Skip to content

"Då får socialsekreterarnas makt och bristande kunskap om reglerna katastrofala följder"

DEBATT - av jur.kand. Jenny Beltrán

 

Någon gång ibland uppmärksammas missförhållanden inom socialtjänsten i media. Vi jurister som jobbar med ärenden som rör tvångsomhändertaganden av barn ser dessa missförhållanden på daglig basis.

Nyligen uppmärksammades fallet med två pojkar som hade blivit omplacerade 75 gånger i olika familjehem inom loppet av några år. När man tvångsomhändertar barn och placerar dem i samhällsvård förutsätter detta att barnen ska ha det bättre i samhällsvården. Dessa pojkar (unga män idag) har inte haft det bättre i statens vård.

Tyvärr är inte detta en isolerad händelse. Många barn som tvångsomhändertas tvingas flytta många gånger under sin placering, som många gånger varar hela deras uppväxt. Resultaten vi ser är förödande.

Barnen har inte haft det bra. Många har, utöver alla flyttar, utsatts för misshandel, psykiska övergrepp, sexuella övergrepp och känner inget människovärde. De lever inget ordnat liv i vuxen ålder. Vissa har tagit livet av sig. Och i vissa fall har barn dött under sin placering i familjehem - som i fallet Donia Hassan.

Man utreder inte familjehem noggrant. Man påstår att man gör det, men ändå blir många barn utsatta för hemska saker i dessa utredda hem.

När man som ombud önskar få ut familjehemsutredningar får man ett nej. Man får då överklaga beslutet och i vissa fall får man ut utredningarna men då är den mesta informationen sekretessbelagd.

Jag anser att familjer som har som uppdrag att ta hand om tvångsomhändertagna barn ska granskas. De tar emot många gånger stora summor pengar för detta uppdrag och då anser jag att det är befogat med en granskning av familjen. När man då sekretessbelägger information ställer jag mig direkt frågan vad det är man vill dölja.

Ett annat problem jag ser är att kompetensen inom socialtjänsten runt om i landet är mycket låg. Många gånger kan socialsekreterarna inte de grundläggande rutinerna utifrån det regelverk som finns. Då blir det fel. Detta kombinerat med den enorma makt som den enskilda handläggaren har, leder många gånger till katastrofala följder. Den enskilda handläggarens tyckande läggs ofta till grund för ett ingripande beslut som ett tvångsomhändertagande.

Det säger sig självt att ett system där socialtjänsten både ska vara den myndighet som hjälper familjer, men samtidigt också ska besluta om tvångsåtgärder och frånskilja barn och föräldrar, inte kommer att fungera. Det blir dubbla roller som strider mot varandra. Min uppfattning är att det borde vara två helt separata myndigheter som var och en har sitt uppdrag.

Det krävs stora reformer av det system som vi har. Annars ser framtiden inte särskilt ljus ut. Staten har misslyckats tidigare med samhällsvården. Vi som jobbar med tvångsomhändertaganden ser att det inte har blivit bättre. Tvärtom ser det mycket mörkt ut.

Det finns uppenbara fall där barn måste frånskiljas från sina föräldrar. Dessa barn förtjänar dock att samhället tar hand om de och att de inte har de lika dåligt eller sämre än vad de hade de i sina familjer som ansågs brista i omsorgen.

Men det finns också många fall, där man kan hjälpa familjer komma tillrätta med problem i hemmet, utan ett frånskiljande. Man tar tyvärr inte i beaktande de skador som uppstår hos barnet vid ett frånskiljande. Jag anser att man måste väga de eventuella riskerna i hemmiljön mot de skador som följer av att man frånskiljer ett barn från sitt biologiska nätverk.

Barnen är vår framtid. Vi måste ge dem de bästa förutsättningar som vi kan. De facit vi har i hand, visar att samhällsvården inte har lyckats. Det måste ske en förändring.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

56 comments

Glöm inte alla barn som far illa utan att socialtjänsten ingriper. det är en enormt hög tröskel för att ett barn ska bli omhändertaget enligt LVU. Detta säger jag eftersom jag är en person som under en lång tid stått vid sidan om och sett hur illa barn farit trots upprepade anmälningar till socialtjänsten och frivilla insatser provats gång på gång för att uttömma just möjligheten till frivilla insatser. När de frivilliga insatserna slutligen blivit uttömda har tidsutdräkten skett på barnets bekostnad.

När det kommer så långt att barnet placeras i ett familjehem och familjehemmet ska ta vid är barnet så förstört att det är en lång och mödosam kamp för familjehemmet att försöka tillgodose barnets behov på bästa sätt. Ingen vanlig människa är beredd på vad som väntar dem när de tar emot ett traumatiserat barn i sitt hem. Man får i princip sätta hela sitt eget liv åt sidan för att kunna stötta barnet. Det är inte många människor som är beredda att göra en sådan insats och att sedan påstå att familjehemmet får en massa pengar är ett ganska löst påstående när ersättningen i själva verket är ganska låg och inte alls motsvarar den insats som krävs. Om man inte tycker att ett arvode om 5000 kronor per månad plus en omkostnadsersättning (SKL:s rekommendation) är mycket före skatt för två personer som väljer att sätta sig själva i andra rummet. Självklart finns det många familjehem som är dåliga, men familjehemsutredningen är ganska ingående och en rätt lång process. Det viktigaste för barnet som behöver denna insats är noggrann uppföljning och där behöver självklart socialtjänstens resurser stärkas. Viktigt för att skapa fler goda familjehem är att utöka rekryteringsbasen och motivera fler människor att göra utrymme i sitt liv för att kunna tänka sig att göra en insats för dessa barn som behöver ett hem att få vara i för att kunna utvecklas till trygga individer som känner sitt eget människovärde.

Kompetens hos socialtjänsten behöver fortsätta att utvecklas och ska vara hög. Inga tvångsomhändertaganden ska göras på lösa boliner, men enda sättet att tillgodose detta är att ge socialtjänsten mer resurser. För hur illa vi än tycker om socialtjänsten och samhällsvård, så fyller den en viktig funktion och ska tillvara barnens bästa i samhället.

Det är enormt låga trösklar. Men det slår olika i olika kommuner, vissa kastar miljoner på att LVU:a alla ungar vars föräldrar gör sig osams med socialsekreterare (eller ibland tonåringar som vill flytta hemifrån) och vissa är återhållsamma med LVU-vapnet.

Inget arvode är så lågt som 5 000. Är det dessutom ett uppdrag som är så omfattande som du beskriver så är ersättningen ungefär 10-12 000 kronor PLUS ersättning för förlorad inkomst PLUS ersättning för kostnader som placeringen innebär.
Måste TVÅ personer vara hemma under uppdraget så är arvodet dubbelt så högt och båda får ersättning för utebliven inkomst.

Den största bristen med familjehemmen är att de styrs av socialtjänsten och vet att de aldrig kan gå emot socialtjänsten för då blir de av med sina lukrativa uppdrag.

Jag ser tyvärr också de fallen som du beskriver, att socialtjänsten inte ingriper när det behövs. Och det är inte alls bra. LVU lagstiftningen är en skyddslagstiftning och barn som behöver skyddas behöver socialtjänstens hjälp. Jag håller dock inte med om att tröskeln skulle vara hög för ett ingripande. Ur lagstiftningssynpunkt ska det vara så, men det jag ser i mitt arbete är att man många gånger på mycket lösa grunder kan omhänderta barn enligt LVU. Och sen finns de fallen där man tycker att socialtjänsten borde ha gått in med tvångsåtgärder långt tidigare, precis som du beskriver. Och av båda skälen anser jag att kompetensen hos landets socialtjänsten behöver höjas så att barn och familjer kan få den hjälp de behöver.

Jag förringar inte på något sätt familjehemmens uppdrag och arbete. Det är många gånger ett mycket krävande jobb. Det finns många fantastiska familjehem som gör ett mycket bra jobb. Men det finns också familjehem där barn far illa och där tillsynen från socialtjänstens sida inte varit bra. Och det har varit mitt fokus i den här artikeln utifrån expressens artikel om de två pojkarna som for illa under samhällsvården. Vad gäller ersättningen till familjehem, så kan den variera mycket och vissa familjehem får oerhört stora belopp. Jag har naturligtvis grund för mitt påstående genom att jag sett dessa avtal. Det är således inga lösa påståenden utan grundat i avtal som jag själv sett. Jag håller helt och hållet med dig om att socialtjänsten måste utvecklas och jag anser att den ska reformeras så att de barn och familjer som behöver stöd och hjälp får rätt stöd och hjälp utifrån deras behov.

Att frivilliga insatser ändå har getts är ju otroligt. De fall jag känner till har socialtjänsten HELT ignorerat barnens utsagor och avslutat varje utredning utan vare sig stöd eller insats.
De verkar varken ha resurser eller lust att hjälpa.
En socialsekreterare sa helt krasst att "barn pratar även om rymdskepp som landar på taken" och misstror allt barn säger....så fort missförhållanden och misstankar om övergrepp uppstår när barnets föräldrar är separerade, tolkas som "föräldrakonflikt" och barnperspektivet försvinner helt.

Nä, fy för outbildade socionomer som inte har pluggat våld i nära relation överhuvudtaget. De borde arbeta med något helt annat, om än alls!

Lini, det stämmer inte. Det räcker att någon anmäler dig, så kan dina barn tas. Ingen som helst bevisning krävs utan det räcker bra med den enskilda socionomens personliga tyckande.
Det finns inga krav på sanningshalt i en utredning utan det står den socionomen fritt att fabulera ihop precis vilka osanningar som helst.

Ett barn kan tvångsplaceras utan att några som helst frivilliga insatser har erbjudits. Samma i de fall då föräldrar nekat till rent idiotiska insatser som det inte funnits behov av. Inte sällan sätts familjer på hem (läs "fängelse utan rättegång") där barnlösa 25-åringar ska lära 40-åringar att vara föräldrar.
Och kom nu inte dragandes med att soc inte kan fatta beslut om lvu för det kan bara domstolen. Det är förvisso korrekt, men en socionom kan knåpa ihop en skräckhistoria för att driva sitt ärende dit hon vill ha det, en skräckhistoria som skulle få vem som helst att ropa efter lvu.
Fosterhemmen ifråga verkar inte finnas fler krav på än att man ska ha en snygg fasad utåt.

I mina ögon fyller inte socialtjänsten någon viktig funktion utan borde tvärtom rivas ner och byggas upp från grunden. Som maktfullkomlig instans med ofta mycket ung och oerfaren personal, blir socialtjänsten direkt farlig för barn. Själv vet jag åtskilliga barn som hade varit hela om de fått stanna med sina riktiga föräldrar, men som pga soc hantering tidigare i deras liv, lider av hemska minnen, ptsd, tillitsproblem med mera.

Och mitt i allt detta tror folk att soc aldrig tar barn om det inte är mycket mycket allvarliga brister bakom. Svenska folket är verkligen förda bakom ljuset.

Behöver tyvärr instämma i vad du säger Katarina. Det räcker med en anonym anmälan med diverse påståenden för att ditt barn ska tas ifrån dig. Det är helt upp till den enskilda socialsekreteraren att göra bedömningar av din o familjens livssituation, likaså fritt tolka fram diverse olika "sanningar" i det du säger för att sedan gå till sina chefer som fattar beslut enbart utifrån de hör socialsekreteraren berätta . När du till slut får ta del av din egen berättelse känner du inte igen den. Och att i dessa sammanhang försöka komma till tals och göra sin och sitt barns röst hörd är omöjligt. Du blir i bästa fall nonchalant bemött och i värsta fall kommer du inse att det inte spelar någon roll vad eller hur du uttrycker dig. Allt vänds emot dig , visar du din rädsla och frustration över detta gör man även olika bedömningar och tolkningar av dina beteenden, ditt psykiska mående och din förmåga att behålla fokus på ditt barn.. Så visst har den enskilda sekreteraren en fruktansvärd makt att ödelägga människors liv och som enskild kvinna och mamma eller barn så är du totalt maktlös

Tyvärr är det inte alls så som Linda beskriver, familjehem får betydligt mer betalt och kontrollen av dessa är minimal.Utbildningen hos socialsekreterarna är dessutom väldigt dålig och många gånger kommer konsulter in som inte har den utbildning som krävs för att göra en utredning och det kollegiala synsättet som finns inom Socialtjänsten gör att trots att man vet att en utredning är fel så håller man tyst och fortsätter att vända och vrida på argumenten så att nämnden som fattar beslut tycker sig se ett mönster och underlag som är förenligt med barnets bästa som blir ett mantra för att fatta ett LVU beslut. Många beslut tas på lösa boliner och utredarens egna och personliga synsätt och tyckande. Redovisning för hur man kommer fram till ett beslut finns aldrig med. Inte heller ett resonemang med dem som utredningen avser och det är föräldrarna. Är föräldrarna i konflikt med varandra då använde Socialtjänsten detta som ett tyngre argument att barnet bästa inte finns och tar ofta ställning för den som inte bråkar och den som kan argumentera för sin rätt blir målet för att framställa ett underlag för ett omhändertagande.
Den pajkastning som förekommer med en förälder som ifrågasätter Socialtjänsten är ett obstruerande av gällande lagstiftning och det regler som Socialstyrelsen har satt upp att ett tjänstemans ansvar måste in i denna myndighet och det snabbt.Att man dessutom inte accepterar att ombud för en part får närvara vid samtal och utredningar är häpnadsväckande och att barnets ombud inte ens frågar eller kontaktar parternas ombud för att klarlägga eventuella missförstånd och få alla infallsvinklar i ärendet är minst sagt rättsvidrigt. Eget tyckande utan ett sammanställa hur man kom fram till sitt ställningstagande är helt borta i alla utredningar och även under processen i Förvaltningsdomstolen trots att man i lagstiftningen kräver att denna skall redovisas.När dessutom ett ombud kommer in då börjar Socialtjänsten att fokusera på processen istället för barnets bästa och att tillse att barnet snarast återkommer till sin familj.
Samtalen som genomförs med en insatt part och dennes ombud handlar mer om att täppa till
alla framlagda bevis på att deras beslut inte haft grund eller varit missriktat pga att den part som inte ifrågasätter kanske egentligen varit den som varit föremål för Socialtjänstens utredning och därför använder Socialen för att rikta falsk kritik mot den andra motparten. Att inte ens fråga eller ha samtal med barnet är den största bristen .Att tolka barnet i ett familjehem är som att be barnet om att sluta älska sina familj och ingå tvångsäktenskap med en ny familj.Hur skall barnet som haft en trygghet kunna uttala sig om sin situation i ett familjehem som inte verkar för en återförening utan ser barnet som en garanti för sin inkomst under en längre tid och kanske tom verkar för att barnet skall bestämma sig för att det finns ingen annan utväg och hamnar i konflikt med sig själv och sina rötter. Jag instämmer fullt ut med Jenney Beltran om att skyndsamt måste man uppmärksamma hur barn verkligen har det och deras situation ser ut i verkligheten och inte i en fantasivärld skapad av Socialtjänstens prestige. Att Socialtjänsten utreder, lägger fram underlag och hanterar en återförening känns märklig om man ser hur andra myndigheter har sina utredningar som tex polis och åklagare. Dessutom reagerar jag på att när en nämnd fattar sitt beslut har parterna ca 10 minuter till sitt försvar innan överläggning för att sända det vidare till domstol och vid beslutsöverläggning av politiker utan erfarenhet eller barnutbildning/beteendeutbildning som sedan fattar det avgörande beslutet då sitter Socialtjänsten med och kan alltså argumentera för att beslut ska skickas vidare till domstol.
I vilken annan myndighet sitter en av de stridande parterna med under beslutsfattandet ?
Det vore det samma som om jag stämde någon inför en Tingsrätt så sitter min motpart med när domaren och nämnden kommer fram till sitt beslut och jag får sitta utanför och vänta på besked. Helt vansinnigt för hur skall de politiker som ger delegationsrätt till sina tjänstemän kunna ens misstänka att tjänstemännen kan ha ett annat syfte än att vara ärliga och gjort en korrekt utredning ?? De barn som verkligen far illa kommer som inte fram i Socialtjänstens utövande eftersom det sätter sådan prestige i att bestämma istället för att samarbeta med parterna och sätta in åtgärder i hemmet och verkligen utreda om alla möjligheter för barnets bästa är utrett innan ett LVU fattas.Direkta ingripande och åtgärder när det är uppenbart och att man säkerställt att barnet verkligen utsattas för övergrepp borde då kommuniceras med en polisanmälan och åklagare då barnet som utsatt för detta är en målsägare i en process där parten som skadat barnet givetvis skall straffas. Tyvärr finns det för många fel i Socialtjänstens utövande som gör att fler barn skadas av Socialtjänsten än av föräldrar och det som är viktigt att komma ihåg att ingen tar ansvar för om det går fel i ett LVU lika lite som att en barndom går i repris.De skador som Socialtjänsten tillfogat ett felplacerat barn är lika illa som när en vårdnadshavare eller annan vuxen skadar ett barn. En skillnad finns dock och det är att Socialtjänsten är en myndighet som varken IVO eller JO kan få att ändra sin attityd eller sitt förhållningssätt med annat än kritik som inte förändrar ett dugg för barn som skadas. Socialsekreterarna måste se sitt arbete som hjälp och samarbete med föräldrarna inte prestige! Förändra Socialtjänsten direkt! Barndom går inte i repris !

Det är viktigt att missförhållanden tas om hand! MEN, det finns exempel där socialtjänsten driver ärenden av andra skäl och vidrigt hänsynslöst!.
Har följt två ärenden och har grava anklagelser mot hur de skötts. I ena fallet tog flickan sitt liv.
Modern blev felaktigt! av med vårdnaden till en fader som inte kunde ta hand om barnet.
I sex år har hon behandlats om en "icke-person" - inte fått gehör för någonting - inte haft rätt till information - inte bli utredd trots att hon bett om det - inte fått flickan utredd trots att hon bevisligen hade svårigheter i skolan.....nu är flickan död.
Att modern naturligtvis varit desperat och prövat olika sätt för att få gehör - sådana reaktioner ges socialen anledning att än mer avvisa och begränsa umgänget. En åtgärd som faktiskt lika mycket är ett straff för barnet.
Att man helt förlorar sin rätt som förälder, när man förlorat vårdnaden - är galet!
(I utredningen har man blandat ihop modern med nya kvinnan och skriver att familjen behöver insatser.)

Samtidiga processer är också en styggelse. Allt läggs under sekretess. LVU-omhändertagande utan några som helst giltiga motiveringar. Som förälder har man inte en chans att förstå vad som händer! I dessa fall finns stor risk att föräldrarna får psykiska men och blir skadade för livet! Det är övergrepp! Som inte borde få förekomma i en rättsstat!
I det fallet, känns det som att socialen faktiskt hade som avsikt, att driva modern "över kanten"!
JO lägger ner.

Även jag har förlorat ett barn som omhändertagit enligt LVU. Alla ignorerade mina föraningar om att mitt barn skulle ta sitt liv. Anledningen till mitt barns svårigheter väljer soc inte heller att ta fasta på, nämligen våld i nära relation. Syskonen far idag väldigt illa, något de berättat om för soc och andra men det avfärdas som "en föräldrakonflikt" och "blåmärkena kan ju ha uppstått varsomhelst/närsomhelst". Vad barn säger, tycker och tänker är ingenting värt i dagens samhälle. Det ÄR tillåtet att aga barn idag, i alla fall om du är skild och i vårdnadstvist!

Med all respekt för skribentens uppfattning i sak ställer jag mig något frågande till varför en så här snömosig artikel överhuvudtaget publiceras på Dagens Juridik. Vad är det uttryckligen som skribenten menar borde reformeras? Det sparkas vilt och brett men jag har lite svårt att se vilka konkreta åtgärder som lagstiftaren borde vidta.

En första punkt som artikeln där upp att socialnämndens skyldighet att utreda familjehem innan ett barn placeras där. En sådan skyldighet har socialnämnden. Oftast fungerar det väl, ibland brister det vilket påpekats i ett antal JO-beslut.

En andra punkt rör den så kallade socialtjänstsekretessen (26 kap OSL). Det är inte utan avsevärd svårighet som det går att utläsa vad skribenten egentligen har synpunkter på. Det får antas att en socialnämnd vid en menprövning av huruvida en viss uppgift ska lämnas ut inte håller på uppgifterna pin kiv. Om skribenten - i egenskap av ombud - ifrågasätter nämndens bedömning går det givetvis bra att ta saken vidare till kammarrätten för erforderlig prövning.

Vilka konkreta brister i denne förskräcklige socialsekreterares kompetens är det som skribenten uppfattar leder till felaktiga beslut? En överväldigande majoritet av de LVU-mål som kommer upp i rätten leder ju faktiskt till att domstolen går på nämndens linje. Har domstolen i det läget också vilseletts av socialsekreterarens felaktiga eller till och med lögnaktiga uppgifter?

Slutligen anser skribenten att man ska ställa skadorna som ett barn kan förväntas lida av ett frånskiljande mot de konstaterade brister som förekommer i hemmet alternativt den unge utsätter sig själv för. Nu ser ju emellertid inte lagstiftningen ut på detta sätt (i den bemärkelsen att ett övervägande om barns bästa skulle kunna "sudda ut" en konstaterad omsorgsbrist eller för den delen förekomsten av fysisk misshandel i hemmet). Även om vägledande avgöranden vad gäller hur de nyare bestämmelserna om barns bästa i LVU ska tillämpas saknas så låter det åtminstone i mina öron som oklokt att ställa ett skaderisken i ett frånskiljande mot redan konstaterade omsorgsbrister mot varandra på detta sätt. Den sistnämnda omständigheten är ju redan konstaterad och kanske till och med manifest i dess konsekvenser - medans den andra skulle bygga på något teoretiskt resonemang om att barnet minsann kommer fara illa av att tvångsplaceras. Det kan nog i de flesta fall tas för givet att barn påverkas (ibland negativt) av att tvingas flytta från sin familj, men varför detta skulle utgöra ett argument för att låta de konstaterade omsorgsbristerna i hemmet väga mindre vid rättens bedömning begriper jag inte.

Jag hoppas att du förstår att socialnämnderna inte fattar de besluten i verkligheten?
Socialnämnden är bara en målvaktskonstruktion. Socialsekreterarna fattar egentligen besluten, men eftersom socialsekreterarna då hade haft ansvar för besluten så får socialnämnden rent officiellt ta beslutet, eftersom politiker inte har något ansvar för de beslut de fattar.
Det är därför socialnämnderna aldrig motiverar sina beslut, de vet inte varför de fattas utan finns där bara som en ansvarströskel.

Jag är mycket väl bekant med hur socialnämnder allmänt är organiserade. Det du påstår stämmer inte riktigt. Att nämnden - på politisk nivå - inte i regel inte blandar sig är inte bara konstigt, allt annat hade varit direkt olämpligt (den uppgiften har man ju delegerat till socialförvaltningen). Att en ensam socialsekreterare i praktiken i regel skulle sköta en hel utredning stämmer inte heller, en barnskyddsutredning är allt som oftast en ganska komplicerad historia där utförare och myndighetsutövare på olika nivåer (däribland familjebehandlare, kontaktpersoner, handläggare, enhetschefer) är involverade. Och då har vi bara nämnt de aktörer som trängs på individ- och familjeomsorgen, därtill kommer representanter för landstinget (sjukvården, BUP etc) samt övriga delar av kommunens socialtjänst (och t.ex. funktionshindersomsorg). Barnskyddsutredningar är verkligen inte så summariska som många debattörer (av det slag man finner vanligen på sidor som Familjeliv och Flashback men nu också tydligen här) vill göra gällande.

Sedan förstår jag egentligen inte vad din invändning hade att göra med mitt inlägg, men det kanske du kan förtydliga. Förklara istället varför vinststatistiken är så förkrossande hög när målen kommer upp i förvaltningsrätten.

Ja att FR dömer till förmån för staten (det du kallar för "vinststatistiken"), det är ju verkligen anmärkningsvärt...

Det är väl skönt att de du hänvisar till (de som mopsar upp sig och går ut med sina historier/erfarenheter på nätet) ibland trots allt, rår på staten och i slutändan visar på grova fel och övertramp.

Ja att beslutsfattaren blandar sig i är ju direkt olämpligt....
Det är inte så att det är direkt osmakligt att politiker sitter (och får betalt) i nämnder och fattar beslut utan att "blanda sig i" eller motivera sig bara för att kringgå straffansvar som kommunens tjänstemän annars skulle ha.

Helt fel, det är som en romantiserad Sverigebild hos någon OÄ-lärare på mellanstadiet. Det är oftast två socialsekreterare som ansvarar för en utredning men i praktiken är det en av dem som gör allt jobbet. De kan sedan vara av oerhört skiftande kvalitet, och en del hämtar in information från en massa olika håll.
Det heter för övrigt inte "barnskyddsutredning" (borde heta "barngulagsutredning" men det gör det inte heller).

Kan du förklara varför de religiösa domstolarna i Iran nästan alltid får sina domar fastslagna i högre instans (som är sekulär)? Är det för att de är så jäkla kvalitativa?

Vilka konkreta brister i denne förskräcklige socialsekreterares kompetens är det som skribenten uppfattar leder till felaktiga beslut? En överväldigande majoritet av de LVU-mål som kommer upp i rätten leder ju faktiskt till att domstolen går på nämndens linje. Har domstolen i det läget också vilseletts av socialsekreterarens felaktiga eller till och med lögnaktiga uppgifter?

Ja så är det domstolarna ska faktiskt kunna utgå ifrån att utredningarna är sakliga och objektiva men när det brister pga att de tjänstemän som gjort utredningen brister antingen i kunskap eller pga underbemanning och för lite tid eller en kombination av dessa omständigheter så blir givetvis domarna fel. Om domstolens beslutsunderlag består av överdrivna uppgifter och medvetna misstolkningar för att få igenom ett lvu vilket givetvis händer tyvärr allt för ofta så blir domen fel. Sedan inträffar det absurda att bioföräldrarna måste bevisa att missförhållanden (som kanske varit felaktiga slutsatser av utredaren) har upphört för att få hem sina barn. Bioföräldrarna är således chanslösa. När det förekommer fall som ex flyktingflickan Jara där det är uppenbart att sco borde ha ingripit trots att de inte gjorde det är det i stort sett samma orsaker som ligger bakom att det blir fel.

1. Nämnden blir inte vilseledd. Ledamöterna där läser inte handlingarna och vet inte vad de beslutar om, de bara häller miljoner omkring sig av andras pengar. Om man går på nämndsammanträden så ser man också att de flesta nu för tiden sitter och surfar på facebook och dyligt på de läsplattor de fått av kommunen för att slippa hantera papper (som alltid är av dyraste sort trots att de ska användas för att läsa handlingar).
2. Förvaltningsdomstolarna är pajasinstanser. De sysslar ibland med lite juridik när det är fina mål, stora företags skatter och liknande. Men mål där man ska låsa in folk eller deras barn är inte intressanta och stämplas igenom för att hålla nere målbalanserna.

Tack! Äntligen en vettig kommentar! Mest snömos rakt över här hittills!

Love ! Varför skall ett ombud behöva gå till Kammarrätten om en Socialtjänst fattar riktiga beslut och underlag? Varför behövs ett ombud om Socialtjänsten samarbetar för ett barns bästa? Varför GÖR inte Socialtjänsten rätt från början? Vet du hur många utredningar som är felaktiga och bygger på antagande där en nämnd köper förtroendet från dem de tillsatt? Dessutom borde du reagera för att skadestånden för felaktigt placerade barn har varit föremål för en ursäkt från regeringen och uppenbarligen har det inte blivit bättre. Skribenten Jenney Beltran jobbar ju med dessa fall dagligen och är insatt. Förmodligen är du socialsekreterare eller sitter i en nämnd då du argumenterar för att omsorgsbristerna är större än ett omhändertagande. Skadorna kan aldrig vara större för ett barn än att bli tagen från sitt hem där man av Socialtjänsten godtyckligt bedömt omsorgsförmågan.

Jag har haft ett ärende för en kompis hos socialtjänsten. Jag presenterade mig på telefon. Sa vad mitt ärende var, nämligen frågor samt begäran om vårdnad och umgänge, DNA-test mm i ett mycket infekterat ärende. Innan jag ställde sakfrågorna frågade jag vart jag skulle kunna skicka fullmakten eftersom sekretess råder. Då frågade socialtjänstemannen, som arbetat i massor med år: "Vad skall jag med den till?" Hen hade inte klart för sig att för att få lämna ut uppgifter till mig i ärendet så måst hon undersöka att jag var legitimerad.

Jag var chockad över den närmast obefintliga kompetensen. Eftersom jag bara haft ett ärende under 30 år så måste jag kasta ut frågan om min erfarenhet var ett undantag eller om det är vanligt?

Stefan, det där med "att inte veta är väldigt vanligt hos socialtjänsten idag.
Har just nu vårat eget ärende gällande mitt barnbarn, där chefen för familjehemsgruppen erkänner i en bandinspelning att dem har brustit i sekretessen under ett års tid.

Det intressanta i detta är, att alla har "rätt". Debattören och kommentarerna. Det finns allt för många fall där föräldrar, anhöriga, vänner och även hälsovården förgäves påtalat missförhållanden. Utan att socialen vidtagit åtgärder.
Barn vanvårdas i åratal utan att något görs. Men socialen kan inte göra fel. I Finland finns ett nyligen uppmärksammat och vidrigt fall, "Fallet Eerika", där just detta hänt.
Flickan avled, inrullad i en matta, men ingen har gjort fel.
Samtidigt finns det också fall, där det faktiskt verkar vara just så som kommentaren E.I. skriver, att det känns "som att socialen hade som avsikt, att driva modern [eller fadern] över kanten". När man läser igenom sådana fall, måste man, om man vill komma fram till vad föräldrarna vill säga, tänka irrationellt. Annars förstår man inte vad som pågår.
I ett fall frågade barnet sin socialarbetare, två år efter omhändertagandet, varför hon inte kunde få flytta hem igen, eftersom hennes syster också flyttat till mamman. Socialarbetarens svar var; "Det går inte, du vet ju att det inte funkar att du bor med mamma." Socialarbetaren hade aldrig besökt hemmet. Flickan fick aldrig flytta hem, utan flyttades i sex år runt mellan olika boenden under uppväxten.

Den som är uppväxt med att hålla Grundlagen som en helig storhet, vilket förvånansvärt många är, förstår uppenbarligen inte att myndigheter medvetet kan handla i strid med lag och rätt. Fallen inom socialen är mycket komplexa, känslomässigt laddade och bygger alltid på tjänstemans godtyckliga bedömning. Därför är det närmast omöjligt för någon utifrån, att långt fram i processen kunna sätta sig in i vad det egentligen är man skall ta ställning till.
Av någon anledning måste man ta ställning till något, i vår kultur.

En person, tjänsteman, jurist, vem som helst, som kontaktas av en desperat förälder, har ingen möjlighet att sätta sig in i vad det handlar om. Eftersom den kontaktade litar på Grundlagen, så låter ju det som föräldern berättar, helt otroligt. För så få det ju inte gå till. Enligt Grundlagen. Men det får det.
Både LVU i Sverige, och den åländska Barnskyddslagen, ger tjänstemän rätt att godtyckligt och i tjänstemannabeslut åsidosätta Grundlagens stadganden om de grundläggande fri- och rättigheterna.

Följden blir då; Den som tror på Grundlag och myndigheter, kan således inte tro på det som föräldern berättar. Åtminstone inte utan att kunna ta sig tid att sätta sig in i något som man egentligen inte alls har med att göra.
Vilket de flesta inte har.
Det är anledningen till; Att vi har en ändlös debatt om socialens arbetsmetoder. Att det finns allt för många barn som far illa, trots anmälningar och läkarutlåtanden. Att det finns föräldrar som i åratal trakasseras av enskilda tjänstemän. Att barn inte får växa upp med sina föräldrar, utan att någon kan berätta varför. Att barn dör, medan alla ansvariga tittar på - och frias.

Den svenska LVU, och den åländska Barnskyddslagen, ger enskilda tjänstemän rätten att åsidosätta de grundläggande fri- och rättigheterna. Riksdag och regering är så övertygade om att barn far illa, att de ger tjänstemän personliga maktbefogenheter som saknar motsvarighet i det västerländska rättssystemet och -medvetandet.
Med motiveringen "barnets bästa". Vem vill nu inte det.
Men att "barn far illa", kan inte vara skäl nog att rent generellt upphäva västerländska rättsprinciper för en specifik grupp tjänstemän med gymnasiekompetens eller tre och ett halvårig yrkeshögskolexamen.
Det håller helt enkelt inte. Varken logiskt, juridiskt eller moraliskt.

Vad göra? Min förhoppning är att debatten om socialen skulle börja från bortre ändan, ur Grundlagsperspektivet. För att slippa hamna i träsket av om åtgärder behövs eller inte.
Börja med att inordna även socialarbetare och socialtjänsten under övrig tvångsmedelslagstiftning. En förälder kan inte vara farligare för sitt barn eller någon annan, än en beväpnad brottsling på flykt, eller en knallpsykotisk person som går bärsärkagång i hemmet eller på gator och torg.
Skillnaden idag är, att de två senare har rättigheter. Handlingsscheman skall följas och dokumenteras, vilka kan granskas i realtid av utomstående. Åtgärder skall omprövas inom tolv, 24 respektive 72 timmar.
Medan föräldern sitter ensam mellan fyra väggar. Med en tjänsteman med rätt att tycka, bakom sekretess. Ingen möjlighet till insyn eller granskning finns, eftersom formella behövs först i efterhand (vilket kan vara månader). Med sitt barn som gisslan, allt för ofta under hela uppväxten.
För att "det inte funkar".

Det är också domstolarnas fel många gånger eftersom dom strikt går på vad socialtjänsten skriver. Sen har vi de sk socialadvokaterna som också då går på vad socialtjänsten anser.
Den som har otur får alltså fel advokat och en myndighetsdomstol som enbart går efter socialtjänsten. Att försöka byta en advokat kan vara extremt svårt och nekas ofta av domstolen. Och då kan man enbart få byta advokat om den själv avsäger sig uppdraget.
Rättssäkerheten är ungefär noll då det gäller tvångsomhändertagande av barn och unga.

En enskild socialsekreterare skriver subjektiva och allt för ofta lögner i sina utredningar.
Socialnämnden där fritidspolitiker sitter har ju inget annat att gå på än vad socialutredningen säger. Och sen går det då sin gilla gång i myndighetsdomstolen. Socialtjänsten är en förlegad myndighet med allt för stor makt. Exempelvis finns fall där man tagit barn pga hygien. Det har då fortgått flera omgångar och år i domstolarna och man har liksom bara gått på vad socialtjänsten säger. Det här är en djungel och det gäller alltså att först ha en mycket bra advokat både för sig själv och för sitt barn. Och framförallt en domare som inte tvångsomhändertar barn på vilka grunder som helst. Det är förödande för barnet som får flytta runt. Fosterhem som testar och inte orkar, och fosterhem som dricker, är verbalt elaka är inte ovanligt. Och till slut de undersökningar som är gjorda på fosterbarn, som visar hur dåligt det går för dom här barnen. Staten vårdar sönder barnen. Den vanvårdsutredning som gjordes och de människor som har fått ersättning för att diverse statliga institutioner och fosterhem har misshandlat fosterbarn/barnhemsbarn talar ett tydligt språk. Skrota modellen den är inte rättssäker. Är det verkligen så att man ska ta till tvångsomhändertagande för vilken skitsak som helst? Den utvecklingen är skrämmande. Att utreda familjer mer noggrant räcker inte och det finns knappt några familjer att få tag i.Det här måste ändras på ett betydligt större plan och framförallt hos domstolarna. Advokaterna måste också bli bättre på att försvara barnet då det inte finns grunder för ett omhändertagande. Socialtjänsten är inte en myndighet som har vare sig barnpsykologi i sin utbildning eller som lyssnar på vad barnet säger.

Principen är ju att all offentlig makt skall stödas på lag. Tjänstemannen skall kunna göra det på stället. Till exempel om polisen tar ditt körkort vid vägkanten, så kan dom (skall åtminstone) bevisa det där och då. Du behöver inte gå utan körkort i tre år medan beslutet prövas, omprövas och dina besvär förkastas på godtyckliga grunder.
Det är ett exempel där socialen kan åsidosätta stadgandena i Grundlagen.

Sen tar Malin upp en mycket viktig, och helt bortglömd sak; "Socialtjänsten är inte en myndighet som har vare sig barnpsykologi i sin utbildning". De har ingen annan specialistkompetens heller. Socialtjänstens uppgift är att utreda barns och familjers situationer, och samordna åtgärder och insatser. Ingenting annat.
Någonstans på vägen har det gått fel, när socialen och enskilda tjänstemän börjar bedriva familjepolitik, med stöd av sakkunniga, vilka är skyldiga att lämna utlåtanden.

Jag har et radikalt förslag att alla utredningar och journal anteckningar som föregår en ansökan av lvu eller Solplacering ska avidentifieras och läggas ut offentligt på nätet. En sådan åtgärd kommer snart att bli självsanerande när det gäller slarviga utredningar.

Hela tvångsvårdsprocessen måste göras om då den är grundlagsvidrig.
Makten i Sverige utgår från folket och det är bara staten som kan ta medborgares barn med tvång. Staten delegerar ner till myndigheten att sköta utredningen, men eftersom vi inte har tjänstemannastyre och staten har ansvaret så har socialtjänsten endast förslagsrätt. Alltså man kan föreslå till politikerna att barn måste omhändertas. Det är endast politikerna som kan ansöka till domstol om tvångsvård.
Det är politikernas absoluta skyldighet att kritiskt granska hela utredningen och försäkra sig om att den följer grundlagen, alltså att den är saklig och objektiv och att den beaktar allas lika värde inför lagen. (1kap 9 paragraf RF)
Jag har under de 17 år jag ideellt företrätt föräldrar i LVU mål ALDRIG upplevt att en utredning kritiskt granskats av politikerna utan ärendet refereras av ansvarig utredare.

När ärendet väl kommer till domstol måste domstolen förutsätta att utredningen kritiskt granskats, vilket den troligtvis aldrig har gjorts.
Domstolen måste också enligt paragraf 8 rättsprocesslagens tillse att ärendet utretts så som dess beskaffenhet fodrar.
Orosanmälningar blir till sanning utan att där ens finns utredningar.
Barn i tonåren får inte uttala sig.
Föräldrar som anklagas för synnerligen grova brott, så som Münchhausen Syndrom by Proxy får advokater vars tid beslutas i efterhand av domstolen. Målen tar i muntlig förhandling aldrig mer än en dag. Föräldrar får inte förhöra socialtjänsten, nekas sakkunnigvittnen för domstolen anser det överflödigt.
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna existerar inte i förvaltningsdomstolarna.
Om anklagelserna i orosanmälan inte går att bevisa, så kan domstolen i alla fall döma till tvångsvård och hävda en skyddslagstiftning. En skyddslagstiftning står aldrig över Europakonventionen och alla är oskyldiga till annat bevisats i lag. Detta gäller dock inte i förvaltningsdomstolarna.

Vad gäller barns advokater så har jag under mina 17 år aldrig kontaktats av ett barns advokat. En advokat skall tillvarata sin klients intresse och att inte kontrollera socialtjänstens påståenden utan enbart förlita sig på socialtjänstens utredning torde vara brott mot advokateden.

80-90% av allt i förvaltningsdomstolarna skall vara skriftligt, men alla domar behandlar bara det som framförts i den muntliga delen.

Det finns ingenting i processen att omhänderta barn som en snuddar vid en demokratisk process utan är mer som man kan förvänta sig det går till i en diktatur.

Hej!
Du riktar kritik mot socialtjänsten och dess handläggare men varför inte till politikerna? Det är väl ändå oerhört naivt att ha uppfattningen att det är enskilda tjänstemän och dess chefer som har det yttersta ansvaret för att bedömningar blir fel utifrån hur förutsättningarna för anställda inom socialtjänsten ser ut. Har du vidare funderat på varför tjänstemännen är så oerfarna? Ingen som har arbetat med socialt arbete under en tid orkar med myndighetsutövning för att det är för tufft. Det finns inte resurser att utreda barnen tillräckligt för att ha bra underlag för att kunna göra korrekta och rättsäkra bedömningar. Det gör att socionomerna flyr soc. En socialsekreterare utreder vanligtvis 20-25 barn samtidigt 20-25 BARN!! De flesta barn har två föräldrar och andra för dem betydelsefulla personer omkring sig som släkt och vänner som handläggarn behöver träffa OFTA. Handläggaren behöver ( förutom många samtal med föräldrar, barn och nätverk) ha kontakt med pedagoger/kurator på skolan BUP, socialpsykiatri, boendestödjare, polis, handläggare inom andra myndigheter osv osv osv. Lägg ihop alla dessa personer så handlar det om ett par hundra personer som EN socialsekreterare behöver träffa/prata med. Utifrån de krav som finns på dokumentation upptar arbetet minst 50% av tiden av "pappersarbete". Alltså, på en halvtid ska handläggaren träffa ca 200 pers, föräldrar och barn flera ggr inom loppet av max 4 månader. Tacka f-n för att utredningar blir undermåliga och beslutsunderlaget inte alltid håller. Klandra inte socialtjänsten för det, klandra politikerna som inte ger soc tillräckliga resurser för att kunna utföra ett kvalificerat arbeta. Socialt arbete handlar i första hand om att kunna hjälpa människor, möjligheten att kunna göra det inom socialtjänsten idag är begränsad. DOCK har jag under de flertal år jag arbetade som handläggare placerat barn enligt LVU 4 ggr och då har jag utrett hundratals familjer. Har många ggr gått hem från jobbet med ont i magen för att barn far ruskigt illa men det finns inte skäl för LVU, så totalt sett är inte min erfarenhet att barn omhändertas hipp som happ.

Som det ser ut idag (pga av politikers beslut att främst privata företag står för socialtjänstens insatser) behöver socialtjänsten anpassa sig efter den fria marknaden som existerar gällande t exj ourhem och hvb-hem. MÅNGA är undermåliga pga att det inte finns någon koll från socialstyrelsen. Socialsekreteraren får oftast ringa runt i timmar bland olika jourhemsföretag för att hitta ett ledigt jourhem (vilket också tar massa tid från ett redan pressat schema) och då behöver socialtjänsten ta det som finns för att utbudet är för litet. Det blir många ggr dåligt för barnet för det går inte att hitta ett jourhem som matchar barnets behov vilket leder till att barn ofta behöver omplaceras.. Det är så naivt och inkompetent att tro att detta är handläggarn som inte har kompetens. SUCK. Tänker att du/ ni jurister borde ha insikt i detta? Det är fruktansvärt för barnen, deras familjer och rättssäkerheten MEN det är inte så enkelt att det är handläggarna, dess chefer och socialtjänstens fel.

Tack för mig.

Hej,

Har under en längre tid följt Socialtjänstensarbetspraxis och närvarat vid möten mm, erfarenheten är skrämmande och jag håller helt med Socialstyrelsens egna rapport om att läget är "Alarmerande".

Kompetensbristen har länge varit känd och har även varit i kontakt med utbildningsansvarig för Socianomutbildningen som tydligt påvisar en direkt av närinsidkande direktiv i självaste utbildningen. Vad som tydligt framkommer efter alla år i kontakt med Socialtjänsten, är kommuner (Socialtjänsten) frångår både grundlag (Regeringsformen) och de universiella mänskliga rättigheterna. Socionomer kan inte läsa eller tolka sitt egna regelverk eller ens verka med Regeringsformens säkrade överstående för SoL/ LVU. SFSIS 2014:1 lägger ett underlag för handel, vilket urskinningslöst ageras efter och ingen säkerställan finns och kommunal ansvarstagande tas. Har även Socialtjänstens egna papper som påvisar det förekommer grova tjänstefel, där utredningar (Till tex Tingsrätten) ändrar uppsåtligt rapporter från HVB hem, så LVUt säkerställs juristriktion för.
Har med Familjerättens egna handläggare som själva medger hur underlagen för Tingsrätten framtas.

KU-anmälde självt Barnkonventionen, där det mer ser ut som det är en Bankir som skrivit det än vara för barnens rätt. Hur kan barnens rätt vara bli tystat under Nationell säkerhet, folkhälsa och begreppet "Sedvanlighet"? Läs bara BOs barnkonvention noga, många frågetecken framkommer och det går härleda direkt står i strid med både grundlagen och de universiella rättigheterna som barnkonventionen skall vara stärkt skydd för.

Människor får inte längre sina rättigheter eftersedda, så länge kommunen (F-skatt registrerade företaget hos RSV) tjänar på det...

Så länge lag 1974:174 står som det gör och prep 1974:56 inte tas i beaktning, försigår det grova övergrepp genom SoL - LVU, LVM, LSU mfl.

Detta gäller inte bara Socialtjänsten, utan samtliga Myndigheter idag som utövar och har monetära intressen före grundlagar och mänskliga rättigheter.

Historian är på väg att upprepa sig, för det är absolut inget nytt som sker nu.

Tack för mig

http://www.agnetabravelius.se/hur-misstankta-brott-mot-barn-blir-vardnad...
Där finns en beskrivning av den KAFKA-liknande upplevelse - se nedan.
Från egen erfarenhet är attityden: "Vi förbehåller oss rätten att bestämma!" som är galen! Maktberusning och vad jag också upplevt - moralpanik!
"Tvättning av kroppen" förvandlas i soc fantasi till "tvålning av snoppen"! Och då kan man tillåta sig allt - göra mor och barn hemlösa, hemliga dokument med rent förtal...
Nu var det bara en glad skojfrisk femåring i "snopp- och snippa" -åldern som babblade.

Från bloggen i länken ovan:
Det som pågår i Sverige idag är ofattbart!
Tänk dig att det går upp för dig att ditt barn är utsatt för övergrepp av sin andra förälder.
Du har misstänkt att allt inte står rätt till när barnet träffar hen. Du har avfärdat tankarna för SÅ kan det väl ändå inte vara.
Nu sitter du där med fotot av blåmärkena på barnets kropp.
Du kan om och om igen läsa vad ditt barn har berättat, för din advokat har gett dig rådet att dokumentera. Nu står det skrivet, svart på vitt. Du börjar lägga pussel.

Tankarna snurrar runt. Ditt barn mår dåligt. Har synliga skador på kroppen. Till en början kanske du inte ens får orden över dina läppar. Vart ska du vända dig? När värsta chocken lagt sig tar du kontakt med socialtjänsten. Du måste få hjälp att skydda ditt barn mot fortsatta övergrepp!

Efter det första besöket hos socialtjänsten kanske det känns bra. Du känner dig hoppfull.
Tänk dig när det går upp för dig att du anklagas av soc. för att hitta på allt! Eller, så kanske du avfärdas med stämpel att vara psykiskt sjuk och hålla barnet alltför tätt intill dig. Det är därför barnet mår dåligt! Helt plötsligt är det du själv som står på den anklagades bänk och du riskerar därmed att förlora vårdnaden.
Men du påminner dig själv om att barnet berättat för fler. Du känner tröst i det.
Tänk dig den förtvivlan som infinner sig när de avfärdas som vittnen. Du anklagas för att ha manipulerat dem!

Skola eller dagis kanske gör polisanmälan. Bor du i rätt kommun kanske det blir åtal. Är ditt barn under sex år är det föga troligt.
När anmälan inte ens ledde vidare till åtal finns inga hinder till att barnet fortsätter träffar den som misshandlar och förgriper sig på det. Strunt i statistik och larmrapporter!
Brottmålet som var själva anledningen till att du behövde hjälp kallas nu för ”vårdnadstvist”.

Ditt barn mår så dåligt att det behöver hjälp. Du ringer BUP.
– ”Vi kan inte ta emot om det pågår vårdnadstvist. Lös er konflikt först!”

Har du tur kanske du kommer till en av landets två specialistmottagningar. Äntligen, någon som förstår och som vet hur man kan hjälpa barnet!
– ”Vi ser inte vad det skulle tillföra vår utredning att prata med dem”, svarar soc.

Liknande attityd råder bland landets domstolar. Vittnen som är specialutbildade på att upptäcka utsatta barn och behandla trauman avfärdas ofta. Ligger ni i ”vårdnadstvist” ska ni försonas och samarbeta!

Visst är det ofattbart! Det är först när man själv, eller någon i ens närhet drabbas som man inser att barn saknar rättsskydd i Sverige. Trots larmrapporter som publicerats om och om och om igen sker ingen förändring. Tvärtom, utvecklingen går åt helt fel håll. Idag blundar hela samhället. Myndigheterna lyssnar inte på de barn som berättar och folk i allmänhet negligerar ofta de tecken barnen visar upp och skyller på ”familjeangelägenhet”. Misstankar om brott avfärdas in absurdum.

Eftersom föräldrar som anmäler misstanke om brott kan förlora vårdnaden innebär det att barn tvingas bo hos pedofiler och dömda våldsmän. Enligt färsk dom får mamma som sökt hjälp då hon upptäckt att pappan förgripit sig på barnet, träffa sitt barn några timmar varannan lördag. Men, om hon fortsätter anmäla pappan för misshandel och övergrepp så får hon inte fortsätta träffa barnet! Vårdnaden hade hon redan förlorat!

Mitt i detta finns de oskyldiga traumatiserade barnen! Barn som redan blivit svikna av den som de litade på och som nu blir svikna om och om och om igen. Barn som bett oss om hjälp. Barn som berövas sin barndom och riskerar att även få vuxenlivet förstört!

När myndigheterna brister finns det ingen stans att vända sig.
Barnombudsmannen går inte in i enskilda ärenden! Sverige har inte godkänt det tilläggsprotokoll till Barnkonventionen som ger enskilda barn rätt att klaga.

Håller helt med dig Eva,

Problemet är ett systemfel som missbrukas och där kompetensgrunden inte ens finns med i bilden av att avgöra vad som är vad.

Frågade rakt fram chefer i denna kommun gällande FB, SoL, LVU att klargöra begreppen "Förälder" och "Vårdnadshavare"...
Socialtjänsten har haft detta regelverk under många år, men sände en remiss som tog 2 månader (!) att avgöra vad som är vad... Svaret var helt taget ur luften.

Och det är värre än så... Socialstyrelsen hämtar terminologin från nationalencyklopedin (Ni ändrad efter påtryckning) av "Vårdnadshavare") på sin hemsida och där finns inte ens "Föräldrar" upptagna.

Dom har till och med Lathundar att agera efter http://databas.infosoc.se/lag/BBESLIFO

Var med och skapade FB-gruppen RUG, Rättsupproret Gotland för snart 2 år sedan och det som framkommit där igenom borde klart få tillstånd en sk "Showstopper" av denna sociala "omsorg", vilket allt mer tyder på den egna anställningens säkran före någon form av barnperspektiv...

Gällande "Vårdnadstvister", har jag varit med och självt bevittnat hur föräldrar spelas ut mot varandra för att tvisten skall förvärras... Det går lätt att uppmana till fred mellan föräldrar, men bakom fasaden pågår en ohygglig näringsidkande intresse och ett säkerställande där ut av.
Samspelet mellan en del advokater är långt för intima, där FB-vänskaper råder och direkta försvåranden att få ut PUL- information enligt skyndsamhet i veckor.

"Allt du säger kommer hållas emot dig..." Har tagits till helt nya höjder under Socialtjänstens förvaltning.

Och det slutar inte här... Samma förfarande råder även inom försörjningsstöd...

Vi har ett rättssäkerhets och social skydds som är mer eller mindre under fritt fall.
When money talks, BS walks...

Attityden - "vi förbehåller oss rätten att bestämma" och makten i de frihetsgrader man tillåter sig i beskrivningar av situation och personer det gäller! Där hederlighet saknas.
(Betydelsen glömd? Finns visst bara kvar, i ordet hedersmord.)

Soc KONSTRUERAR!!! Man lär sig tydligen det på utbildningen!? se tidigare ref. uppsats.(Där Bo Edvardssons bok Kritisk utredningsmetodik saknas i litteraturlistan!)
Soc "konstruerar" barnet, familjen, situationen etc att passa till befintlig organisation och/eller tillgängliga åtgärder/resurser (dvs tillgången på jourhem, kontaktfamiljer, HVB-hem och budget etc.)

Ordet "konstruera" menar jag ger fel signal.
Det ordet signalerar alltför stora frihetsgrader och skapar utrymme för (för!) stor kreativitet!
Ett ord som ger LÖGNER i den beskrivning man ska göra av barnet och dess behov, om föräldrarna och situation. Som innehåller "anpassningar" till - utom familjen liggande villkor (dvs tillgång till personal, de verktyg/åtgärder som soc har tillgång till och nämndens politiker samt rättsväsendets regelverk etc. )
Och den beskrivningen/konstruktionen kommuniceras inte till föräldern.
Man kan svårligen rätta till något som man inte vet och förstår. (Som dessutom ofta finns i hemliga handlingar) - eller Om det görs, så rättas inte de fel som påtalas.Vilket man är skyldig att göra enligt personuppgiftslagen! PUL!

Jag vill belysa skillnaden. Vad en "beskrivning" förväntas vara - dvs nära sanning och verklighet med fokus på personerna och situationen.
Till skillnad mot vad en konstruktion kan vara:
T.ex presenterar soc i en vårdplan att skolgången ska "avrundas". Politikerna förutsätter då att barnet ska få avsluta terminen och göra färdigt sin examen (skolan hade inte misskötts). Men i detta fall hade ordet "avrunda" betydelsen "avbryta" och betydde i stället inlåsning på nybyggt HVB-hem i två år. Här är ordvalet av betydelse.
Ett annat ord är "beakta". "Vi har beaktat det", skriver myndigheten. Men ordet beakta beskriver inte HUR myndigheten har behandlat uppgiften, utan ordet kan ha olika betydelser! Uppgiften kan man ha undanhållit eller bytt ut. Bara nämnt Uppgiften, förminskat eller förstorat.
Och någon gång har Uppgiften fått rätt påverkan i bedömningen i utredningen.

"Modern påverkar barnet. Modern uttalar sig bla, bla"
(Usch! Förälder som påverkar sitt barn! Ger negativ reaktion!)

En "konstruktion" är anpassad till både personerna det gäller och organisationens villkor. där det också är "tillåtet" att välja bort viktig information, som mycket väl hade givit annan utgång i ärendet.

Följande länk diskuterar just ordet "konstruktion" och ger ledtrådar till förståelse för:
HUR DET SÅ OFTA KAN GÅ FEL!
http://www.pedag.umu.se/digitalAssets/19/19673_tidskrift2_03locus.pdf

Lyfter vi blicken och ser SoL, PL eller vad som, till nivån företagspolicyn, då den agerande entiteten är en F-skattande entitet. Finns att tillgå utdrag från på närmaste servicekontor (Skatteverket) och är offentlig handling.

Detta kan helt säkras via jur. terminologi. Framkommer ohyggliga liknelser med historian.

Idag är rätten till Liv, hälsa och familj policybaserad och all hjälp som är grundlagssäkrat (RF 2 kapt §19) helt frånsedd till förmån för en allt mer hunger efter få sina boksluts siffror från falla till rött...

Vi har en myndighetsutövning som inte agerar efter grundlagen idag...

Det är ingen vacker framtid vi har till mötes, om inte alla tar sitt ansvar.

Ni har säkert inte gått miste om snapsvisorna från (SVUU) Socionomutbildning?
http://nyheteridag.se/sa-skamtar-blivande-socialhandlaggare-ett-felsteg-...

Jag har självt fått bevittnat medmänniskor i denna vanmakt och det övergrepp som pågår och hur det ursinningslöst ageras emot utan saklig grund (Ofta tagna helt ur luften), berättelsena är många och blir allt fler.

IVO är undermåliga med hjälpmedel och har allt svårare hänga med med ökande inkomna anmälningar. Har även meddelats mig enskilt att IVOs utredare känner sig "Tandlösa".

JOs chef (Trylbom) har självt meddelat att dom inte har resurser uppta alla anmälningar, där avslag då blir praxis.

Vårt sociala- och rättssystem har fått cancer, där nu förmånstagarna av systemet närigsidkas på för egna överlevandet. Märkliga tider och mönstren känns så väl igen i historian, där utgången alltid varit smärtsam för alla inblandade.

Monetära räntebaserade tillväxtsystemet har sin avigsida efter en räntemättnad (Matematiskt bevisbart, med ekvationer av räntans fördubblingstid) 70/(tillväxt% * år)=fördubblingstid

Vi har idag en SoL, som är byggd efter policyn (SiS (Statens insitutions Styrelse) skriver detta öppet på sin hemsida)

Nu, även i lagens egna terminologi är detta system inbyggt i de lagrum som förvaltas under F-skattade entiteter med tillhörande organisationsnummer, likt lag 1974:174...

Företag möter företag... Business helt enkelt, vart har då grundlagar och de fundamentala mänskliga rättigheter plats? Detta syns tydligt i juridiken, där människan är fråntagen i jur. ordböcker och ersatts med en monetär egenskap, även om grundlagen upptar ordet.
Den, man, någon, individ, person härleder alla till policyn via juridiska ordböcker, medans grundlagarna föreskriver "Var och En".

Sveriges Domstolar är tex ett F-skattande företag, så vart finns rättssäkerheten i det?

Skriver detta i betänkande och tackar för mig.
Må vi lära oss av historian, så vi inte behöver uppleva detta något mer.

Vi sitter alla i samma båt och allas barn (Och oss själva) har en kölapp i detta system som nu äter upp sig självt.

Förslag: Regeringsformens saklighetskrav kan uppfyllas genom att soc först ska kommunicera alla de sakförhållanden de avser att bygga sitt beslut på.Då kan felaktiga sakuppgifter korrigeras och den enskildes svar på kommuniceringen kan biläggas förslaget till beslut.
Då framgår det om soc har använt sakuppgifter som man är överens om och om påpekade brister har korrigerats.
Därefter kan soc ta sitt beslut med rätt sakunderlag och med kommunicering och motivering.

Slutligen ska soc enligt LVU 4 § ge den berörde en relevant information och redovisa att den har givits och vad den innehållit när soc begär fastställande av förvaltningsrätten.
Redovisas inte detta i ansökan får förvaltningsrätten inte fastställa omhändertagandet eftersom ansökan då är bristfällig.
Har föräldrarna fått en relevant information har de lättare att yttra sig till förvaltningsrätten när de ska bestrida fastställandet.
En riktig relevant information med redovisning av vad den innehöll är alltså ett rättssäkerhetskrav!
Tyvärr verkar det som om varken soc eller förvaltningsrätterna bryr sig om den relevanta informationen!

Tack Pär,

NKMR känner väl till problematiken och jag är tacksam för det ökande (Väl långsamt dock) antal medlemmar inom advokatsamfundets tar saker mer allvarligt med grundlagen och uhr (Orginalet). Även KU anmält beredningen med utbildningsformers grund i sin helhet av offentliga anställda (Privat eller sk. allmän). Sektorer är ändå en del av en form av helhet, kakbit om jag får påtala det så.

RF har ingen plats i en sk. myndighetsutövande idag, kompetensen är alldeles för låg...
Beskriver "sk", för en kan inte ha två herrar, folkets rätt och mammon... Kort och gott.

Inom den sk. Socionom utbildningen sägs det det skall finnas 15p/term av sån utbildning, men jag kan lova med min erfarenhet väldigt få kan ens förnimma en endaste artikel, flest har aldrig sett ett jag presenterat det för... Sen att beakta RF (Som ex kap 2 §19) är som du tolkas "galen"... I Socs aspekt gärna i tre steg från tex... 1. Gissning (aktanteckning mfl), 2. antaganden (Sedd i utredningsförväntan av aktbilagan), 3. Fakta/ utredning (utdrag som bara byter rugrik till utredning, igen) för tex domstol. (Rest my case, se tidigare inlägg). Detta Inkl. Diagnoser dom inte har sakknunnighet för. Sett detta så många gånger att du inte kan tro det.

Allt som handhas av Socialtjänsten och förvaltningar idag, kommer du se handlar allt mer om att hålla om kassan... Där är inget liv något värt, utan inträkter...

Upplever det är en tyst mur om RF och de uhr (Universal Human Rights, un.org), oavsätt sk myndighetsutövanden under monetär sk dikratur för siffror från ekonomiavdelningen... Hoppas ni läste Aftonbladets utredning av Rikspolismynd... Med "Pinjakten"? Sen 1/1 heter dom Polismyndigheten... "Pinjakten" handlar om ekonomiska mål för uppnå mål för anslag mm. i en tillväxt-beroende organisation för ekonomisk ställning. Dock hände långt mycket mer än så vid årsskiftet...

Folket vs Staten är på väg igen, om vi samtliga på båda sidor inte tar reson, så tyder Historian...

"Socialen har begått 74 lagbrott – bara i år"
http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2015/09/17/socialen-har-begatt-74-la...

-Markant underdrift, om du frågar mig...

”Stå upp för allas lika värde – grundlagen kräver det”
http://www.dn.se/debatt/sta-upp-for-allas-lika-varde-grundlagen-kraver-det/

För att vara akademiskt utbildade uppvisar ändå socialtjänsten ett alldeles för stort mått av godtycke. Verksamheten är så undermålig i sin ständiga produktion av skandaler och bortglömda barn att myndigheten mer verkar bedriva krig. Verksamheten är sprängfylld av övergrepp och av "verksamhet" såväl som ingripanden skadade barn och kränkta föräldrar. Och styr inte aningslösheten längre så har prestigen tagit vid eftersom eftertanken aldrig uppstår utan det egna skinnet till syvende och sist ändå är det som betyder något. Att bedriva socialtjänst lönar sig trots rent utgiftsmässigt trots att man betalar dyrt för konsulter som sköter om den smutsiga byken. Fanns där utsatta barn lär de aldrig glömma sin utsatta position efter att ha hamnat i klorna på socialtjänsten och deras handgångna nogsamt utvalda familjer.. Till det senare kommer ju också de underliga instanserna av behandlingshem som under decennier inte ens behövde bedriva något som liknade varken vård eller behandling.

Själv offer för "välviljan" klädd i nonchalans, hån och ytterligt gruvligt förakt som utpekad syndabock lyckades ändå föremålet för all deras omsorg, mamman inte barnet göra bort sig i varenda domstol och klä av verksamheten inpå det skramlande skelettet.. En färsk BUP utredning till förmån för en vårdnadshavare som borde stoppats för länge sedan åkte av bordet inför sittande Länsrätt på bara några få minuter genom att en advokat ställa några adekvata frågor.. Frågor socialen borde försäkrat sin myndighetsutövning från början med istället för att låta ett barn leva i rena tortyren. Personen ifråga gjorde ju inte bara parodi på sig utan BUP, Socialtjänstens oförblommerade stöd i snart tio år och gjorde ju efter detta fatal ingen helomvändning. Det hade ju prestigen inte råd med.. Efter tjugo år visar det sig att socialens anklagelseakt sprids till vårdcentraler trots att allt den bygger på är brottsliga och falska anklagelser. Frågan är ju kanske mest var uppgifterna inte hamnat. Så visst har Sverige systemfel. Det lyckas åklagarväsendet, polisen, social, vårdapparaten och alla de tillsammans visa att examensdagen är en gemensam högtid inget annat.. Likt julfirandet. Det finns olika skäl att fira och minnas den utom de egentliga.. Bildning borde vara förädling växt och ett vidgande av kunnandet.

Upprättelse bjuds ingen människa som avslöjat så djupa spår av maktmissbruk och tjänstefel.. "Där åteln är samlas gamarna" kännetecknar och målar en mer trogen bild av vad myndigheterna lyckas med. Å andra sidan gläds vi som varit med alltid så mycket mer när det döms rätt.. och skampålen omsluter tex socialtjänstens oförbätterliga verksamhet.. De lida väl av uppmärksamhetstörst! Det är därför de söka sig till media i förtäckta ordalag.. http://wp.me/p1zCpc-7jS5 http://wp.me/p1zCpc-7jLy http://wp.me/p1zCpc-7jwT

Jenny Beltrans artikel är viktig, liksom många av kommentarerna som speglar verkligheten.

Här fler exempel. Pappan dömd i två instanser för våld mot mamman. Barnen vittnen. Pappan får vårdnaden. Barnen omhändertogs helt utan förvarning! Tre år har gått och de har fortfarande inte fått komma hem. Sin mamma har de inte sett på ett halvår!
https://www.youtube.com/watch?v=jdg21lQyKKo

I Västerås har socialtjänst och nämnd fått kritik 20 gånger av fem myndigheter i samma ärende. Inget händer där heller.

Ingen myndighet hjälper dessa drabbade barn! Inte ens deras egen ombudsman BO kan hjälpa.

Det är ju det som är så fruktansvärt att landet Sverige tror sig vara ett land för barn där orden barnets bästa är en chliché som inte fungerar i verkligheten och där fokus på barnen försvinner för prestige och egna tomma uppfattningar hos utredarna. Man kan inte ens redovisa hur man tänker varken metodik eller tillvägagångssätt. Dessutom har ingen läst lagstiftningen då många beslut grundar sig bara på eget tyckande eller ett samlat koncept hos varje Socialtjänst.

Utifrån denna uppsats - om att "konstruera" barnet - förvånar det mig inte, att det mesta kan bli fel!
Har egen erfarenhet från vården - där man också utbildas i att "konstruera" patienten. Man inleder texten med fokus på individen, så tjusigt! Sedan övergår man till att konstruera patienten utifrån organisationen och dess möjligheter. Det slutade med att patienten svalt ihjäl, efter att han konstruerats till gallpatient. Det i stället för att han var opererad i huvudet för cancer och därmed inte kunde varken äta eller dricka eller prata.
Lunds universitet
Socialhögskolan
Magisterexamen, 15 p
HT - 2012
Barn som upplevt våld i nära relation – konstruktioner av barnet i rättsliga dokument. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3459419&f...

I Tingsrätten satt en äldre herre på podiet och hade svårt att hålla sig vaken efter maten. Det är ju klart att en umgängesrättsutredning som inte innehöll en enda rad om hu barnet fungerade ihop kunde framställa en synndabock som pedofil, våldsam, hotfull och farlig medan den vidlyftiga vårdnadshavaren råkade säga inför sittande rätt " min pappa kysste mig nog på bägge kinderna för han är från...." Vid den händelsen var personen ifråga vuxen men hade inför förhandlingen skickat brev till motpartens ombud https://castoropollux.wordpress.com/2011/05/14/livet-efter-detta/ Domaren strök den anmärkningsvärda raden ur protokollet som alltså välte redan umgängesrättutredningen över ända. Att sedan umgängesrättsutredningen i sig inehåller "badat naken med barnet, duschat naken i trädgården" säger väl mer om vilka i sammanhanget som har och hade synnerligen sjuka fantasier.. Domarens lilla snitt i banden och den glada hälsningen på den ena utredaren räddade skinnet på de som inte behövde det och gjorde barnet fullständigt hudlöst under den terror som skulle följa... De skaffar sig på detta vis framtida försörjning och parollen varken hörs eller får någon att häpna..Barnbets Bästa..

Sedan kan väl tilläggas att det enda hotfulla syndabocken gjort var att genomskåda vårdnadshavaren grundligen. Det är ju för de värsta manipulatörer synnerligen hotfullt.. För innan helvetet bröt ut hade syndabocken aldrig gripits, anmälts, misstänkts eller annat Inte ens en betalningaanmärkning och det är ju dåligt för någon som liknas vid en psykopat.. Men i socialtjänsten och på deras altare offras barn, vuxna och sanningen!

Efter att ha läst artikeln och samtliga kommentarer kan jag konstatera att de flesta har en övertro på vår grundlag. Vår grundlag är sedan länge urholkad och överlämnad till godtyckligheten. Detta beror främst på, enligt min uppfattning, att det finns inget realistiskt tjänstemannaansvar i sverige, detta ansvar försvann i slutet av 70-talet eller snarare man skärpte beviskraven för när tjänstefel anses begånget. Detta i kombination med ett sömnigt rättssystem(förvaltningsrätterna som främst skall upprätthålla ett grundlagsskydd för den enskilde individen, inte endast barnen) och handläggare inom socialtjänsten vars ambition allt för ofta är att piska olydiga föräldrar i skepnad av LVU gör att dörrarna öppnas för godtycklighet.
Vad dessutom de flesta inte förstår, vad gäller det förvaltningsrättsliga systemet, är att vad förvaltningsdomstolen egentligen har att pröva är om myndigheten har fattat ett enligt lagen korrekt beslut. Hur många gånger har vi inte läst att förvaltningsrättens domare försvarat sina beslut med hänvisning till "lagen" eller reglerna i det aktuella fallet. (sic!) Utgångspunkten i prövningen hos förvaltningsrätten är således myndighetens uppfattning i frågan och om de har lagstöd för det de gör mot den enskilde.

Förvaltningrätterna kommer aldrig att ge sig in i en diskussion om huruvid en svensk lagstiftning kan vara grundlagsstridig, en enskild människas rätt eller kollidera med Europadomstolens praxis. Det svenska förvaltninggsrättsliga systemet och dess underställda myndigheter står sig starka mot den enskilde. Detta blir särskilt påtagligt när det är fråga om barn, LVU och socialjänstens handläggning i dessa frågor.

Varför Grundlagen är ett problem och systematiskt frånses, är att den innehåller skydd för bla mänskliga rättigheter och mycket annat som berör moral och etik. Grundlagen står i strid mot näringsidkan av dessa idag (flest) F-skattande bolag...

Jag har ett exemplar av Black's Law Dictionary (9th Edition) och där framkommer detta mycket tydligare än något av de svenska juridiska ordböckerna, som haltar i sin tolkningsförmåga att ett duskslag skulle varit avundsjukt och gör insynen i det juridiska språket helt till näst omöjlig.

Här är några bilder ur Blacks Law Dictionary, som är personrelaterade;
http://www.transparentabrev.net/illusionsjuridik/person-i-lagens-mening/

Vad som framgår tydligt, liksom lagens edga definition av juridisk person (Lag 1974:174) är det ses urskinningslöst vara en bolagsform.

Läser du sedan till popotionen för lagen (Prop 1974:56), framkommer juridiska personen skall vara en egenskap (Roll/ansiktsmask, som även latinskans "persona" så tydligt visar), vilket har frångåtts i dagens lag-praxis... Allt är cash i socialens, Polismyndighetens och kommuners egna regelverk.
De begrepp i SoL, PL... är byggda i terminologi av "handel med varor och tjänster".

It is all business och där får inte människan, eller grundlagarna plats.

Om ni lägger lite tid på det här, så kommer ni se detta kommer bevisa sig självt i alla de fall ni bevittnar och ta del av, endast undantagen bekräftar regeln...

I kommentar 2015-09-18 10:18 (länk) nämner Henry att BOs barnkonvention innehåller begreppet "Sedvanlighet", och Ålänningen nämner 2015-09-17 17:01 (länk) att "Den svenska LVU, och den åländska Barnskyddslagen, ger enskilda tjänstemän rätten att åsidosätta de grundläggande fri- och rättigheterna.  Riksdag och regering är så övertygade om att barn far illa, att de ger tjänstemän personliga maktbefogenheter som saknar motsvarighet i det västerländska rättssystemet och -medvetandet."

Det ingår i våra politiska rättigheter, enligt de olika människorättskonventioner som Sverige har ingått under, att kunna stå fria från varje sammanhang.  Tydligen gäller denna frihet ej de som har barn.  "Sedvanlighet" kan ju hävdas gentemot den som hävdar politiska friheter, för att förhindra att sådana överförs till barnen.

Dåligt omdöme befanns den "utredare" på socialkontoret, som bibringat denna umgängesrättsutredningen till Tingsrätt ha, som på fråga av advokat själv badat naken med sina barn. Hon var ju med det knappast lämplig att träffa sina egna än mindre arbeta med utredningar med anknytning till barn. Sedan var ju det närmast brottsliga förfarandet att tillskansa sig gamla odugliga journaler från sjukvården, skriva in grova falska anklagelser i sina journaler från ett behandlingshem som inte kunde eller ville stå för dem när Länsstyrelsen, undertecknad och andra konfronterade ägarskap och chefskapet på sagda behandlingshem.. Dessa uppgifter hade stått ograverade under flera år och gjorde så även efter den märkliga bekännelsen av ägaren "jag har i stort inte sagt mer än vad som står i journalerna".... Den senare utsagan var ju också den en avvikelse från de redan frapperande raderna som resulterade i svar som "jag hade inte aning om att det stod så" i socialens journaler medan socialen själva sa att de skrivit av sina daganteckningar. Länsstyrelsen fick efter fällande dom mot behandlingshemmet och socialtjänsten anmoda socialtjänsten att förtydliga anmärkningen, men strök de felaktiga och falska anklagelserna gjorde de aldrig..

Socialen å sin sida förstörde de journalsidor som innehöll de sidor som rörde socialnämndens möte angående placering och de löften dessa avgivit angående hur och vad de utlovat i form av terapi och annat. Inget av det höll de men socialen betalade alltså gladeligen för att ha fått vad de sökte.. inalles 252 464 kronor ner i ett svart hål som inte hade en vård värd namnet för någon. Där socialstyrelsen kanske försökte uppmuntra en anmälan med "vi har massor med anmälningar mot det behandlingshemmet". http://wp.me/p1zCpc-5QYQ Här var förhållandena säkert värre (?) än på Kommunens eget behandlingshem Lövingstorp som de tvangs stänga för alla missförhållanden som rådde där.. Personal slutade här för att börja på Lövingstorp. Så trots att de hade högsta lönerna i länet ville ingen arbeta där och personal som patientgenomströmningen var lika fatal som den var skandalös. De som klagade på missförhållanden åkte ut, de sjuka som inte vågade klaga blev kvar. Hit kom ungdomar blott på glid och blandades med svårt sjuka. Själv blev jag alltså varse att inte bara socialtjänsten ljög och bröt mot lagar och förordningar utan behandlingshemmet (en) kunde påstå precis vad som helst och ändå slippa synas grundligen eller få hela verksamheten ifrågasatt trots att de de begick brott ..

Händelserna till trots har jag försäkrats av en namngiven utredare på kommun att allt har gått rätt till på grått kommunalt papper.. Denne har alltså inte ens skrivit att vissa viktiga journalsidor saknas.. Kommunen fortsatte ropa som de ville ha svar..

Vad vi ser idag är en myndighetsutövning som gått så långt förbi allt vad gråzoner är för sunt förnuft i jakten på monetära intressen. Problematiken började här i min mening då SoL skrevs;

Vi har en uppsjö av privata företag som tjänar miljader på SoL som den står idag;
Där Attendo Cares förra ägare var Råd för SoLs framtagning;
"Reinfeldts rådgivare gör skandalklipp"
http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldts-radgivare-gor-skandalklipp/
Direktör Borelius tjänar halv miljard på privat vanvård
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article14505999.ab
Deras bonus: 1,8 miljarder
http://www.expressen.se/nyheter/deras-bonus-18-miljarder/
Miljardvinst på skandalbolag påverkar inte Borelius roll som regeringsexpert
http://www.expressen.se/nyheter/miljardvinst-pa-skandalbolag-paverkar-in...

Vidare ger SOU 2007:088 (https://books.google.se/books?id=Lcrx_YkEcqQC&pg=PA114&lpg=PA114&dq=atte...) skrämmande läsning för hur "Gott" förvrängs till "privatiseringens" systematiska spjutspets att vinsten skall maximeras;

Vinsten på barn och gamla: 30 miljarder
http://www.etc.se/inrikes/vinsten-pa-barn-och-gamla-30-miljarder
Stora brister avslöjade hos Attendo Care
http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.1406994-stora-brister-avsloj...
Attendos historia präglas av skandaler
http://www.dagensarena.se/innehall/attendos-historia-praglas-av-skandaler/
Vårdaffären ger guldregn över ägarna
http://www.dn.se/ekonomi/vardaffaren-ger-guldregn-over-agarna/

Jag har tidigare i tråden skrivit att även i den juridiska terminologin som SoL är uppbyggd av, är samtliga i kontakt med Socialtjänsten(F-skattande kommunen) belägd rent policy-baserad i sin text och dess terminologi. Vi har inga "myndigheter" idag, enbart företag som agerar som en myndighet. Och för företag som är involverade i handel, tillkommer även "tillväxt", där markanden måste öka för vart år.

Har ett över 10 A4 långt dokument som intygar detta vara så, men det är för långt att posta detta här.

En som blint ser åt lagen, ignorant om de ord som den brukar, samt vilka entiteter som agerar, kommer inte kunna se det som pågår i detta samhälle.

Vad vi ser är människo och barnhandel, under täcket av bolagiserade entiteter som maskerar sig vara av folket, för folket.

Girighet och maktmissbruk kommer vara mantra för samtliga "tjänstemän", som inte kommer riskera sin egna anställning före andras barn eller sina medmänniskor.

Allt detta agerande vi läser om här, samt den juridiska terminologin visar hela tiden detta, om och om igen... En värre än det andra exemplet.

SoL är ingen lag, det är en företagspolicy...

Självklart finns det en grund för SoL och en viktig säkerhet för barn som far illa. Men i en räntemättnadstid, där pengar värderas högre än liv, rätten till liv, rätten till sjukvård, kommer vi tyvärr vara tvungna att återuppleva historian.

Lag 1974:174
https://lagen.nu/1974:174

Det är giriga och självrättfärdiga som skapat dessa lagar, för i första rum sko sig själva...
Och nu är det en allt ökande massa som dras till dessa easy money...

Här är politikerna som gick till näringslivet
http://www.svd.se/har-ar-politikerna-som-gick-till-naringslivet

Jag lyfter här perspektivet globalt, men det som sker här hemma sker i ett globalt sammanhang.

Henry 2015-09-26 15:17, företagseliten jobbar uppenbarligen mot "det globala företaget", som enligt nio talare i följd på 1972 års Bilderbergmöte borde innefatta det politiska, det monetära, det intellektuella och det religiösa.  (Nämns på sidan 142 av Daniel Estulin, The True Story Of The Bilderberg Group (2007).)

Men som George Ball citeras på sidan 39 av 1968 års Bilderberg transkript, "Where does one find a legitimate basis for the power of corporate managements to make decisions that can profoundly affect the economic life of nations to whose governments they have only limited responsibility?" (citeras på s. 94 i Estulins bok).  Alltså, var finner man en legitim bas för makten hos företagsledningar med endast begränsat ansvar inför regeringar att fatta beslut som djupt kan påverka nationers ekonomiska liv?

Att skapa en illusion av legitimitet genom att omvandla myndigheter till företag/bolag har enligt mig knappast varit rätt väg.

Företagselitens tänkare menar förstås att "the fiction of sovereignty... is clearly no longer compatible with reality" (Zbigniew Brzezinski i boken Between Two Ages: America's role in The Technotronic Area (1970), som lästs av David Rockefeller, nämns på s. 141 i Estulins bok).  Dvs de "svarar", enligt känt psykologiskt maner för den som saknar svar, genom att förneka att det ens finns någon suveränitet.

OM det nu skulle vara så att suveränitet, enskild, nationell osv. verkligen skulle vara en fiktion, en illusion, så som de som håller på att omvandla planeten till "AB Tellus" tycks mena, då ska detta redovisas transparent, öppet, och diskuteras i den offentliga debatten.  Inte införas genom dolt slaveri.  Om slaveri är OK, då ska detta kunna uttryckas öppet.  För om det inte kan uttryckas öppet, kan det i så fall faktiskt bero på att det ändå inte är OK?  Att det inte tål skärskådning?...  Att kanske företagseliten trots allt har hoppat i galen tunna...  Och för att återknyta till hemmavid, dito "AB Sverige"?

Glömde tillägga att året var 1986 som vanvård och annat var lönsamt om än blygsamt med dagens mått mätt. Inte dess mindre skandalöst bedriver vårdapparaten stigmatisering på socialens katalog av falska anklageseroch inte heller erbjuder vården någon hjälp att etablera en kontakt med barnet. Det skulle ju framställa dem och socialen i ett märkligt ljus så de sopar under mattan.

Att vård omsorg skola, bredbandstjänster telefoni kan drivas utan att skatta i Sverige ger säkert ett vinsrus... AB Sverige tröskar vidare.

Tyvärr går mönstren igen, över hela den "fria" väst-världen. Här är inte den sk. öst något sundare val heller. Att googla CPS (Child Protective Services) torde ge kalla kårar.

Ulf Nilsons bok "SVERIGE: SLUTEN ANSTALT"
http://www.radiohistoria.jvnf.org/rn/t/boken.sverige.en.sluten.anstalt.pdf
(Ulf har skrivit för Expressen sedan 1963 och flertalet av andra medier som Falkenbergs Tidning, Hallands Nyheter, Kvällsnytt, Vecko Revyn, Bildjournalen, Se och Aftonbladet.)

Enligt Boken, bolagiserades Sverige av Wallenberg efter WW2 och i denna tystnadens kölvatten går gemena man och endast "tror" allt är frid och fröjd.

Har vi inte med ett vidare perspektiv, framkommer en vansklig framtid inför samtliga inblandade. Och här har vi alla ett enormt ansvarstagande att göra och ett enormt surt äpple att bita i.

Rätten till Liv, hälsa och familj har idag blivit en handelsvara över hela världen och här har även juridiken "infiltrerats" under decenier som går tyda i terminologin lagarna är skrivna i.

Jag är inte självt troende, men termen att jävulen ska få fria händer under sista tiden och Mammons trosföljd härjar fritt under självrättfärdiga titlar som "Barnenperspektivet, Barnkonventionen, Rättsstat, Demokrati... ". Allt går och styrs efter monetära regelverkets regelpraxis.

Tyvärr framkommer en helt annan bild efter några års erfarenhet av att skåda verkligheten utanför pappers-filosofiers trosföljder.

Jag har självt bevittnat Socialtjänstens handläggare, som fullt proaktivt skapat juristriktion och ärenden, för att kunna näringsidka på barn/ vuxna, via den agentur för privata intressen som allt mer styr hela den sociala omsorgen. Och nu verkar det som det bereds den även skall fullt ut över till privata aktörer och även där får den stora massan stå för notan.

Tyvärr vittnar jag med samma mönster gå igen inom alla myndighetsutövanden under bolagiserade entiteter.

Jag tror inte det så mycket är ett förståndsproblem, ens bland de med enbart gymnasiekompetens, utan mer ett rädsloproblem, att människor är rädda "för makten".  För en enskild tjänsteman är det för den egna karriären och lönen mycket mindre risk att bryta mot grundlag och mänskliga rättigheter, än det är att bryta mot internpraxis.  Särskilt om chefen har "sagt till".

Tyvärr korrigerar rättsystemet inte tillräckligt för detta utan tvärtom döms enligt rutin och slentrian.  Dvs det är inte ovanligt med helt rättsvidriga domar, helt enkelt för att de vanliga rutinerna inte alltid funkar, vilket de ju definitivt inte gör när det ligger gamla rättshaverier i botten.  Om t.ex. polis och fogde har agerat olagligt eftersom de har agerat utifrån ett på rättsvidriga grunder framtaget beslut, då är det i det svenska systemet helt förgjort att i efterhand rätta till detta.  Här har vi många gamla "surdegar", som föraktas såsom "rättshaverister" av många i rättssystemet.

Så länge det praktiska budskapet är att ""Makt är rätt"" (länk), så länge kommer tjänstemän att titta mer oroligt mot chefen, än mot grundlagen och mänskliga rättigheter.

Ett citat från länken nyss:  "Den verkliga konflikten är nu synlig.  Det är den mellan de som använder Kollektivet som ridhäst, för sina egna maktändamål, respektive den okränkbara Individen, med oförytterliga rättigheter.  Det är möjligt att begå orätt mot Individen, och de som rider Kollektivet använder nu Kollektivet till att låta dem begå dessa orätter.  Detta korrumperar ytterligare Kollektivet, som nu fullständigt kan förslavas."

LegeNet sön, 2015-09-27 10:36

Delvis har du helt rätt. Dock är min erfarenhet helt i båda aspekternas grundställning och det finns massvis av ärenden som lägger grunden detta inte enbart handlar om ignorans eller felutbildning.

Den allt mer växande hög av bevisbördan påvisar ytterst på ett medvetet uppsåt och systematiskt förfarande.

Alla sitter i samma båt här, inklusive Socialtjänstens egna övervakningsorgan, IVO. På IVO sitter tjänstemän, med samma utbildningsgrund och stirrar blint (enbart) efter policyn SoL.
Grundlagar och mänskliga rättigheter är helt relaterad på en annan galax... Och "hör inte hit".
Har självt påtalat i ärenden till IVO om kompetensbristen att läsa sitt egna regelverk (SoL) om handläggningar med LVU... Svaret var helt befängt i att "Det hörde inte till IVOs uppdrag..."

"Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna."
https://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/Grundlagarna/

Detta går hela vägen upp till Regeringskansliets egna anställda (Se länk nedan av en Ledare på denna sida). Allt är "Boxat" och ansvarstagandena för själva problematiken har sedan länge fallit mellan stolarna.

"JO pekar slutligen på den självgodhet och arrogans som Regeringskansliet visar inför grundlagen"
http://www.dagensjuridik.se/2013/04/jo-pekar-slutligen-pa-den-sjalvgodhe...

Jag möter ofta en märkligare handhavanden under Kommuners/Socialtjänstens handhavanden, här om sist även fullständig vägran att identifiera sig själva som tjänstekortslagen påvisar. Detta visar vidare på Din sak Netleg, om kännedomen för uppsåt och medvetet agerande.

Så länge vi har detta moment22, där "utsatta som ej får den hjälp dom behöver" att hängas ut och rättfärdiga markaden för juristriktioner och handel (Då lagarna är skrivna efter handel och tjänsters terminologi). På motsatta sidan behöver dessa företag "Skräckexempel" för fortskrida och få utökade anstånd/ mandat likt något som urtaget en Steven King roman.

Polis och Socialtjänsten behöver både "Brott" och "Hjälp", för att få sin egna ekonomi att gå samman och alla skräckexempel på PR-maner, skyltas för det egna förtroendeanspråket för sitt agerande. Sedan skildrar verkligheten en helt annan bild, vilket bara ökar i bevisbörda.

Jag säger inte detta självt, då jag står avskilt från några av dessa ideologier, men framtiden påvisar åter gamla misstag inte har tagits lärdom av...

“Fascism should more appropriately be called Corporatism because it is a merger of state and corporate power”
-Benito Mussolini

"The keystone of the Fascist doctrine is its conception of the State, of its essence, its functions, and its aims. For Fascism the State is absolute, individuals and groups relative."
-Benito Mussolini

Hur det än blir, har historian alltid slått mot dom svaga och jag hoppas en dag vi har ett samhälle som mäter sig självt efter den "svagaste länken".

Allt verkar ha denna "Mask", "Roll", som är personans grundform (Både språkligt och juridisk tolkning har sina rötter), tills insikterna av den smäller oss alla i händerna?

När bolag i myndighetsutövning är direkt beroende av tillväxt i en räntemättnad och där "Brott" och "Hjälp" är direkt relaterad till bolagens (inkl. kommuners) egna överlevnad?

Hur står brottsrubriceringen här?

Henry 2015-09-27 12:11, det rädsloproblem jag skissade beror alltså på att som de inbördes lojala i de juridiska och politiska nätverken i inbördes samförstånd agerar så är lagen irrelevant, och därför vågar lägre tjänstemän sällan eller aldrig följa lagen om detta skulle ställa dem i konflikt med det övergripande syftet och med det övergripande medvetna agerandet.  Jag uttryckte faktiskt att rädslan ej är tagen helt ur luften:  "För en enskild tjänsteman är det för den egna karriären och lönen mycket mindre risk att bryta mot grundlag och mänskliga rättigheter, än det är att bryta mot internpraxis.  Särskilt om chefen har "sagt till"."  (LegeNet 2015-09-27 10:36.)

Det är alltså supertydligt att det är en bluff att det endast skulle vara genom lagstiftning som staten styr rättstillämpningen.  För skulle det varit så, då skulle grundlagen varit högsta rättsauktoritet, och övervakningsorganen skulle endast säkerställt att denna följts.  Eller som Lisa skrev i en annan tråd här på Dagens Juridik,  "Det farliga är att JK ÄR maktens politiska instrument i juridiska fårakläder.  Det farliga är att inte känna till det."  (Lisa tors, 2015-07-30 07:18, i "Farligt om JK uppfattas som maktens politiska instrument i juridiska fårakläder".)

Hela den nuvarande västerländska världsbilden bygger på att makt är rätt, och på att dölja dessa förhållanden.  Läs förra bisatsen flera gånger.  Rekommenderar Ola Alexander Frisk.

LegeNet mån, 2015-09-28 13:31

Helt rätt, dock är det långt mycket värre genomsyrat än så... Du får aldrig glömma att "Makt" är synonym till Stat, land, gruppering... Inom vad (Makt*), uppsåtet är viktigaste av allt, för det avgör försvararen från förövaren på sitt perspektiv? (EU, NATO, FN... grupperingarna är många, intressen för "makt*" många)

Vi har privata centrala monetära makt*-grupper idag av egen inbördes beundran, som satt i system långt över myndighetsutövningar och stater i system om ramverk att skapa inbördes bestridan, medan dom både äger och springer hela vägen till banken på en helt annan gata.
I sin inneficka har dom alla "ägarbevis" på alla grästrån på arealen, ursugen via långsammare handrörelser än ögat registerar i politiska sfären och generationers cykler.

Vi har sett allt det här förut, i alla fall som sett historian för människans egna ignorans om sig självt, dock denna omgång... Mönstrena går bara igen i det högre av människans egna självignorans.
Står Var och En på spel, utan högsta topp, till djupaste håla för sin egna insikt.

Dock är det här en tråd av Socialsekreterarens (Tjänstemäns) fullständiga ovilja/ kompetens ens agera efter sitt egna regelverk och där ens oviljan följa sina egna lagar före cashens inkomnande, har vi alla stora problem.

Tråden handlar om Makt*, en financiell sådan, som bara kan agera utan inblick eller inseende för vad som sker, ovidkommande F-skattande "Sveriges Domstolar".
Anser för övrigt vänner att ni går in på Skatteverket och gör detta utdrag, sedan ser till regelverket som F-skatten är "flaggad" för utgöra...

När ni är än i farten, kan ni med ta ut samma upplysning för både JK, JO, Regeringskansliet, IVO mfl... För dessa är alla samma form av entiteter... Allmän handling!

Vi Alla (Var och En), tjänstemän och (ofrivilligt sådana via identifikation) andra. är att vi har ett system som har cancer, bejakat via automatik av räntemättnad.

Där förövaren inte ens är i rummet som dikta regelverket, dock kräver det vårt medgivande i det tyst eller aktivt...

Henry 2015-09-28 18:54, ang. att inte ens agera efter sitt egna regelverk, artikeln:  "Många gånger kan socialsekreterarna inte de grundläggande rutinerna utifrån det regelverk som finns".  Om vi här bortser från grundlags- och människorättsaspekter, för att enbart se till regelaspekten i dessa regelverk, då tar artikeln upp ett troligt skäl för att regler ej följs:  Att myndigheten ifråga både ska hjälpa och stjälpa.  Dubbla roller.  Uppsåtet är viktigast av allt, skriver du.  Ja, vad är uppsåtet?  Är det makthävdelse?  Att trycka ned den som inte visar 'tillbörlig' vördnad?  Inte är 'tillräckligt normal'?  Du tar upp pengar, men det är nog svårt att visa att socialsekreterare skulle stoppa pengar i egen ficka.  Däremot blir de nog inte långvariga om de ifrågasätter 'för mycket', och det påverkar ju förstås inkomsten.  Och med tanke på omfattningen av de nätverk vi talar, kan även påverka framtida försörjningsmöjligheter.

Ovan syftar jag alltså med "dessa regelverk" ej på den totala bilden, utan specifikt på de instruktioner den enskilda myndigheten har fått för sin verksamhet.  När det gäller det totala regelverket, då är det förvisso som du skriver, det kräver vårt medgivande, i det tysta eller aktivt.  Kunskapen och/eller viljan att respektera detta faktum är dock försumbar.

LegeNet mån, 2015-09-28 13:31

Åter Ja, lagen har vattnats ut, så även orden den skrevs via... Redan 186x, fanns det anbud på omtolka dess benämningar, men det har förbegåtts även före det.

Även om du har A+/MVG i svenska språket, uteblir språkförståelsen och djupet med insikten om dess färger och definitioner... Folket har gjorts närmaste analfabeter, med tron dom är så kunniga om det lilla dessa inser. I detta är det fåtal som tyvärr ser, men fler börjag se nyanserna i språkets terminologi, så även det som särar svenskan mot det juridiska.

Ställ samma fråga till en jurist (Djupdyket är väl Socionom mfl.) om i flertal, om vad en "person" är... Tolkningen är i kubik kummulativ mot vad ens lagen kanske kan "tolkas som".

Ända sättet idag få ett svar på lagligt, är närmaste att begå ett brott i dett gränstrakter, för sedan anammas i monetära systemets regi.

Frihet under ansvar finns inte, är bara ett politiskt uttryck för möjlighet för näringsidkan... Samma momenst22... ;)

Cancern föder sig självt, ignoransen utan bot ser bara till vad den får sin föda för rova sig på andra...

Problemet är nog vi( var och en) glömde oss själva, i all jakt för annans tolkning av väderkvarnar...

Lini: 5000 SEK/månad?

Vet inte vilken kommun du bor i, men i Gävle så plockar fosterhemmen in 28.000/månad för Ett placerat barn.

http://www.gavle.se/PageFiles/4672/Protokoll%202015/PROTOKOLL%20%20%28SN...

Se länk ovan.

Om man är anmält såsom fosterhem - men inte har något barn placerat för tillfället så utgår dock endast 25.000 SEK/månad.

-Kan man tänka sig att hysa plats åt ytterligare en liten knatte, så inkasserar man utöver dessa pengar ytterligare 18.000SEK per barn.

OM JAG PÅSTÅR

att detta troligtvis är pengar som kan få någon korrumperad individ att i för denne lämplig situation göra allt den kan för att smutskasta den biologiska familjen/ytterligare försvåra för barnets återkomst till den biologiska familjen - så får jag av dig mest troligt svaret att "nej, nej, nej, så skulle aldrig någon agera" (?)

Vi testar ett litet scenario:

Tänk om det finns fall där de biologiska föräldrarna är falskt anklagade, men ändock tappert kämpat på för att få hem sitt barn - trots allt värre - och snart socialt livsutrotande - anklagelser poppar upp ju mer de kämpar för att få hem sitt barn.

"Barnets bästa"..tänk om några par-tre år, när det plötsligt skär sig mellan av kommunens utsedde fosterhem samt barnet.

De biologiska föräldrarna har här lärt sig sky elden. Vågar inte längre hysa sitt barn hos sig trots att detta nu ber om att få flytta hem igen.

Men nä. Detta kan och händer förstås inte i det riktiga Barnens Bästa-Sverige.

Eller?

F.Hydrashock ons, 2015-09-30 02:20

Det är en underdrift, har självt bevittnat kvitton på över 100.000 SEK, sett och hört andra haft långt mer gångna summor för idka detta privata system som skor sig på massan.
Det är med all rätta (Ur natural laws perspektiv) där allt förtroende faller för alla dessa system, inkl detta korrupra sk välfärdsstat som anses i folktron vara Sverige, särskilt från andra medmänniskor.

Underlaget i sig är bara en grundplåt som sedan via pålagdbara underlag kan växa kummulativt, se bara åt SISFS2014:1 där det redan dubblas direkt per dygn för anslag som så väl är bemötts igenkännande i så många fall idag av "Särskilt stöd och behov"
Mönster som åter kommer igen och igen... För det påtalade monetära näringsidkan som även nästlat sig in i juridikens språk och rådande omständigheter inför att ens grundlagen inte längre efterföljs av moralens anda.

Familj och rätt, är helt främmande i en Socianoms igenkännande och varit med närvarande med Socialtjänstemäns moöten där detta framgåtts kristallklart... Bara definitionsbegreppen Förälder och vårdnadshavare gick till remiss inom den Sociala förvaltningen, vilket bara bygget på uppsåtligt beteende och vilket jag med har Socianomutbildningens ansvarandes svar på är fallet.

Vill påtala vi har ett verkligt problem, ingen undslipper idag, där sk rådande regelverk har influerats under självrättfärdigas regi.

Jan Emanuel Johansson dömd till dagsböter
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17025130.ab

Pär Nuders jätteaffär: Sålde bolag åt vännen
http://www.expressen.se/nyheter/par-nuders-jatteaffar-salde-bolag-at-van...

Vad utgörs av Ens representant och de följder som SoL-/LVUs regelverks skapare hade för egna syften?
Vad utgör en dagsbot, när miljonerna rullar in?

Uppsåtet och beläggen är kristallklara där uppfattningar och ansvarstagande förblir än idag inte tagna. Alla inkluderade (Oavsätt persona-form) och här går det inte påvisa till annat än medmänsklighet likt stå upp för varandra och allas våra rättigheter som ingen stat, företag eller annat får göra anspråk på.

Under många år, har jag bevittnat hur rättigheter och grundlagar åsidosätts, till förmån för person-belagda policyn överskrids under monetära entitesverkande förespråkare med råge mot vad hela demokratin idag står i strid mot.

Helskolning är en mänsklig rätt, men under person-iklädnadens lagrum är den förbjuden under falska företeelser och antagande du ilurats agera via en företagsform... Se lag 1974:174

Vi lever i en tid av villfarelser, där eftertanke av igenkännande är byggd på falskhet och missplacerad tro på en rättsstat, där i dagar allt mer framkommer är byggt för jaga egna väderkvarnar än annat berås ens föraningen att se sig självt i spegeln.

Så är även mönstret igenkännande av vilken monetär fraktion genom historian, där cashen faller i sin illusion, luras alla till följa och uppslutas bakom en annan falsk trademark, den så kallade flaggan(TM) för ett bolag sedan länga lovats bort till myglarnas förmån.

Läste för övringt SvD.se om att riskkapitalister älskar denna invandrarvåg... Där nya belånare mottages välvilligt till förmån för för belånas ytterligare efter vår egna sk välfärd bombar skiten ur deras egna hemland...

Hoppas ni inte gick miste på alla skrivelser i fjol i US, där det framkom alla dessa "hjälporganisationer" som så väl mantras upp i media för bidrag verkligen ägdes av dessa riskkapitalbolag? Hur stor hjälp får du via alla telefonförsäljare, där redan över 80% stannar hos callcentrat som agerar språkrör för Din goda vilja hjälpa andra?

Barn och medmänniskor är endast av intresse för både myndigheter och villfarelsen inse till vad vi är beblandade i. When cash is king...

Jag har sedan igår, självt ansatts för stå för grundlag och medmänsklighet inför vara behjälplig åt min nästa. Så med all anspråk på nöd, blir jag hemlös den 1/11.

Men detta är inget mot alla dessa föräldrar som blir långt mer än våldtagna och rovet på alla framtida hopp lagstadgats som en urkund för "hjälp" under en allt mer monetär tillämpning av diktatur.

Sveriges Persona på wallstreet-börsen;
http://www.sec.gov/cgi-bin/browse-edgar?company=sweden&owner=exclude&act...

Vem är "trustee" för denna tror ni? Inte är det människan Var och En, det kan jag lova utan den framkommer till en yttre främmande makt av privata intressen under bolagsform vi alla är införtrodda är Oss själva. Men itutade är vi, i ordets egna tilltro vi även är skrivna vara i termonologi som "varor och tjänster" i det juridiska som så frånses av alla ansvariga idag.

Jag är frestad skriva en bok, torde kallas "Penningmånlarens ordbok", där människans villfarelse om sig självt står skriven i frånseende av juridikens egna ordbok och oviljan se åt sig självt vara ansvarig för sitt handlande till en främmande tanke vi bara trodde på.

Du, Dina barn, hela din ätt är under samma trumma inför kommande generationer, tillsammans med allt du tror du äger eller har/ disponerar.

Har du ett hem idag, är det bara du har ett högre nummer i turordningen av detta cancer som är systemsatt. Påvisad är denna upplaga av artikel där Advokater allt mer kommer tvingas agera "Ambulansjägare" för sin egna överlevnad...

Allt är på väg att falla, rättssystem till tilltro där av, så även utanförskap kan nyttjas hålla flaggan på topp för tilltron som satt hela skiten på spel för egna intressen.

Läs och ta i beaktning följande lagförslag som tagits i besittning;

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/02/barnkonventionen-ska-bli...
I klarspråk genom BO;
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/konvent...

Staten tar äganderätten av allas våra barn, signerar detta som barnens rätt bli ägda av en stat för näringsidkan...

Mänsklig rätt och grundlagen är då förgången där en legal fiktion anser sig ta rätten för var och ens liv. Bidraget säkerställer sig frånvari av förälder inför en stat under en räntemättnad, där tystnadsplikt framställs som ett barns rätt att även exporteras och nyttjas under en F-skattande monetär entitet likt ett gods under en påtvingad registration*.
"Domare" har även denna entitet (Med skriven som "ordförande" idag), men Let's dance har med sina "domare".

Hur tusan kan det vara en barns rättighet att påtvingas en munkavel, där yttrandefriheten är en av grundlagarna med?

* Hoppas ni finner insikten av vad en "registration" verkligen urkommer ifrån och definieras!

Jag kommer inte bygga några barrikader, eller fylla några brandbomber. Står endast cyklist och påvisar en vägg är på väg gasas mot av allmänningen som åter igen kommer i anfarande för vi inte sett och tagit lärdom av tidigare cykler.