Skip to content

Åklagare ska klara upp brotten som polisen misslyckas med - här är regeringens order

Rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman. Foto: Nora Lorek/TT

Åklagare ska placeras direkt i hjärtat av polis-organisationen för att få fart på utrednings-verksamheten. Det är regeringens senaste försök att komma till rätta med krisen inom polisen där allt färre ärenden redovisas till åklagare. Regeringens order består av två delar.

 

- Att åklagare placeras direkt i polisorganisationen gör arbetet effektivare och innebär att värdefull kunskap tillförs polisen, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

Åklagarna ska klara upp brotten
Krisen inom polisen fortsätter att pressa regeringen. I en order till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten skriver regeringen:

  • Ett antal åklagare ska under en tidsperiod på minst 6 månader, med start så snart som möjligt, placeras hos Polismyndigheten för att bistå Polismyndighetens utredare och förundersökningsledare i konkreta ärenden rörande mängdbrott. Syftet är att öka produktionen av ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan, ge ökade förutsättningar för direkt återkoppling från åklagare till polis samt bidra till ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.
  • Som ett komplement till ovanstående insats åläggs Polismyndigheten att inrätta särskilda utredningsgrupper som på ett koncentrerat sätt utreder, redovisar och avslutar gamla ärenden, i första hand åklagarledda. Polismyndigheten behöver avdela utredare och Åklagarmyndigheten förundersökningsledare för denna uppgift. Syftet med åtgärden är att ge utredningsenheterna möjlighet att arbeta med nyinkomna ärenden, som har större chans att leda till lagföring. 

"Negativa resultat måste brytas"
Det är just när det gäller mängdbrotten som det är störst problem med att pplisens balanser växer och allt färre brott klaras upp. Regeringen med Anders Ygeman i spetsen konstaterar åter att "antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat" och att brottsuppklaringen sjunker både sett till det totala antalet brott och inom olika brottskategorier.

Parallellt med detta har även de så kallade ärendebalanserna, särskilt antalet äldre öppna ärenden, ökat hos polisen under det minst sagt turbulenta året 2016.  Bakgrunden är den kritiserade omorganisationen som regeringen nu öppet medger har inneburit det man kallar för "temporära försämringar av verksamhetsresultatet". 

"Det är av stor vikt att den negativa resultatutvecklingen bryts och att brottsuppklaringen ökar", skriver regeringen.

Måste placeras där det behövs
Myndigheterna får visserligen själva avgöra var den extra resursen med åklagare ska användas, men det "ska vara där Polismyndighetens behov av stöd är stort" och på ett sätt som innebär att åklagarna "gör största möjliga nytta".

Polismyndigheten ska alltså också inrätta "särskilda utredningsgrupper som på ett koncentrerat sätt" tar tag i gamla ärenden. 

Polisen kommer också att få fortsatt stöd under 2017 av åklagare som arbetar med bedrägerier, relationsbrott och mängdbrott.

 

 

Se intervjun med rikspolischefen Dan Eliasson i Veckans Juridik när han var nytillträdd >>

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt