Skip to content

Mammas påstående om sexövergrepp "skadlig symbios" - pojke omhändertas

Foto: Henrik Montgomery/TT

Mamman påstår att den sexårige sonen har varit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa och att han mår psykiskt dåligt. Socialtjänsten anser dock att det är mamman som projicerar sina tankar på pojken - vilket skapar en "skadlig symbios". Kammarrätten håller med och har nu beslutat att pojken ska tvångsomhändertas och vårdas i familjehem.  

 

Mamman har tidigare legat i en vårdnadstvist med pojkens pappa där hon anklagade honom för sexuella övergrepp mot deras idag sexårige son.

Efter flera orosanmälningar från sjukvård, myndigheter och anhöriga ansökte Socialnämnden i Piteå kommun om att pojken skulle beredas vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Socialnämndens skäl för sitt beslut redovisas i domen från Förvaltningsrätten i Luleå:

"M:s (pojkens mammas) oförmåga att släppa misstanken om att S (sonen) varit utsatt för sexuella övergrepp förstärker de symptom och ageranden S har vilket kan leda till psykisk ohälsa hos honom. S visar i dagsläget inte symptom inför andra än M och hennes förväntningar på vad han upplever skapar en skadlig symbios mellan dem."

"S har utvecklat en överdriven anpassning och eftersom han strävar efter att tillfredsställa M:s behov får han inte sina egna behov tillgodosedda. Förskolan och umgängesstödet uppger att M misstolkar S signaler och att hon ser hans agerande som en bekräftelse på dåligt psykiskt mående."

Misstrodd och kränkt
Mamman har sökt och fått olika vård- och stödinsatser men avslutat dessa eftersom hon har känt sig misstrodd och kränkt när hon inte har fått medhåll. Hon låter inte heller pojken träffa sin pappa vilket har fått pappan att ansöka om ensam vårdnad. Enligt pappan är det viktigaste dock att pojken kommer bort från sin mamma medan han själv utreds som boendeförälder.

Enligt mamman "snedvrider" socialtjänsten den information som finns. Även hennes uppfattning redovisas i domen:

"Orosanmälningarna som kommit in bygger delvis på hennes uppgifter men läkare samt psykolog har gjort egna iakttagelser. Anmälningarna avser umgänget med P (pappan) och hans bristande föräldraförmåga, inte hennes beteende. Hon har kämpat för att skydda sitt barn och hon har sökt professionella aktörers råd och stöd eftersom hon känt att hon inte har tillräddig kunskap inom området." 

Förvaltningsrätten i Luleå ansåg att det var bevisat att det fanns brister i omsorgen av pojken på det sätt som nämnden hade beskrivit. Bristerna innebar enligt förvaltningsrätten att det fanns en påtaglig risk för att pojkens hälsa och utveckling skulle skadas. Eftersom mamman inte kunde anses ha samtycka fullt ut till vård - som enligt nämnden skulle innebära placering i familjehem - gick domstolen på nämndens linje och godkände deras ansökan.

Påtaglig risk att pojken skadas
Domen överklagades till Kammarrätten i Sundsvall som nu konstaterar att varken förskola, tidigare umgängesstöd, nämnden eller nuvarande familjehem har observerat några sådana avvikande beteenden eller oroande symptom hos pojken som han uppvisat hos mamman. 

Kammarrätten skriver:

"Mycket tyder enligt kammarrättens mening på att S reaktioner är framkallade eller förstärkta av M:s egen oro för att han ska ha varit utsatt för övergrepp. Hon har tolkat S beteende som en bekräftelse på dåligt psykiskt mående, vilket lett till sjukvårdskontakter i stor omfattning. Hon har även agerat för att umgänge med P inte ska komma till stånd."

Kammarrätten anser därför att mamman har visat en bristande förmåga att se till och agera för pojkens bästa och att ge honom trygghet och stabilitet. Kammarrätten anser att det är fråga om sådana brister i omsorgen att det finns en påtaglig risk för att pojkens hälsa och utveckling skadas.

Eftersom mamman inte samtycker till vårdplanen avslås hennes överklagande.

  • Alt-texten
    Eva Clasö

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt