Skip to content

Fackförbund stoppade bussar med SD:s valkampanj - döms att betala skadestånd

Syndikalisternas Bussarbetarsektion vägrade köra bussar med reklam för Sverigedemokraterna. Foto: Johan Nilsson och Jonas Ekströmer/TT

Fackförbundet Syndikalisterna ansåg att buss-förarnas säkerhet stod på spel när bussarna skulle bära politisk reklam för "det rasistiska partiet Sverigedemokraterna". Syndikalistfacket genom-förde därför en blockad - och döms nu av Arbets-domstolen att betala skadestånd till bussbolaget.

 

Den 21 augusti 2014 publicerade Syndikalistiska Bussarbetarsektionen i Stockholm, SBSS, ett meddelade på sin hemsida. 

 SBSS skrev att de varslade om blockad ”mot arbete som involverar körande av bussar som skyltar med valreklam för det rasistiska partiet Sverigedemokraterna (SD) inom SL:s trafik”. Anledningen var enligt SBSS att bussförarnas arbetsmiljö äventyrades.

Fyra dagar senare, den 25 augusti, inledde SBSS stridsåtgärden mot bussbolaget Keolis.

Varselskyldighet
Frågan som Arbetsdomstolen hade att ta ställning till var om SBSS har brutit mot medbestämmandelagen när det vägrade köra buss utan att ha varslat om detta minst sju arbetsdagar i förväg - eller om SBSS haft giltig hinder för att agera som de gjorde.

Domstolen prövade också om SBSS hade brutit mot kravet om att varslet ska innehålla information om hur omfattande stridsåtgärden blir.

Bussföretagen krävde att SBSS skulle betala allmänt skadestånd på 100 000 kronor. Av denna summa skulle 75 000 kronor gälla den korta varseltiden och 25 000 kronor för brott mot skyldigheten att berätta om blockadens omfattning.

För kort varseltid
SBSS har hävdat att man mejlat bolaget information om varslet den 21 augusti. AD anser dock att det inte är bevisat att bolaget också har mottagit mejlet detta datum.

Istället ger utredningen enligt AD inte utrymme för någon annan slutsats än att bolaget fick varslet först den 25 augusti. I och med att SBSS startade stridsåtgärderna mot bolaget detta datum var varseltiden kortare än sju dagar - även om SBSS hade varslat bolaget den 21 augusti.

Kunde ha väntat
När det gäller påståendet om "giltigt hinder" har SBSS uppgett att medlemmarna riskerade att utsättas för hot, våld eller dålig arbetsmiljö. SBSS säger också att strejken inte skulle ha haft någon mening om den inte vidtogs omedelbart.

Domstolen konstaterar att bussar med SD:s valreklam bara skulle köras under en begränsad period, fram till valdagen den 14 september 2014. Om SBSS hade uppfyllt lagens krav på sju dagar mellan varsel och stridsåtgärd skulle blockaden ha kunnat inledas den 3 september.

Enligt AD har det inte funnits något skäl att anta att reklamkampanjen skulle bli så kortvarig att en korrekt varseltid skulle ha gjort att strejken blev verkningslös i den betydelsen att den inte alls hade kunnat genomföras. Det har därför enligt AD inte funnit något ”hinder av rent praktiskt natur” mot att följa tidsreglerna för varselskyldighet.

Bussförarnas säkerhet
SBSS har också argumenterat för att varseltiden inte kunde följas på grund av bussförarnas arbetsmiljö och säkerhet. Kommunal hade visserligen lagt så kallat skyddsombudsstopp den 15 respektive 16 augusti, men AD konstaterar att dessa hävdes av Arbetsmiljöverket den 22 augusti.

Arbetsmiljöverket hade då konstaterat att det inte fanns någon omedelbar och allvarlig fara för bussförarnas liv eller hälsa.

Enligt AD så ger utredningen inte något stöd för att bussförarnas arbete av säkerhetsskäl omedelbart behövde stoppas. Domstolen anser dessutom att det finns sådana oklarheter om stridsåtgärdens omfattning att agerandet inte uppfyllt lagens krav.

Ingen tid att förberada sig
Eftersom SBSS inlett stridsåtgärden innan Keolis fått ta del av varslet har Keolis inte haft möjlighet ” att förbereda sig och vidta eventuella motåtgärder för att kunna hantera följderna av stridsåtgärden.”

AD konstaterar därför att SBSS:s agerande ”på ett uppenbart sätt motverkat syftet med varselskyldigheten.” Konsekvensen blir att SBSS för betala 70 000 kronor i skadestånd till Keolis.

SBSS ska också ersätta bussföretagens rättegångskostnad med 120 000 kronor.

 

 

 

 

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

5 comments

Mycket bra beslut. De mörka antidemokratiska krafterna i samhället måste klämmas åt det så det känns ordentligt.

Domen uttalar sig inte i de riktig intressanta frågorna. Ska vi låta gatans parlament och antidemokratiska krafter styra en i grunden offentligt finansierad verksamhet? Idag är SD trots allt ett av de största partierna i Sverige, är det då rimligt att ett vänsterextremt fackförbund på detta sätt ska kunna sätta sig över folkviljan? Ska verkligen strejkrätten kunna användas för att sätta demokratin ur spel? Dessa frågor hade varit intressant att få svar på, tyvärr grundar AD enbart domen på formella regler i kollektivavtalet och tiger i de verkligt intressanta frågorna.

* På vilket sätt är Syndikalisterna "vänsterextremt"?
* Vad i ett strejkvarsel eller fackförbund är det som utgör "antidemokratiska krafter"?
* På vilken statistik bygger du påståendet att det är "folkets vilja" att visa SD-reklam på bussar?
* På vilket sätt sätts demokratin ur spel av att en annons inte sätts på en buss?
* Varför borde AD ha uttalat sig om de politiska frågorna, när stämningen enbart handlade om formalia?

Väntar med intresse på svar.

* På vilket sätt är Syndikalisterna "vänsterextremt"?
Ideologin bakom Syndikalisterna är, föga förvånande, syndikalismen som är en vänsterextrem ideologi. Intressant nog var också syndikalismen en av de ideologier som inspirerade den italienska fascismen.

* Vad i ett strejkvarsel eller fackförbund är det som utgör "antidemokratiska krafter"?
I det här fallet framstår strejkvarslet som krystat och ett sätt att tysta ett budskap de ogillar, inte utifrån någon omtanke om bussförarnas arbetsmiljö. Just Syndikalisterna har också tex förklarat arbete med att dela ut SD:s valmaterial i blockad, även där med svepskälet att SAC-organiserade brevbärare ska ha en "rimlig arbetsmiljö".
Så jo, att lägga strejkvarsel eller använda blockader för att tysta budskap man ogillar är att vara en del av antidemokratiska krafter.

* På vilket sätt sätts demokratin ur spel av att en annons inte sätts på en buss?
Det begränsar den fria opinionsbildningen genom att ett fåtal tar på sig att bestämma vilka politiska budskap andra ska se och läsa. Man måste acceptera att man i ett system som bygger på fri opinionsbildning utsätts för budskap man inte sympatiserar med. Gör man inte det har man inte förstått principen med fri opinionsbildning.
Så jo, att inskränka den fria opinionsbildningen enbart för att man ogillar budskapet är att sätta demokratin ur spel.

* På vilken statistik bygger du påståendet att det är "folkets vilja" att visa SD-reklam på bussar?
Det finns förmodligen ingen men jag tror att de allra flesta människor inte vill ha förmyndare som bestämmer vad de ska se, läsa och ta ställning till. De flesta människor klarar av att se budskap de inte sympatiserar med eller tom avskyr utan annan reaktion än "jaha".
Jag tror i vart fall att det inte är "folkets vilja" att fackförbund, oavsett dessas politiska hemvist (även långt ute på vänsterkanten), ska bestämma vilka politiska budskap som ska få visas i offentliga miljöer.

(Det torde vara uppenbart att budskap som strider mot tex BrB är undantagna i resonemanget ovan.)

* Varför borde AD ha uttalat sig om de politiska frågorna, när stämningen enbart handlade om formalia?
AD, liksom andra domstolar, ska inte uttala sig om politiska frågor.

Att använda strejkvapnet i politiskt syfte är knappast att sätta demokratin ur spel, men snarare en del av det demokratiska spelet. Politiska strejker är ju tillåtna.

Sedan var frågan i målet inte huruvida strejken var tillåten eller inte, utan bara om den var varslad på rätt sätt.

Det bör också nämnas att strejken inte handlade om att "bestämma vilka politiska budskap som ska få visas i offentliga miljöer." Den handlade dels om busschaufförernas rätt att slippa arbeta med för dem kränkande reklam på bussarna, och dels om deras rätt att slippa arbeta med de hot och risker som SD-reklamen innebar.

Men som sagt, frågan i AD var inte strejken lovlighet, utan bara om den var korrekt varslad.