Regeringens utredare, det blivande justitierådet i Högsta domstolen Mari Heidenborg, kommer att föreslå att det införs ett krav på samtycke i sexual-brottslagstiftningen. Det avslöjade hon på Svensk Juristtidnings årsmöte.

Kraven på att samtycke ska införas i sexualbrottslagstiftningen har diskuterats i flera år efter att en rad friande domar väckt stor uppmärksamhet.

Den förra regeringen gav lagmannen och blivande justitierådet Mari Heidenborg i uppdrag att leda en utredning om frågan - en utredning som egentligen ska presentera sina förslag till hösten. 

Men redan nu avslöjar Mari Heidenborg att ett ”nej” till en sexuell handling ska räcka för att det ska betraktas som våldtäkt.

Ny brottsrubricering
Hon säger till Svenska Dagbladet att utredningen kommer att föreslå att man inför ett krav på samtycke och hon föreslår också att begreppet ”sexuellt övergrepp” ska införas som brottsrubricering. 

- I dag krävs det att gärningsmannen använt hot, våld eller utnyttjat en person som exempelvis varit berusad. Nu ska det räcka med att man säger nej, alltså att en person anser att den inte deltagit frivilligt, säger hon enligt SvD.

Det var på Svensk Juristtidnings årsmöte som Mari Heidenborg pratade om utredningen och berättade att hon kommer att lägga fram ett förslag som bygger på ”frivillighet”, rapporterar SvD.

När frågan senast utreddes 2010 föreslog utredaren Nils Petter Ekdahl att samtycke skulle införas också för att det skulle kunna få en normerande effekt.  

Viktigt i svensk lag
Professor emerita Madeleine Leijonhufvud hör till dem som förordat en samtyckeslagstiftning och hon har också framhållit att det inte finns någon motsättning mellan ett krav på samtycke i lagen och en oaktsamhetsreglering. Båda är enligt henne lika viktiga att ha i svensk lag eftersom det fungerar både som ”normgivande signal” och som en verklig risk för att bli dömd om man har utnyttjat en berusad eller sovande person.

Hon har i SvD bland annat skrivit att ”om ansvaret fortfarande bara ska gälla vid våld, hot och särskilt utsatta situationer blir signalen fortsatt fel: ett nej behöver bara respekteras i vissa fall, inte alltid. En sådan ordning motsvarar definitivt inte den syn som idag gäller i vårt jämställda Sverige.”

Brottmålsadvokater motståndare
Men det finns ett starkt motstånd mot en sådan lagstiftning bland många jurister. I samband med Dagens Juridiks systerpublikation Legally yours attitydundersökning bland Sveriges advokater 2014 ställdes frågan om det ska införas en ny lag för samtycke vid sex.

Bland brottmålsadvokaterna var motståndet starkast. Tre av fyra - 75,3 procent - var emot en samtyckeslag.

Endast drygt var tionde -11,2 procent - var för. 

Motståndarnas invändningar bygger till stor del på svårigheterna med att bevisa samtycket och att det skulle skada rättssäkerheten.

Brottmålsadvokaten Johan Eriksson är en av dem som är motståndare. Till Dagens Juridik har han sagt att ett krav på samtycke ”inte kommer att göra någon skillnad. Rättegångarna skulle se exakt likadana ut ändå och bevisproblematiken kommer att bestå”. 

Frågor om klädsel kan behövas
Advokatsamfundet har framhållit att bevisproblem ”har funnits i alla tider i våldtäktsmål och dessa kan inte lagstiftas bort” och att det inte löser några problem att lägga bevisbördan på den tilltalade. 

Samfundet har varnat för att en samtyckesreglering kan leda till att ”ingående och integritetskänsliga frågor behöver ställas till båda parter om vad som föregått den sexuella aktiviteten, vad vardera parten gjort under de olika skedena av den sexuella aktiviteten och hur den andra parten uppfattat och reagerat på detta. Även frågor kring sexuella preferenser och målsägandens klädsel kan komma behöva besvaras”.