Skip to content

"Oförutsägbar" - domstol sågar regeringens förslag om att barnkonventionen ska bli svensk lag

Kammarrättspresidenten Thomas Rolén och avstyrker förslaget på att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Foto: Foto: Michael Probst/TT/AP

FN:s barnkonvention innehåller vaga formuleringar och riskerar att bli oförutsägbar om den görs till svensk lag. En annan effekt är att vi skulle kunna få in barneteckningar som bevisning i svenska domstolar. Det slår Kammarrätten i Stockholm fast i sitt yttrande över regeringens utredning ”Barnkonventionen blir svensk lag”.

 

Sverige har redan omfattande barnrättslig lagstiftning och att göra barnkonventionen till svensk lag skulle innebära stora förändringar, anser kammarrätten i Stockholm i sitt remissyttrande.

Domstolen anser att konventionens innehåll riskerar att göra lagen oförutsägbar.

Kammarrätten skriver:

"Barnkonventionen är ett folkrättsligt dokument som är juridiskt bindande för staten. Dess bestämmelser är avsedda att tillämpas på rättssystem och förhållanden av mycket skiftande art.."

"Barnkonventionen innehåller många relativt vaga formuleringar och har i många fall inte alls den precision som svenska förvaltningsmyndigheter och domstolar är vana vid från svensk lagstiftning och som krävs för en enhetlig och förutsägbar tillämpning."

Svår att tolka
Kammarrätten pekar på att det skulle krävas omfattande vägledning för att barnrättskonventionen ska kunna inkorporeras i svensk rätt - särskilt eftersom det saknas en överstatlig domstol som skulle kunna ge vägledning.

Kammarrätten skriver: 

”Erfarenheterna från inkorporeringen av Europakonventionen i svensk rätt visar vilken betydelse en överstatlig domstol har för den nationella rättstillämpningen.” 

Ökade kostnader
Ytterligare aspekt är kostnadsfrågan. Kammarrättens bedömning är att det kommer att bli ett ökat antal ärenden där det hänvisas till barnkonventionen.

Domstolen pekar också på de informations- och utbildningsinsatser som skulle krävas, både för befolkningen och myndigheter.

”Otydliga vägledande artiklar”
I barnkonventionen finns vissa artiklar som är vägledande för hur övriga artiklar ska tolkas. Domstolen skriver att dessa artiklar inte är tillräckligt tydligt formulerade att de kan användas utan kompletterande föreskrifter.

Här pekar domstolen bland annat på artikeln om barns rätt till icke-diskriminering. Kammarrätten konstaterar att begreppet diskriminering inte är definierat i konventionen, samtidigt trycker regeringens utredning på att det inte får finnas regionala skillnader av barns rättigheter.

Domstolen skriver att det saknas en analys av hur icke-diskrimingeringen kan påverka till exempel hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och det kommunala självstyret.  

”Saknas analys”

Kritik mot regeringens utredning grundar sig till stor del på att kammarrätten anser att det saknas en analys över vilken påverkan en inkorporerad barnrättskonvention skulle ha för en rad olika rättsområden.

Kammarrätten lyfter fram att det inte finns en analys för bland annat offentlighets- och sekretesslagen och rättegångsbalken. Domstolen saknar också en djupare analys av vilka konsekvenser en inkorporering får för tillämpningen av EU-rätten.

Barns intresse vid migration
Det som däremot har kartlagts i utredningen är hur barnkonventionen skulle påverka barns rättigheter i migrationsmål. Barns rätt att komma till tals enligt barnkonventionen skulle enligt kammarrätten innebära att domstolarna ska höra barn i större omfattning.

Konsekvensen enligt kammarrätten är ökade handläggningstider, något som skulle äventyra barns rätt att få besked om sin framtid inom rimlig tid. 

Kammarrätten pekar också på stora resurser skulle få läggas på att få fram särskilda barnhandläggare och barntolkar. Domstolen anser dessutom att barnets intresse inte kan vara ensamt styrande i migrationsmål om Sverige ska upprätthålla den reglerade invandringen: 

”Redan idag ska myndigheter och domstolar göra svåra avvägningar mellan de olika intressen som ska beaktas inom ramen för ett migrationsärende. Om barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt krävs ytterligare vägledning för hur detta påverkar barns intressen i migrationsärenden.”

Höra barn i körkortsmål
Ett annat område som analyserats i regeringens betänkande är hur en inkorporering av barnkonventionen skulle påverka förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Utredningen föreslår att det i lagarna införs en ny bestämmelse där barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden som rör barn.

Kammarrätten ifrågasätter starkt att samhällets resurser ska användas till att höra barn i alla frågor som rör barn som individ eller grupp:

 ”Det kan särskilt nämnas att avgränsningar måste göras annars kan förslaget leda till att även barn som inte är part i ett mål eller ärende kan anses ha rätt att komma till tals (t.ex. i mål om offentlig upphandling och körkortsmål).”

Domstolen pekar också på att ett barns rätt att få relevant information i och om processen, anpassad efter dess ålder och mognad, innebär att det inte är möjligt att ha en allmän, generell information riktad till barn. Istället måste specifik information tas fram i varje enskilt mål vilket blir oerhört resurskrävande.

Muntlig information till barn
Principen om skriftlig handläggnings i förvaltningsärenden skulle också behöva ses över, enligt kammarrätten, eftersom förslagen från betänkande skulle innebära att information till barn lämnas muntligen.


Enligt kammarrätten kan konsekvensen av en inkorporering bli att barnteckningar kan bli verklighet i svenska domstolar:

 ”Det finns inte någon angiven åldersgräns för barns rätt att uttrycka sina åsikter vilket innebär att små barn utan verbal kommunikation skulle uttrycka sig genom bland annat genom lek och teckningar”.

 

  • Jaqueline Balcer Bednarska

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt