Skip to content

Domstol sågar regeringens förslag om stärkt sekretess för offentliganställda

Statsminister Stefan Löfven. Foto: Maja Suslin/TT

Regeringens förslag om att sekretesskydda alla offentliganställdas privata kontaktuppgifter kritiseras av Förvaltningsrätten i Malmö. I sitt remissvaret pekar man bland annat på mediernas möjligheter att ”fullgöra en samhällskritisk rapportering” - och att "en betydande mängd" uppgifter nu kommer att bli hemliga.

 

Förvaltningsrätten i Malmö har granskat promemorian ”Några frågor om offentlighet och sekretess” och skriver i sitt remissvar att man ”tillstyrker inte förslaget utifrån det underlag och de överväganden som promemorian presenterar”. 

I remissvaret pekar man på att förslaget ”utgör en mycket stor förändring” och att det innebär att ”en betydande mängd uppgifter” som idag är offentliga skulle omfattas av sekretess med ett så kallat omvänt skaderekvisit (alltså där det råder presumtion för sekretess).

Saknar tydlig koppling
Därför bör det enligt förvaltningsrätten ”stå klart att starka skäl motiverar” ändringen vilket man alltså inte anser framgår av det underlag som presenteras i promemorian bland annat i form av en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Förvaltningsrätten skriver:

”Det underlag som promemorian presenterar i form av studier och undersökningar av offentliganställdas utsatthet saknar en tydlig koppling till behovet av att utvidga den förstärkta sekretessen.”

Domstolen pekar på att många av de myndigheter och offentliganställda som lyfts fram i Brå-rapporten redan omfattas av regler i offentlighets- och sekretesslagen som skyddar utsatta grupper som till exempel poliser, socialsekreterare, anställda inom kriminalvården och åklagare.

Oklart hur medias insyn påverkas
När det gäller mediernas möjligheter att ”fullgöra en samhällskritisk rapportering” pekar förvaltningsrätten på att man i förslaget konstaterar att de föreslagna reglerna inte skulle påverka detta - men det saknas enligt förvaltningsrätten samtidigt ”närmare överväganden och en konsekvensanalys” för att man faktiskt ska kunna göra en sådan avvägning mellan intresset av insyn och intresset av skydd.

Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att frågan om förstärkt sekretess för offentliganställdas privata kontaktuppgifter "måste belysas ytterligare" innan det går att ta ställning till om den föreslagna förändringen bör införas.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

17 comments

Hoppas att förslaget inte går igenom så att ynkryggarna kan gömma sig. Varför måste dom ha skyddade personuppgifter?

För att undvika hot, trakasserier, skadegörelse och våld pga av att man utfört sitt arbete. Jag kan inte se att någon misstänkt eller målsägande har något berättigat intresse av att veta var jag bor, familj mm mm.

Men Åklagaren, dina personuppgifter med hemadress m.m. är ju redan sekretesskyddade med en huvudregel om stark sekretess enligt 10 § Offentlighets- och sekretessförordningen. I 10 § har man tagit upp de verksamheter där det generellt finns risk eller hotbilder mot de anställda, bl.a. åklagarmyndigheter, Kriminalvården, SiS m.fl.
Enligt nuvarande reglering gäller vidare om det i någon annan verksamhet "kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs" gäller sekretess enligt 39 kap 3 § OSL.
Ändringsförslaget handlar om det som huvudregel ska gälla sekretess för att alla offentliga anställda.

Det är alldeles för enkelt att kartlägga personer i allmänhet. Och den reglering du hänvisar till ger bara ett begränsat skydd och bara i förhållandet till Åklagarmyndigheten. Personuppgifterna är dock enkelt tillgängliga på flera olika webbtjänster och hos andra myndigheter (där man inte är anställd ).

Och detta är ett stort problem för oss som i viss mån har konfrontativa arbetsuppgifter

Begår du inte brott har du inget att oroa dig för, eller är du en sådan typ som vill kränka och sedan gömma dig?. Samt, DU är folkets TJÄNARE och har SKYLDIGHETER. Dina CHEFER... FOLKET, har ALLTID rätt att IFRÅGASÄTTA tjänarna... OCH veta vilka dem är och ALLT om tjänarna.

Hed DU anställt en hemlig person?

Hoppas verkligen INTE att det går igenom. För hur skall man annars kunna avslöja hyckleriet inom rättsväsendet och våra myndigheter och hur de skyddar varandra.

Det går alldeles utmärkt att ifrågasätta, anmäla alla tjänstemän men varför ska någon kunna få min hemadress och andra personliga uppgifter bara för att man är missnöjd med något jag gjort i tjänsten?

Att jag skrev alla lika inför lagen skrev jag med en släng av ironi. Det går att rikta klagomål mot myndigheter och rättsväsendet men det gäller att bestiga många berg på vägen och fakta kan man inte blunda för och är det dessutom brott som begåtts av myndighet och det finns klara bevis på det så granskas det just nu och de som har mörkat dessa gärningar får sig en läxa för livet. Man kan och får inte mörka oegentligheter inom vårt rättsväsende. Och JA jag har makten över dessa handlingar och nu utreds det av chefsåklagaren och de har bett mig att ha ett målsägandebiträde. Det är så mycket fel som begåtts och ljudfil raderats så nu är bollen rullad:)) och jag har inte sagt sista ordet än.

Mediernas självpåtagna uppgift att "granska makten" har i sin mest bisarra form skapat den vänsterextrema researchgruppen, som närmast kan liknas vid öststaternas Stasi eller det forna KGB i Sovjetunionen, vilken är ett stort hot mot yttrandefrihet och demokrati genom sin strävan att tysta meningsmotståndare med uthängning och förföljelse av personer.

Hur menar ni att det skulle påverka samhällsgranskningen negativt att vem som helst inte kan få ut en åklagares privata hemadress? Löjliga kommentarer från folk som inte ens verkar ha läst artikeln.

Det är inte hemadressen som avses utan istället hela personnumret. Vilket medför att det blir omöjligt att granska exempelvis domare som sitter med i styrelser eller nämnder som gör att densamme riskerar misstanke om jäv.

Likaså om poliser eller åklagare får ersättningar från ställen de ej borde osv. Om du känner dig trygg med ett helt anonymt dömande (vilket det blir i praktiken med Anders Andersson-liknande namn) och även en helt anonym rättskedja (poliser i enbart tjänstenr så som med piketpolisers hjälmnr), så gör i vart fall inte jag det.

Polismyndigheten har redan anammat det här arbetssättet sedan lång tid tillbaks (men då med hänvisning till att det "bara rör organiserad brottslighet" vilket inte stämmer).

Systemet med särskilda åklagarkammaren gör att ett het anonymt rättsväsende blir rena rama våta drömmen för dessa åklagare. Nu behöver de inte ens längre låtsas utreda (förr var man tvungen att själv titta i FU för att se att förhör inte hålls med de misstänkta).

Det du skriver stämmer inte.

Alla beslutsfattare går att identifiera. I en förundersökning redovisas alla tvångsmedel och vem som har beslutat om dem.

Icke då. Det förekommer att poliser enbart nämns vid tjänstenummer (även vid direkt förfrågan från advokat), inte står namngivna ö.h.t. eller ges täcknamn (ett fingerat namn).

Det du nämner, ja det är så det skall vara men inget som alltid överensstämmer med verkligheten.

Varför det är på det här viset, ja man kan väl dra sig till minnes hur det gick till år 2008 i GBG. Länskriminalpolisen beslutade om att trakassera anhöriga (barn, föräldrar, partners och syskon) till medlemmar i en motorcykelförening för att på så vis komma åt medlemmarna.

Nu bar det sig inte bättre än att medlemmarna själva satte igång en identisk aktion, varpå länskriminalpolisen inom 24h upphörde med sin aktion.

Nu blir länskriminalpolisens agerande riskfritt (har varit så sedan otal år tillbaks).

Nej, de kan vägra uppge vilken polis som hör till ett visst tjänstenummer.

Att FUp skulle vara fulla av korrekta beslutshänvisningar är väl en sanning med modifikation. Det skall vara så, men det är inte alltid så. Då ger ärendehistoriken i RAR en bra mycket bättre bild av beslutskedjan.

Men nu var det väl inte det som var själva poängen, utan att man per automatik skulle OSL 2009:400 (ja, ungefär så brett kan den anges) allt per automatik som rör personnummer hos den myndighetsanställde. Vilket skulle göra det omöjligt för journalister att kunna ha en reell granskning av dessa aktörer (av skäl som jag angav i mitt första inlägg).

Angående punktmarkeringen av anhöriga till poliserna, ja var det lämpligt av länskrim att stå demonstrativt utanför dagis, skolor och arbetsplatser utan att ha ett reellt ärende där?

Att poliserna upphörde med sina illegala metoder, först efter det att de blev föremål för likadan behandling själva, det säger väl mer om det bristande "rätt och fel"-tänk som florerar inom vissa grupper hos rättsväsendet, än att det skulle vara frågan om civilisternas "hämnd" mot desamma.

I mitt tycke så är det att föredra om man kan lita på att upprätthållare av lag och ordning, verkligen håller sig inom lagens råmärken. Om allt är en gråzon i bästa "Johan Falk"-stil, då dröjer det inte länge förrän det slår tillbaks på endera sätt.