Skip to content

Domstolarna kräver 1,7 miljarder extra för att klara de kommande årens asylmål

Martin Holmgren är generaldirektör för Domstolsverket. Foto: Anders Wiklund/TT och DJ

Det kommer att behövas drygt 1,7 miljarder kronor extra för att klara de tre kommande årens asylmål i migrationsdomstolarna. Det framgår av det bud-getunderlag för åren 2017 till 2019 som Domstols-verket nu har överlämnat till regeringen.

 

 

- Det mycket stora antalet nya mål som förväntas till migrationsdomstolarna, innebär stora utmaningar för Sveriges Domstolar, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

- Domstolarnas förmåga att klara att hantera denna målmängd med rimliga handläggningstider förutsätter resursförstärkningar. Jag ser också ett behov av vissa regelförändringar och av ett stort gemensamt ansvarstagande inom Sveriges Domstolar.

Kulminerar 2018
Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna att kulminera år 2018 och under perioden 2017-2019 vara drygt tre gånger högre än den genomsnittliga måltillströmningen under perioden 2013–2015.

För att hantera den stora måltillströmningen föreslår Domstolverket att regeringen inför flexiblare så kallade forumregler för fördelningen av asylmål mellan migrationsdomstolarna - men även överväger möjligheten att skapa sådana förutsättningar för att omfördela andra måltyper mellan förvaltningsdomstolarna.

Domstolsverket och domstolarna undersöker dessutom möjligheter att omfördela personal mellan domstolarna.

- Det är väldigt viktigt att skapa en ökad flexibilitet i systemen. Då kan ett stort inflöde av mål hanteras, genom att mål kan överföras mellan domstolar. Det ger förutsättningar för att omloppstider kan hållas nere och resurser utnyttjas effektivt, säger Gudrun Antemar, lagman på Förvaltningsrätten och migrationsdomstolen i Stockholm.

Kostnader för rättsliga biträden
Domstolsverket bedömer att det dessutom behövs anslagsförstärkningar på migrationsområdet i storleksordningen 615 miljoner kronor för 2017, 675 miljoner kronor för 2018 och 445 miljoner kronor för 2019. I detta ligger även beräknade ökade kostnader för så kallade rättsliga biträden - alltså till exempel advokater.

- När målen kommer till migrationsdomstolarna har den enskilde väntat länge. Det är därför mycket viktigt, med hänsyn till den enskilde och utifrån rättssäkerhetsskäl, att vi har förutsättningar att avgöra målen så snart som möjligt när de kommit till oss, säger Gudrun Antemar.

- Effektiviteten är även viktig ur andra perspektiv, eftersom långa väntetider innebär höga kostnader på andra håll i samhället,.

I övrigt "gynnsamt läge"
När det gäller Sveriges domstolars verksamhet i stort framgår det av årsredovisningen att förhållandet mellan inkomna och avgjorda mål - alltså så kallade balanserade mål - minskat under förra året till de lägsta nivåerna under 2000-talet. Även omloppstiderna - alltså tiden från att ett mål inkommit till att det avgjorts i domstol - minskade under 2015.

- Det är ett gynnsamt utgångsläge, men för att bibehålla dessa goda resultat samt genomföra andra utvecklingsinsatser krävs anslagsförstärkningar också utanför migrationsområdet, säger Martin Holmgren.

- Från och med 2018 behövs i storleksordningen 160 miljoner kronor i ramhöjning. Detta har Domstolsverket även yrkat i tidigare års budgetunderlag.

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt