Skip to content

Vårdnadstvisterna ökar - "juridiken är ett otroligt trubbigt instrument för de här konflikterna"

Foto: Pontus Lundahl/TT

Vårdnadstvisterna har blivit mer infekterade - och domstolarna är hårdare i sina bedömningar. Den bilden ger de svarande i Dagens Juridiks syster-publikation Legally yours undersökning Familje-rättsbarometern 2016. "Det finns en övertygelse hos parterna om att de har rätt och att de ska få detta bekräftat bara de går till domstol", säger Mikael Mellqvist, lagman på Gotlands tingsrätt,

 

De senaste åren har mängden vårdnadstvister ökat. Sett över ett decennium rör det sig om mer än en fördubbling. År 2005 var antalet 2 628 - år 2014 var motsvarande siffra 5 692. Även karaktären på vårdnadstvisterna har förändrats.

I Legally yours undersökning Familjerättsbarometern 2016 har 176 advokater som är specialiserade på familjerätt beskrivit hur de upplever att vårdnadstvisterna har utvecklats, vilket innebär en svarsfrekvens på 16 procent.

"Mer aggressiva tvister"
37,9 procent menar att vårdnadstvisterna har förändrats till sin karaktär. Ett stort antal lyfter fram en hårdare ton och svårare förutsättningar att nå kompromisser.

"Tvisterna har blivit mer infekterade. Många av parterna är 70-talister eller födda på tidigt 80-tal. De är oftast mer aggressiva mot varandra, har svårare att förlikas och se till barnets bästa, än till sin egen rätt och millimeterrättvisa", säger en av de svarande i undersökningen.

"Alltför många borde kunna lösas utanför rätta; problemen saknar ofta juridisk karaktär", konstaterar en annan.

Andra lyfter fram domstolarnas inställning:

"Jag anser att domstolarna är mycket hårdare i sina bedömningar och att barnen ska ha rätt till umgänge med sina föräldrar till varje pris. Man glömmer bort barnets bästa. Ibland är det inte alltid till barnets bästa att ha kontakt med den ena föräldern. Vidare att man är hårdare med umgänge, att det även ska vara omfattande umgänge för små barn.

- Jag delar uppfattningen att de har blivit hårdare, säger Fredric Renström, advokat på Lindskog & Malmström i Stockholm, till Legally yours.

- Det känns som att stämningen har blivit tuffare och elakare med flera påståenden om samarbetsproblem. Det är i vissa fall svårare att få parterna att komma överens.

"Mer komplicerad samhällssituation"
Sophie Palmgren Paulsson på Tre advokater i Malmö konstaterar att vårdnadstvisterna har en tendens att bli ”mycket mer infekterade”.

- Dels kan det vara en generationsfråga. Föräldrar i dag är väsentligt mer medvetna om betydelsen av att barn har en god och nära kontakt med båda sina föräldrar.  Det innebär att dagens pappor ofta framhärdar i att de ska vara delaktiga i vårdnaden, ha umgänge och boende med barnen.

- Sedan har samhällssituationen blivit något mer komplicerad. Betydligt fler föräldrar har bakgrund i annan kultur. Även de nya formerna att bli förälder, med insemination, iIVF och adoption, är komponenter som kan medföra att det blir något mer komplicerat.

Marie Lagerlöf är grundare till Lagerlöfs advokatbyrå i Malmö. Hon har upplevt att tvisterna tidigare inleddes i ett senare skede sedan parterna separerat.

- Parterna har inte längre någon tillit till de sociala myndigheterna som skulle kunna hjälpa till i stället, säger hon.

 Vårdnadstvisten inleds praktiskt taget samtidigt som man kommit överens om att skiljas?

 -  I många fall. Det är en tråkig utveckling som innebär att det blir en väldig anhopning av mål på domstolarna och hos sociala myndigheter.

"Väntar med att kontakta advokat"
Melka Kjellberg på Advokathuset Kristianstad, upplever samtidigt att många drar sig för att anlita juridiskt ombud:

- Det har blivit mycket dyrare att anlita en advokat, vilket kan vara en av orsakerna till att människor väntar med att kontakta ombud. Tvisten blir då mer infekterad, konflikten djupnar och tar följaktligen längre tid att lösa.

 Marie Lagerlöf:

- När klienterna kommer till oss så är de ofta arga och sårade. Till stor del ligger det ansvaret på advokaten. Jag tror många gånger det är vi jurister som åtar oss att driva tvisten när vi i stället borde uppmana klienten att gå en annan väg, säger Marie Lagerlöf.

- För länge sedan behövde man gå till prästen innan man fick skilja sig.  Ett liknande institut skulle behövas i dag. Obligatoriska samarbetssamtal om du har barn under 16 år, till exempel.

"Får gå till tingsrätten igen"
Att det krävs prövningstillstånd för att få upp målen i domstolen leder till andra problem.

- Skånska hovrätten meddelar endast prövningstillstånd i ett fåtal familjemål. Det innebär att den part som det gått emot ofta ser sig tvungen att gå till tingsrätten igen för en ny prövning, säger Marie Lagerlöf.

Sophie Palmgren Paulsson:

- När den huvudsakliga processen förs i tingsrätten så måste också allt krut läggas där. Då måste man ju ladda på med bevisning i form av vittnen till exempel.

På den tiden man kunde överklaga till hovrätten kunde man ha en huvudförhandling på en dag. Var man inte nöjd med domen visste man att man kunde överklaga. Nu blir huvudförhandlingarna i tingsrätten ofta flerdagarsförhandlingar, säger hon.

Mikael Mellqvist, lagman på Gotlands tingsrätt,

- Det speciella med vårdnadstvister är att det här är frågor som vuxna människor ska kunna lösa utan att blanda in sociala myndigheter och domstolar.  Men det har ju visat sig att så enkelt är det inte. De flesta vårdnadstvister bottnar i en mer eller mindre allvarlig konflikt mellan två föräldrar som egentligen handlar om en massa andra saker - besvikelser, otroheter, allt vad det nu kan vara.  Men det kokar ihop till att man inte kan gå till domstolen med en otrohetstvist,  det som finns är en vårdnadstvist.

- Det finns en viss otålighet, naturligtvis. Man har misslyckats med att lösa konflikten själva. Då vill man ha den hjälp man tror sig kunna få från domstolen, och den vill man ha snabbt.

- Ofta upptar tvisten mycket av ens tid och tänkande. De vill se resultat. Ofta finns det också en övertro på att man ska få som man vill. Man litar för mycket på sina egna argument och för lite på motpartens. Det finns en övertygelse om att de har rätt, och att de ska få detta bekräftat bara de går till domstol.

Marie Lagerlöf:

- Domarna har ett stort ansvar i de här målen. Jag upplever att domarnas inställning ofta är att snabbt få målet vidare - inte att lösa det på ett bra sätt för parterna. Jag tycker att de flesta domare tydligt visar att de inte tycker att dessa mål är juridiskt viktiga. Ofta är det unga domare under utbildning, utan större livsefarenhet, som får ta sig an dem. Många gånger har jag upplevt att mina klienter inte förstår att deras barns framtid ska ligga hos, som de upplever, unga oerfarna jurister.

"Häftigare med brottmål"
Generellt så är vårdnadstvister lågstatusjuridik, konstaterar Mikael Mellqvist.

- Många domare tycker nog att det är häftigare att hålla på med spektakulära brottmål eller avancerade kommersiella tvister. Den statusskillnaden kanske är än mer påtaglig inom advokatskrået, säger han.

- Man ska vara professionell. Alla som kommer till domstolen ska tas på allvar.

- Men från min sida, och många andra domares, så kan det ibland finnas en frustration eftersom juridiken är ett så otroligt trubbigt instrument för att lösa de här konflikterna. Man känner att ”hur jag än gör kommer de här människonar fortfarande vara osams och förbittrade på varandra, säger Mikael Mellqvist.

Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt och expert på vårdnadstvister:

- De flesta kolleger jag vet är besjälade av att hitta en bra lösning. Sen finns det de som behandlar det som vilket tvistemål som helst det.

- En tendens jag fått rapporterad är att det finns domstolschefer som ligger på för att målen ska avgöras så snabbt som möjligt, för att regeringens verksamhetsmål ska hållas.  Och regeringens verksamhetsmål när det gäller tvister slår även mot vårdnadstvisterna vilket jag tycker är helt galet, säger han.

- Det finns forskning på att den ena parten mentalt är helt klar över skilsmässan och har kommit långt i sina planer framåt. För den andra parten kan skilsmässan ha kommit som en chock. Med så olika förutsättningar blir det omöjligt att kommunicera. Det är som om de befann sig på olika planeter. Om domstolen istället låter det gå upp mot ett kan den andra föräldern ha kommit längre i sin process, säger Mats Sjösten.

 

Över 100 redaktionella sidor om familjerätt i Legally yours stora temanummer.

 

 

Peter Johansson/LY

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt