Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Våldtäkt eller sex i sömnen? Så ska åklagarna motbevisa ”sexsomnia”



Kammaråklagare Ginger Johansson har utrett frågan om "Sexsomnia". Foto: Åklagarmyndigheten och Jan Olav Nesvold/TT
Ladda ner handlingar

 

Ett sömngångarbeteende där man har sex – så kallad somnabulism eller ”sexsomnia” – är en invändning som i flera våldtäktsmål har lett till friande domar. Invändningen om att den tilltalade sov har blivit mer aktuell de senaste fem åren och åklagarna har i flera fall har haft svårt att hantera detta bevismässigt.

I en ny rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg redogörs bland annat för hur åklagarna ska kunna motbevisa påståenden om sexsomnia.

– Det är krångliga ärenden men man får inte utan vidare avfärda en sådan invändning som grundlös, säger Ginger Johansson, kammaråklagare i Göteborg som tillsammans med vice överåklagare Mikael Björk har ansvarat för rapporten

– Det har förekommit såväl friande som fällande domar och därför ville vi inhämta mer fakta och visa vilket tillvägagångsätt åklagarna kan använda, 

Måste tas på allvar
Hon framhåller att det fortfarande handlar om en väldigt liten andel av våldtäktsåtalen och att den vanligaste invändningen fortfarande är att den misstänkte medger samlag men hävdar att det har varit frivilligt. Invändningarna är helt olika men handlar båda om bristande uppsåt.

Ginger Johansson vill inte gå så långt som att tala om lögner när en misstänkt hävdar att övergreppet skulle ha genomförts omedvetet i sömnen.

– Det är ett tillstånd som vi vet existerar även om det kan uppfattas som udda. Därför måste en sådan invändning tas på allvar.

– Om invändningen inte helt kan lämnas utan avseende måste åklagaren, för att få en fällande dom, kunna åberopa bevisning som är så stark att invändningen framstår som obefogad.

Det här kan åklagaren göra
Rapporten redogör för den kunskap som finns om sömngångarbeteenden kopplade till sex och pekar på vad åklagaren kan göra när en misstänkt gör en sådan invändning.

Åklagaren bör till exempel säkerställa att det i förundersökningen kommer fram hur själva uppvaknandet har gått till. Ofta kan målsäganden berätta ifall den misstänkte har uppträtt förvirrat, förvånat eller tvärtom varit helt vaken och medveten om vad han eller hon har gjort, vilket kan få stor betydelse vid rättegången.

– Det är viktigt att så långt det är möjligt kunna redovisa vad som har sagts och gjorts vid det aktuella tillfället och att man fokuserar på det. Det är det som är grundfrågan.

Det är också viktigt att använda sig av experter – både för ett skriftligt utlåtande och att experten kan höras vid rättegången.

Lägre beviskrav
Vid en invändning om sex i sömnen tillämpas enligt Ginger Johansson samma beviskrav som när en misstänkt gör en invändning om till exempel nödvärn. Om inte invändningen kan lämnas utan avseende måste åklagaren åberopa bevisning som gör att invändningen framstår som obefogad.  

Beviskravet för detta är dock något lägre än ”ställt utom rimligt tvivel”.

– Men frågan om omedvetet sexuella handlingar i sömnen har aldrig prövats av Högsta domstolen och det är därför svårt att säga vilken nivå beviskraven ska ligga på. 

Rapporten handlar främst om sexualbrott men samma problem har förekommit även i andra brottmål som till exempel trafikbrott och våld mot tjänsteman där rapportens rekommendationer om bevisning också kan användas.

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons