De stora variationerna i antalet utvisningar har enligt Brå inget samband med att fler eller färre utländska medborgare döms för brott. I stället hänger förändringarna ihop med att brottens så kallade ”allvarlighetsgrad” har förändrats vilket gör att fler eller färre personer kan utvisas.
Enligt Brå påverkar dessutom ett EU-direktiv från 2006, som begränsar möjligheten att utvisa EU-medborgare, frågan.
11 007 utvisningsdomar
På 1970-talet låg antalet utvisningar på omkring 500 per år. År 2004 hade man det högsta antalet utvisningsdomar med 1 047 stycken.
Efter 2004 hade antalet minskat igen och år 2014 meddelades 644 utvisningsdomar i tingsrätterna med ett genomsnittligt straff på 19 månaders fängelse.
Totalt sett har 11 007 tingsrättsdomar förenats med utvisning under åren 2000 till och med 2014.
Enligt Kriminalvården hade 39 procent av de utländska medborgarna i svenska fängelser förra året en utvisning i domen vilket innebär att han eller hon måste lämna Sverige efter avtjänat straff.
Åtta procent kvinnor
Enligt Brå:s analys för åren 2000-2014 var 92 procent av de dömda män som skulle utvisades och 8 procent kvinnor.
För allvarliga typer av brott – som exempelvis mord, dråp, synnerligen grov misshandel, våldtäkt, grovt rån och grovt narkotikabrott – utvisades en majoritet av dem som inte var folkbokförda i Sverige. Bland de dömda som var folkbokförda utvisades en lägre andel bland annat på grund av deras anknytning till landet.
De vanligaste brotten vid utvisning var stöld, rån och andra tillgreppsbrott.
Andra vanliga brottskategorier bland utvisningsdomarna var bedrägeri, narkotika och smuggling.
Diagram nedan om tingsrättsdomar med utvisning. Klicka på bilden för att förstora. Källa: Brå
