Skip to content

"Avskaffa inte LAS - fördubbla uppsägningstiden istället"

Sten Bauer och Johan Zetterström, Baker & McKenzie
Sten Bauer och Johan Zetterström, Baker & McKenzie

DEBATT - av advokaterna Sten Bauer och Johan Zetterström, Baker & McKenzie Advokatbyrå

 

Folkpartiet tänker rätt men bör tänka större. Under rubriken "Vi ska försöka tvinga regeringen att avskaffa LAS" kunde vi den 23 april 2015 läsa på DI Debatt om hur Folkpartiet vill förändra den svenska arbetsrätten. Enligt Jan Björklund, partiledare, och Erik Ullenhag, ekonomisk talesperson, bör förändringen ske bland annat genom att "kompetens ersätter anställningstid som grund för turordning".

Vi håller med om att kompetens måste ges en mer avgörande roll. I dagsläget sätts ribban vid begreppet "tillräckliga kvalifikationer".

Det är olyckligt och behöver ses över; "bra nog" i lagens mening är inte detsamma som "bäst" och uppenbarligen inte detsamma som "bra nog" för företagen.

Företag måste kunna toppa sina lag och ges möjlighet att behålla de bästa medarbetarna. Folkpartiets förslag är ett bra steg på vägen, men  inte tillräckligt. I vår mening behöver inte enbart urvalskriterierna ses över. Även förutsebarheten måste öka och arbetsgivarens kostnader för omställning minska.

I dagsläget är möjligheten till avsteg från turordningsreglerna avhängig avtalsturlistor med facket eller individuella överenskommelser direkt med de berörda medarbetarna. Resultatet av den typen av diskussioner skiljer sig anmärkningsvärt mycket från fall till fall beroende på parternas styrkeförhållanden och förhandlingsförmåga. Det betyder att det är svårt för arbetsgivare att försöka förutse vad en omställning kommer att kosta företaget, och en motsvarande osäkerhet för de anställda.

Ett mer förutsebart system vore bättre för alla parter. De ekonomiska skadestånden i LAS (16, 24 eller 32 månadslöner) skulle i och för sig kunna anses utgöra ett tak.

Beloppen blir dock sällan aktuella i praktiken av skäl som hänger samman dels med att de är så höga att de är avskräckande och skapar en inlåsningseffekt, dels med att den faktiska utbetalningen av beloppen varierar beroende på vad personen tjänar i senare anställningar. Därför brukar parterna istället försöka nå en överenskommelse på en lägre men fast nivå; ofta med mycket varierande och många gånger godtyckligt resultat.

Bättre vore det med en i förväg bestämd ersättning. Den bör vara tillräckligt hög för att skapa trygghet för de anställda vid en eventuell omställning men samtidigt vara hanterbar för arbetsgivaren.

Olika typer av ekonomisk "flexicurity" tillämpas framgångsrikt i flera andra länder i Europa. För svenskt vidkommande skulle en sådan lösning kunna vara att förlänga uppsägningstiden, exempelvis till det dubbla, för anställda som turordningsmässigt kan göra anspråk på andra tjänster men där arbetsgivaren menar att "bra nog" i lagens mening inte är tillräckligt bra för den fortsatta verksamheten.

Gråzonen kring "tillräckliga kvalifikationer" skulle visserligen finnas kvar, men sannolikt inte med samma inlåsningseffekter och osäkerhetsmoment. 

 

Skribenterna arbetar som advokater på arbetsrättsgruppen på Baker & McKenzie Advokatbyrå - som regelbundet skriver om arbetsrätt i Dagens Juridik. 

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt