Skip to content

Har "papperslösa" som håller sig undan avvisning rätt till bidrag? HFD prövar frågan

Foto: DJ

Kvinnan och hennes barn är "papperslösa" och har fått avslag på sin asylansökan. De lever nu gömda för att slippa avvisas från Sverige. För att klara sig ekonomiskt begärde kvinnan ekonomiskt bidrag från kommunen men fick avslag. När hon gick till domstol vann hon i förvaltningsrätten men förlorade i kammarrätten. Högsta förvaltnings-domstolen har nu beslutat att pröva fallet.

 

Kvinnan vände sig till Vännäs kommun år 2015 och ansökte om försörjningsstöd för sig själv och sina tre barn.

Kvinnan och hennes barn– hade bott i Sverige i tre år och två år tidigare hade de fått avslag på sin ansökan om upphållstilstånd. Sedan dess hade familjen levt gömd för att undgå avvisning.

"Omfattas av annan lag"
Barnen gick i skolan och kvinnan studerade för att lära sig svenska. Enligt kvinnan hade familjen lämnat sitt hemland eftersom hon bland annat hade utsatts för grovt våld som barnen bevittnat. 

Vård- och omsorgsnämnden i kommunen avslog dock hennes begäran om försörjningsstöd med hänvisning till att familjen omfattades av lagen om mottagande av asylsökande och att deras behov tillgodosågs genom bland annat ideella organisationer.

Någon nöd ansågs inte heller föreligga.

Kvinnan överklagade kommunens beslut till Förvaltningsrätten i Umeå.

"Papperslösa" kan få bistånd
Förvaltningsrätten konstaterade att det är kommunen där kvinnan bor som har det yttersta ansvaret för att hon får det stöd och den hjälp som hon behöver.

Enligt förvaltningsrätten utesluter inte socialtjänstlagen att den som vistas i Sverige utan tillstånd har rätt att få ekonomiskt bistånd.

Förvaltningsrätten skrev:

"Eftersom X (kvinnan) och hennes barn är s.k. papperslösa som lever gömda i Sverige har de inte rätt till bistånd enligt 12 § LMA (lagen om mottagande av asulsökande). Bestämmelsen i l § andra stycket LMA kan därför inte åberopas som grund för ett beslut om avslag på en ansökan om bistånd enligt SoL (socialtjänstlagen)."

Förvaltningsrätten slog dessutom fast att kvinnan och barnen inte kunde anses vara "tillförsäkrade en skälig levnadsnivå" om de återvände till sitt hemland eller medverkade till att de skickades tillbaka dit.

Kvinnan vann i förvaltningsrätten
Denna bedömning kunde enligt förvaltningsrätten inte påverkas av att en prövning enligt utlänningslagen hade lett till att kvinnan inte hade ansetts ha tillräckliga skäl för att stanna i Sverige.

Förvaltningsrätten gick därför på kvinnans linje och överlät åt kommunen att räkna ut hur mycket kvinnan hade rätt att få i bistånd.

Kommunen överklagade avgörandet till Kammarrätten i Sundsvall som konstaterade att bistånd enligt socialtjänstlagen är "subsidiär" i förhållande till andra av samhället tillhandahållna stödformer - alltså kan tillämpas först då dessa andra möjligheter är uttömda.

HFD meddelar prövningstillstånd
Kvinnan omfattade enligt kammarrätten av personkretsen i lagen om mottagande av asylsökande och hennes behov av stöd skulle således tillgodoses genom den lagen.

Kammarrätten slog därför fast att kvinnan inte hade rätt till försörjningsstöd från kommunen enligt socialtjänstlagen.

Kvinnan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som nu beslutar att meddela prövningstillstånd.

HFD skriver i sitt beslut:

"Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller vilket ansvar en kommun har att ge hjälp till en kvinna med barn som vistas i kommunen och håller sig undan för att undvika avvisning." 

 

 

 

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt