Skip to content

Vägen från flykting till justitieråd - "får man möjlighet att visa att man är bra så finns det få hinder"

Mahmut Baran är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Privat och DJ

Mahmut Baran var 19 år när han lämnade Turkiet och kom till Sverige som flykting. I tidningen iusbäraren beskriver han sin väg till ett landets högsta juridiska ämbeten - som justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen. "Det är bara att satsa, jobba och studera. När man kommer in i yrkeslivet kan finnas begränsningar men då handlar det om att bevisa sig och komma över de hindren. Det är upp till ungdomarna."

 

iusbäraren träffar Mahmut Baran på Högsta förvaltningsdomstolen på Riddarholmen. För två år sedan utnämndes han till justitieråd.

- Jag kom till Sverige 1978 när jag var 19 år och började plugga 1984. Under mellantiden fick jag uppehållstillstånd, kompletterade mina gymnasiebetyg och bildade familj.

Efter kompletteringen av gymnasieexamen påbörjades civilekonomprogrammet på Stockholms universitet.

- Jag jobbade under studietiden som spärrvakt och tog CSN-lån samtidigt som min fru också jobbade så att vi skulle klara oss. I efterhand kan man fundera lite på hur vi lyckades klara av det.

Ville arbeta som revisor
Målet vara att jobba som revisor. Efter att ha sökt ett antal jobb på de största byråerna hamnade han till slut på Skatteverket.

- Min avsikt var att jag skulle jobba som auktoriserad revisor, men det blev inte så. Jag blev anställd av Skatteverket och fick jobba med deklarationsgranskning. Jag jobbade på en avdelning som hanterade börsbolag och stora fåmansföretag.

- Jag jobbade med den typen av företag i ett par år innan jag började på rättsenheten. Där hjälpte vi till med avancerade processer, stöd till revisorer och handläggare och med att ta fram remissvar på lagförslag.

Det var på rättsenheten som idén om att läsa in juristprogrammet kom. Insikten om att hela samhället och samhällslivet, utan att man egentligen reflekterar över det, bygger på juridiken drev Mahmut Baran till att vilja läsa in juristprogrammet.

- Visserligen hade jag mycket nytta av ekonomiutbildningen. Vi hade viss juridik på ekonomiutbildningen, i främst handelsrätt och skatterätt, men jag tyckte det vore bra att ha en examen i juridik. Då kom jag överens med chefen så att jag kunde läsa in viss del av juristprogrammet på arbetstid.

Byggde upp skatteavdelning
Efter examen från juristprogrammet lämnade Mahmut Baran Skatteverket för att bli advokat. Bakgrunden på myndigheten tog honom vidare till affärsjuridiken där han kom att bygga upp en skatteavdelning på en affärsbyrå.

- Jag blev klar med juristutbildningen och efter ett halvår blev jag tillfrågad av en advokatbyrå om jag inte ville komma och jobba hos dem. Jag gick sedan vidare till Bird & Bird där jag tillsammans med en tidigare kollega byggde upp skatteavdelningen, och två år senare blev jag delägare.

Från att ha drivit in skatter åt staten skulle Baran nu istället företräda klienter i skatterättsliga frågor.

- Jag har haft uppfattningen att man måste vara professionell och göra sitt bästa för sin uppdragsgivare. Då har det ingen betydelse om vem det är. När jag jobbade på Skatteverket försökte jag så gott det gick att vara objektiv och saklig gentemot de skattskyldiga, men samtidigt se till att man tar in den skatt som ska tas in.

- När jag sedan var på den privata sidan och hade andra uppdragsgivare var det viktigt att vara lojal mot dem. Man ska försvara klienten på bästa sätt, men det innebär ju inte att man ska gå utöver lagens gränser.

- Det finns ju också etiska regler som styr hur advokater ska agera. Jag kunde inte se några motsättningar, utan tvärtom tyckte jag att jag kunde ge bra stöd och försvar till klienten och på så sätt se till att det tas rätt beslut av myndigheter. Jag såg aldrig några egentliga konflikter mellan att ha haft de två rollerna.

"Bra med ekonomutbilding som skattejurist"
Från att tidigare tillsammans med sina kollegor på Skatteverket ha varit med och bestämt vad som skulle gälla, i vart fall tills en högre instans bestämde annat, insåg han efter en kort tid att han inte var någon annan än en av många konsulter. Som konsult ska man återge sin tolkning om vad som är gällande rätt, och med den osäkerheten kan man aldrig lämna garantier.

- Då kan man också få problem med försäkringsbolaget, säger han och skrattar.

Möjligheten att kunna sätta det juridiska tänkandet i ekonomiska sammanhang genom de dubbla utbildningarna kom ofta väl till hands.

- I alla fall som skattejurist är det bra att ha läst en ekonomiutbildning. Man är absolut inte en sämre jurist utan ekonomiutbildning men jag tycker att det kan ha en viss betydelse. För affärsjurister kan det därför vara bra, även om man inte jobbar med skatterätt.

"Att vara påtänkt kändes extraordinärt"
Baran poängterar att den konstant snabba förändringstakten inom konsultbranschen var stimulerande. Han såg framför sig hur han skulle få jobba vidare med skatterätten fram till pensionen. Men så blev han uppringd och uppmanades att söka tjänsten som justitieråd.

- I slutet av 2013 skulle ett antal justitieråd med skatterättslig bakgrund pensioneras. Då blev jag uppringd och tillfrågad om jag skulle kunna tänka mig att söka en av tjänsterna. Det var en överraskning. Att ens bli påtänkt kändes extraordinärt.

Alla studenter på Juristprogrammet blir varje år inbjudna till Diskrimineringsdagen, som anordnas ideellt av en grupp studenter från olika terminer för att diskutera frågor som har koppling till diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. På frågan om han någon gång upplevt sig diskriminerad svarar Baran:

- När jag var klar med min ekonomexamen hade jag ambitionen att bli revisor och skickade min ansökan till de största firmorna. Jag hade bra betyg och de sökte ekonomer, men jag fick inte ens komma på intervju. Men det är nog den enda gången jag upplevt det. När jag kom in på Skatteverket fick jag avancera och visa att jag kan göra ett bra jobb.

- Får man möjligheten att visa att man är bra på det man gör så finns det få hinder. I näringslivet är man professionell. De bedriver ingen ideell verksamhet utan vill tjäna pengar, och för att göra det behöver man de bästa personerna. Då är diskriminering ganska dumt.

- Idag kan jag inte tänka mig att en advokatfirma låter bli att anställa någon på grund av etnisk eller religiös bakgrund, utan de tittar på betyg och kvalifikationer. Då handlar det om att du som individ skaffar de bästa möjliga kvalifikationerna och det gör man genom att plugga.

"Drivkraft och ambition"
De senaste månaderna har tusentals människor flytt sina hemländer. Många av de unga asylsökande kom, likt Baran, ensamma till Sverige. Han tror att Sverige är ett land där fler personer kan göra likadana resor som han själv, men att det då finns krav på att man lägger ner tid och engagemang.

- I Sverige finns möjligheten att utvecklas. Det finns inga begränsningar, utan stöd och studiemedel finns tillgängligt för alla. När man inte har något ansvar för någon annan än sig själv är det hela upp till personen i fråga. Har man en drivkraft och en ambition att göra något med sitt liv så tror jag att man kan lyckas.

- Det finns inga begränsningar när det gäller att läsa på universitet förutom att uppfylla kriterierna och det är upp till en själv. Har man ingen utbildning kan man skaffa sig en gymnasieutbildning utan att det finns åldersgränser. Det är bara att satsa, jobba och studera.

- När man väl är klar och kommer in i yrkeslivet kan det hända att det finns begränsningar men då handlar det om att bevisa sig och komma över de hindren. Det är upp till ungdomarna.

 

Artikeln är skriven av Rassoul Pourassad som tillhör tidningen iusbärarens redaktion. iusbäraren ges ut av Juridiska föreningen vid Stockholms universitet där denna artikel ursprungligen är publicerad.

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt