– Vid ett möte med alla mina medarbetare för en tid sedan diskuterade vi fall där medarbetare exempelvis varit på väg till pågående bostadsinbrott som man beordrats att omprioritera då man fått akut larm från asylboenden, säger polisintendent Lars Serenander, som är chef för lokalpolisområdet, till polisen.se
– När patrullen väl kommit fram och lyckats reda ut vad som hänt har det visat sig att inget allvarligt inträffat. På grund av språkförbistringar är det ibland helt enkelt svårt att göra rätt bedömningar.
”Handlar inte alls om promille”
Enligt Lars Serenander slukar det stora antalet asylsökande mer resurser från polisen än vad som har framkommit. Polisen skriver på sin webbplats:
”I media har senaste tiden frågan om hur mycket tid som polisen egentligen arbetar med frågor runt den ökade flyktingströmmen debatterats livligt. Uppgifter om att det handlar om promille av vår totala resurstid ställs mot polisens egna uppgifter om att det är en ansenlig tid som vi ägnar åt händelser runt asyl- och flyktingproblematiken. Låt oss belysa hur det exempelvis ser ut inom lokalpolisområde Kristinehamn.”
I lokalpolisområdet, som ingår i Polisregion Bergslagen, finns ett 80-tal boenden för asylsökande.
Lars Serenander säger att ”uppskattningsvis mellan 15-25 procent” av tiden för både ingripandeverksamheten och utredningsverksamheten går åt till att hantera frågor som har med asyl- och flyktingfrågor att göra.
Gäller både utryckning och utredning
Lars Serenander pekar på att det är vanligt att poliser från ingripandeverksamheten får åka på larm till asylboenden som ofta ligger långt borta men där det visar sig vara svårt att förstå vad som egentligen hänt och bedöma om det överhuvudtaget är någonting som polisen ska eller kan agera i.
När det gäller utredningsverksamheten är det också, enligt Lars Serenander, vanligt att det är svårt att reda ut vad en anmälan handlar om och om det är någonting som faller inom polisens ansvars- och verksamhetsområde. Många gånger behövs hjälp av tolk. Ärendena är svårutredda och det visar sig ofta att det inte har inträffat något brottsligt.
I Filipstad finns cirka 2 000 asylsökande varav många är ensamkommande unga. För dem som arbetar vid polisstationen i Filipstad har det blivit vanligt att få besök från asylsökande.
Enligt Lars Serenander handlar besöken ofta inte om någonting polisiärt utan de asylsökande kommer till polisstationen för att fråga om något som andra myndigheter ansvarar för och borde hantera.
