Skip to content

"Om objektivitet varit ledstjärna för Skatteverket hade målen i domstol minskat radikalt"

DEBATT - av Andreas Möller, skattejurist på Möllers Juridik, tidigare tolv år på Skatteverket

 

När man läser om Skatteverkets vision framgår det att Skatteverket ska arbeta för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. För att uppnå den här visionen ska tjänstemän på Skatteverket vara offensiva, pålitliga och hjälpsamma. Det ska de vara genom att de arbetar enhetligt och bedömer varje skattskyldig person likvärdigt.

I den här debattartikeln ifrågasätts om det saknas ett ledord för att uppnå Skatteverkets vision, eller omfattas det av begreppen offensiva, pålitliga och hjälpsamma. Ledordet som eftersöks är objektiva.

Tjänstemän på Skatteverket är skyldiga att följa objektivitetsprincipen. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen framgår det att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Inom Skatteverket innebär detta att tjänstemän ska vara objektiva och inte låta personliga värderingar styra deras inriktning i enskilda ärenden. Detta innebär att personer och juridiska personer ska behandlas lika oavsett kön, religion, hudfärg - och så vidarfe.

Vad gäller juridiska personer ska dessa behandlas lika oavsett vilken verksamhet som bedrivs, omfattning av verksamhet och oavsett vem eller vilka personer som driver verksamheten. När tjänstemän behandlar ett skatteärende ska ansvarig tjänsteman dessutom basera sitt beslut med beaktande av omständigheter och underlag som både är till nackdel och fördel för den skattskyldige.

Jag har arbetat cirka tolv år på Skatteverket och har under den här tiden iakttagit behandling av ärenden och skattskyldiga och själv medverkat till denna behandling. Det diskuteras ofta internt inom Skatteverket hur vissa skattskyldiga, eller verksamheter ska behandlas.

Skattskyldiga bedöms i vissa fall utifrån enskilda tjänstemäns subjektiva bedömningar - det vill säga personliga värderingar, känslor, oviktiga detaljer och egenintresse.

Det är helt oacceptabelt att utgå från att skattskyldiga inom ett specifikt verksamhetsområde försöker undgå att betala rättmätig skatt. Detta oavsett om denna verksamhet ingår i Skatteverkets riktade insatser eller inte.

En tjänstemans beslut ska så långt det går utgå från saklighet - inte från den enskilde tjänstemannens personliga bedömning.

För att den skattskyldige ska känna att Skatteverket följer objektivitetsprincipen är det viktigt att tjänstemannen redogör för inkomna synpunkter och dessutom tar hänsyn till dessa i sitt beslut. Här anser jag att det finns stora brister i Skatteverkets hantering av ärenden. Dessa brister beror dels på att tjänstmannen bortser från objektivitetsprincipen men även från de ledord Skatteverket önskar arbete efter.

Jag har vid flertalet tillfällen och under ett antal år arbetat för att ta upp diskussioner om hur objektivitetsprincipen bör efterlevas inom Skatteverket. Oftast har svaret varit att det är en viktig princip som jag framför men trots det finns det inget intresse av att diskutera detta. I andra fall är det ingen som visar något intresse.

Att undgå att diskutera detta är en klar brist inom Skatteverket från enskilda tjänstemän till högre chefer.

Att vissa tjänstemän i sina utredningar - och även högre chefer - blandar sig i enskilda utredningar för att påverka dess utgång utifrån deras personliga värderingar eller egenintresse är något som för mig känns skrämmande och innebär att förtroendet för Skatteverket ifrågasätts.

Ledordet "objektiv" inryms troligtvis i de nuvarande ledorden. Att Skatteverkets tjänstemän ska vara pålitliga innefattar exempelvis att beslut ska vara rättvisa. För att uppnå detta bör tjänstemännen ta hänsyn till både omständigheter som talar för och emot den skattskyldige. Därmed inte sagt att objektiviteten efterföljs i den utsträckning som önskas för att skattskyldiga ska känna rättssäkerhet i de beslut som de erhåller.

För att Skatteverket ska uppfylla sin vision är det viktigt att Skatteverkets tjänstemän följer de ledord som finns och de regler som följer av lag.

Lyckas Skatteverket komma till rätta med detta bör mängden ärenden som överklagas till domstol minska radikalt. Detta då skattskyldiga och dess ombud kan känna att saklighet, rättvist bemötande och framförallt hänsyn har tagits till de skattskyldigas inlagor i enskilda ärenden.

Ett sådant arbetssätt skulle i förlängningen innebära att Skatteverkets beslut får en större rättmätig betydelse.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

16 comments

Kunde inte ha sagt det bättre, jag har ett eget företag och har vid flera tillfällen haft kontakt med skattemyndigheten och vid vissa tillfällen blivit ifrågasatt i beslut och när jag svarat på frågor och förklart så har skattemyndigheten ibland inte ens redogjort för mina synpunkter och absolut inte tagit hänsyn till det jag skrivit.

Alla lever vi i samma objektiva verklighet, såväl skattebetalare som skattehandläggare. Våra respektive subjektiva upplevelser av verkligheten varierar dock. Vad som framstår som en självklar sanning för den ena, kan för den andre framstå som fullkomligt absurt. Den handläggare som i ett beslut ger uttryck för sin bild av verkligheten måste - till skillnad från en insändarskribent - vara beredd på att få denna verklighetsuppfattning granskad av såväl den egna myndigheten (genom omprövningsbeslut) som av domstol (genom dom eller beslut). Att de beslut som fattas i myndighetens namn är objektivt sanna är därför - så långt detta överhuvudtaget är filosofiskt möjligt - garanterat både genom handläggarens egen moral (eller egenintresse om man så vill) och institutionaliserade funktioner.

//En som inte jävlas i onödan

Alla, inklusive insändarskribenter, får hela tiden sina verklighetsuppfattningar granskade. I det ytliga, mänskliga, perspektivet är alla verklighetsuppfattningar subjektiva eftersom verkligheten uppfattas olika beroende på vilka ingångsvärden och vilken bakgrund varje uppfattande människa har. Därför behöver vi fru Justitia som med sin ögonbindel och balansvåg försöker göra en rättvis bedömning av vem som har rätt. Den objektiva sanningen är djupare än vad vi kan förstå och kommer inte fram till det mänskligt ytliga perspektivet. Om ingen ser när trädet faller i skogen, så faller inte trädet. Att ha ett objektivt synsätt handlar om att söka rättvisa före något annat.

Vi är helt överens om att fru justitia, i form av domstol, är en nödvändig del av systemet. Om inte annat så för att undvika skrönor av typen: jag blev upptaxerad bara för att handläggare X tycker illa om mig.
Trädet faller dock oavsett betraktares närvaro.

Har själv hört kollegor uttrycka sig både rasistiskt och nedlåtande om vissa kategorier av verksamhetsutövare. En irriterade sig på företagare som hade dyrare bilar än han själv och gjorde med dessa privata iakttagelser som grund utredningar om bilförmåner och företagares inkomstnivåer. Personliga åsikter och känslor styrde där, men inte mycket till objektivitet som ledstjärna.

Trädet som faller och Schrödingers katt..olika vinklingar av en filosofisk grundfråga om objektivitet kontra subjektivitet, som stötts och blötts i tusentals år. Allt uppfattas i det mänskliga medvetandet. Om ingen är på plats och ser eller hör, vem kan då säga att det har skett? Det blir istället åsikter och tyckanden och ingen objektiv uppfattning av händelsen.

Der är uppseendeväckande men tyvärr inte alls förvånande ett en tjänsteman som arbetat 12 år på skatteverket menar att de är en myndighet som tar alldeles tar lätt på den grundläggande skyldigheten att vara objektiva. Skatteverket skall ta ut skatt som bestäms i lag och inte den skatt som skatteverket, eller ännu värre en enskild tjänsteman, bara tycker de ska ta ut, utan hänsyn till vare sig lagrum eller den lagstadgade grundläggande objektivitetsprincipen. Skatteverkets vision om ett samhälle där alla gör rätt för sig blir helt omöjlig att uppnå när verket eller deras egna tjänstemän inte bryr sig om att göra rätt för sig.

Med tanke på att det i princip saknas sanktionsmöjlighet mot skatteverket eller den tjänsteman som beter sig olagligt och slentrianmässigt slänger på ett skattetillägg på 40% kan man hamna i både orimliga och kostsamma rättsprocesser utan något att vinna.

Förutom att skatteverket borde med självklarhet diskutera internt hur de måste se till att deras tjänstemän följer den grundläggande objektivitetsprincipen så kan man också kunna minska antalet mål i domstol och göra skatteprocesserna mer rättvisa om vi hade lagstiftat att skatteverket hade kunnat dömas till att behöva betala ut lika mycket i skattetillägg som de väljer att besluta om, om de förlorar målet i rätten.

Då hade skatteverket självsanerat bort de orimliga fall där de själva känner att de inte kan vinna och upptäckt de oseriösa tjänstemän som driver mål utanför lagens råmärken. Det hade blivit mer rättssäkert eftersom verket inte som idag slentrianmässigt hade velat öka risken för den med skattskyldige med ett oseriöst 40% skattetillägg eftersom de hade fått en sanktion av domstolen att istället få betala det skattetillägg som de orättfärdigt försökte ta ut. Tror att införande av den principen skulle leda till man hade identifierat de fall som skatteverket inte borde driva och även pekat ut tjänstemän på verket som idag helt ostraffat gör det, trots höga samhällskostnader för domstolar, skatteverket och den enskilde.

Jag vet precis som krönikören att det förekommer på Skatteverket att enskilda handläggare såsom Joachim Samuelsson också säger att enskilda handläggare handlägger ärenden efter deras privata tycke, speciellt tydligt blir det i mindre städer där handläggaren har lokal kännedom och går extra hårt mot de som handläggaren har något emot. Det här har jag sett själv när jag arbetat i skattenämnd. Går emot objektivitetsprincipen på alla sätt. Något som Skatteverket skulle behöva ta tag i, är dessa handläggare.

Som gammal revisor på Skatteverket kan jag inte annat än hålla med Möller. Resultatkrav och tryck från ledningen att man ska "hitta något" i samband med revisioner, har mång
a gånger lett till att både jag och kollegor har gjort höjningar av beskattningsunderlag som objektivt sett varit tveksamma. Bristen på objektivitet har jag även sett internt inom Skatteverket. Chefer på olika nivåer, från verksledning till kontorets chefer, har lagt sig i handläggare och revisorers utredningar för att "hjälpa" vänner och bekanta. Precis som det kom fram i vårens Uppdrag Granskning är vänskapskorruption tyvärr ett faktum på Skatteverket.

Efter telefonkön kommer du till en handläggare som svarar artigt, då slår du på bandinspelningen som håller som bevis i Domstol. Du drar ditt case och ber om hjälp och då efter 3-8 samtal har handläggaren tröttnat och vill nu " straffa dig" vilket din inspelning sedan kan bekräfta. Ta en kopia och skicka till höre chef på hela enheten och fråga om TV är dom enda som vill lystna på din egna förklaring. Anmäl handläggaren i en färdig handling som skickas till vederbörande och vips är den sköntaxering som grundar sig på handläggarens " objektivitet" inte ens med i handlingarna mer.

Min första hyresvärd var arrogant och klagade på att våra kunder hängde på bilar och hade de inget annat att göra? Dessa negrer störde tydligen så han fick göra avbön i TV med ansvarig chef för alla fastigheter. Numera säljer de sexleksaker och har privata visningar av kvinnor där, vilket fastighetsbolag hellre ser där än mörka invandrare. Det är svårt att simma uppströms tyvärr

Alla människor, och i alla yrkesgrupper, begår någon gång misstag och gör objektivt sett fel. Detta för att det är en mänsklig egenskap att göra fel. Den som arbetar på skatteverket och har förståelse för vad begreppet objektivitet innebär och kan omsätta det praktiskt, borde vara mindre benägen att begå misstag än den som saknar förståelse.

Peter, artikeln är skriven för att jag tycker att principen bör diskuteras inom Skatteverket generellt, detta för att få en mer rättvis syn i enskilda ärenden och mål.

Jag anser inte att jag varken har gjort några fel eller förstört några företag i min myndighetsroll, snarare att jag har arbetat för att enskilda och företagare ska få just rättvisa bedömningar.