Skip to content

Skärpta straff och "adrenalinövningar" för polisen - ny rapport om hur biljakterna ska stoppas

En polis omkom och ytterligare en polis skadades allvarligt i samband med en biljakt som slutade i Fredrika, i Västerbotten, i november 2015. Foto: Rolf Höjer / TT

Biljakter är farliga och därför krävs bland annat skärpta straff, mer användning av polishelikoptrar, fler "adrenalinframkallande övningar" för polisen - och mer videodokumentation i polisbilarna. 


Förslagen kommer från rapporten ”Vilda biljakter, viljor och skador” som TT tagit del av.

Rapporten är författad av trafikforskaren Jörgen Lundälv vid Umeå universitet och baseras på uppgifter i media från 606 biljakter åren 2013 till 2015.

Lagring av videodokumentation
Enligt Martin Lundin ligger förslaget om mer videodokumentation i linje med polisens planer. Samtidigt pekar han på problem med lagstiftning om hur materialet ska lagras.

I rapporten lyfts helikopter fram som ett bra sätt att hantera en biljakt. Martin Lundin instämmer och säger att bilförare påverkas mindre av helikoptrar än att se bilar som förföljer dem. Han tillägger dock att kostnaden för helikoptrar är hög. 

Träning med adrenalinpåslag
Jörgen Lundälv föreslår även att polisen genom autentiska men säkra övningar ska få uppleva adrenalinpåslag för att på så sätt öka riskmedvetenheten vid biljakter. Detta är något finns redan idag säger Martin Lundin men han tillägger att övningarna kan utvecklas ännu mer.

Jörgen Lundälvs förslag om skärpta straff för personer som inte stannar på uppmaning möts dock med viss skepsis. Martin Lundin, kommissarie vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, är inte emot skärpta straff men osäker på om det skulle hjälpa.

 

- I vissa fall handlar det ju om att de flyr på grund av mycket svårare brott som de begått. Ibland är de också påverkade av alkohol eller droger och de personerna gör kanske inte den logiska kopplingen till skärpt straff, säger Martin Lundin till TT.

Utdrag av resultat ur rapporten ”Vilda biljakter, viljor och skador”

  • De mest vanliga intitiala brottsrubriceringarna vid biljakterna under perioden var drograttfylleri, vårdslöshet i trafik och grov olovlig körning. 
  • Nästan hälften av biljakterna ägde rum i stads- och citymiljöer.
  • Det var lika vanligt att stoppmiljön för en biljakt var en rondell som en villaträdgård i ett villaområde
  • I endast 93 av biljakterna framgår det i medierapporteringen om den flyende personen var känd av polisen sedan tidigare.
  • Under perioden 2013-2015 skadades totalt 42 personer i flyktfordon och 23 poliser i olika typer av polisfordon. Tre personer omkom under perioden.
  • Under treårsperioden skadades totalt 12 personer i vägtrafiken som utgjordes som tredje part i samband med biljakterna.
  • Polishelikopter användes sparsamt vid biljakter under perioden som studerades. Endast i 19 fall använder helikopter för luftburen biljakt.
  • I 22 biljakter voltade antingen flyktbilen eller polisfordon av vägen. Flyktfordon voltade dubbelt så många gånger som polisfordonet.
  • Vid 52 biljakter använde polisen spikmatta som metod och medel för att stoppa ett flyende fordon. Användandet har varit konstant i medierapporteringen under perioden.
  • Antal barn och ungdomar som befunnit sig i flyktbilar har under perioden tredubblats. Vid 36 biljakter fanns barn under 18 år i flyende fordon antingen som förare eller passagerare.
  • Jaqueline Balcer Bednarska

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt