades utan biljett i tunnelbanan utan att någon annan måste ha uppgivit hans identitet. Han stämdes av SL men tingsrätten konstaterade att det mycket väl kunde vara som mannen sa. Hovrätten rev dock upp domen och beslutade att mannen skulle betala 2 160 kronor till SL. Högsta domstolen beslutar nu att inte pröva fallet.

 

Vid en biljettkontroll i tunnelbanan i juli 2015 visade det sig att en man inte hade någon giltig biljett. Han saknade också legitimation men kunde uppge en fullständig adress med namn, adress och personnummer till den kontrollant som hade stoppat honom - en identitet som han uppgav var hans egen.

Straffavgiften på 1 200 kronor betalades inte och en månad senare skickades en påminnelse till den adress som den stoppade mannen hade uppgivit identiteten för. 

"Det var inte jag som stoppades"
Den utpekade 29-årige mannen bestred dock påminnelsen och hävdade att det inte var han som hade blivit kontrollerad av SL.

SL stämde mannen vid Stockholms tingsrätt och begärde att han skulle betala avgiften. Kontrollanten kunde i och för sig inte komma ihåg det enskilda tillfället men berättade att personer utan legitimation brukar få "kontrollfrågor" om sitt fullständiga namn, sitt personnummer och sin adress - och att detta brukar godtas.

Tingsrätten konstaterade att den skriftliga bevisningen i form av kontrollantens anteckningar "med viss styrka" talade för att det var den stämde mannen som hade ertappats utan biljett i T-banan.

Formella fel i bevisningen
Tingsrätten konstaterade dock samtidigt att det fanns formella fakta som inte stämde i den åberopade bevisningen.

Tingsrätten skrev:

"Tingsrätten noterar att det OCR-nummer som anges på den åberopade tilläggsavgiften, 4001865403, inte överensstämmer med det nummer, 3841718318, som för hand har skrivits på baksidan av avgiften. Vidare noterar tingsrätten att bredvid det handskrivna ordet 'kontrollant' på baksidan av avgiften har numret 1008 angivits medan det vittne som hörts i målet har uppgetts ha anställningsnummer 1038."

SL förlorade i tingsrätten
Tingsrätten slog fast att de uppgifter som att uppgivits för kontrollanten var offentliga identitetsuppgifter som finns lätt tillgängliga hos flera myndigheter och att det vore orimligt att kräva att mannen skulle motbevisa SL:s påstående.

Tingsrätten gick därför på mannens linje och ogillade SL:s talan.

SL överklagade domen till Svea hovrätt som konstaterade att det var utrett att den resenär som kontrollerats vid det aktuella tillfället reste med en ogiltig biljett.

Hovrätten skrev i sina domskäl:

"Även om svaren på kontrollfrågorna typiskt sett är lättåtkomliga för någon som skulle vilja utge sig för att vara någon annan lämnar utredningen i målet ett mycket begränsat utrymme för att resenären skulle vara någon annan än X (mannen). Dennes fullständiga namn, personnummer och adressuppgifter har uppenbarligen på ett korrekt sätt framförts till kontrollanten och dessutom i en situation som var något spänd."

"X har enbart påstått att någon annan måste ha använt hans personuppgifter vid tillfället och har inte åberopat några omständigheter till stöd för detta påstående."

Högsta domstolen prövar inte fallet
Hovrätten rev därför upp tingsrättens dom och slog fast att 29-åringen var samma person som ertappades utan biljett i tunnelbanan år 2015.

Mannen dömdes att betala 1 200 kronor i "straffavgift", 60 kronor för SL:s betalningspåminnelse och 900 kronor för SL:s rättegångskostnader - alltså totalt 2 160 kronor.

Mannen överklagade domen till Högsta domstolen som dock inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens avgörande står därmed fast.

  • Stefan Wahlberg
  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt