Skip to content

Sverige säger nej till gränsöverskridande EU-åklagare - "inget mervärde för Sverige"

Foto: Henrik Montgomery/TT

EU vill inrätta en särskild en europeisk åklagarmyndighet med inriktning på bedrägerier och penningtvätt. Men Sverige säger nej med argumentet att utredning och lagföringen av ekonomisk brottslighet fungera bra i Sverige.

 

En stor majoritet av EU-länderna står bakom förslaget om att införa en särskild en europeisk åklagarmyndighet mot ekonomisk brottslighet. Men Sverige är helt emot detta och kan därmed i princip stoppa hela förslaget, rapporterar DN.

Rätt att starta förundersökningar
En EU-åklagare skulle få förkortningen Eppo och ha rätt att inleda förundersökningar i vilket som helst av medlemsländerna. Beslut om åtal skulle däremot delegeras till nationell åklagare och åtalet skulle prövas av landets egna domstolar.

Idén om en stark, oberoende och effektiv åklagarmyndighet som kan bekämpa den ekonomiska brottsligheten i EU är inte ny och förslaget har nu diskuterats i tre års tid. Ett beslut kan bli aktuellt i början av 2017 men det är osäkert om det landat i en ny myndighet - eller om det blir ett så kallat fördjupat samarbete.

50 miljarder försvinner varje år
Bakom förslaget står bland annat Tyskland, Frankrike och en rad andra medlemsstater. De hävdar bland annat att en särskild åklagare skulle underlätta utredningsarbetet när det gäller ekonomisk gränsöverskridande brottslighet. Man anser att det inte räcker med dagens samarbete mellan nationella åklagare i olika länder.

Förespråkarna har bland annat lyft fram att EU-länderna varje år går miste om minst 50 miljarder euro i momsintäkter genom internationella bedrägerier.

"Lagföringen fungerar väl i Sverige"
Men Sverige tycker att det är att gå för långt och svenska myndigheter är mycket skeptiska. Man vill inte ha EU på insidan av det svenska rättsystemet.

I sitt underlag till EU-nämnden har regeringen bland annat framhållit att "utredningen och lagföringen av denna typ av brottslighet fungerar väl i Sverige" och att både Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten står bakom den uppfattningen.

Regeringen anser också att man "utifrån ett verksamhets- och nyttoperspektiv" kan ifrågasätta om det finns "ett tillräckligt stort mervärde för Sverige" att delta i det så kallade Eppo-samarbetet. Regeringen utesluter ändå inte "att ett svenskt deltagande kan bli aktuellt längre fram i tiden om förutsättningarna skulle ändras".

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt