Skip to content

"Att tro att ansvarsfulla klienter inte bryr sig om jämställdhet kan vara en dyrköpt läxa"

DEBATT - av Christina Blomkvist, bolagsjurist på Folksam

 

Mycket tyder på att Advokatsamfundet inte tar jämställdheten i branschen på tillräckligt stort allvar. Nyligen publicerades några debattartiklar i Advokatsamfundets tidskrift Advokaten om jämställdheten på de affärsjuridiska advokatbyråerna i Sverige (se sidorna 43-50).

Den som har följt med i diskussionen det senaste halvåret har kanske noterat att tonläget är högt. Märkligt högt. När jag tidigare i år läste Advokatsamfundets, genom sin generalsekreterare, svar (Advokaten nr 9 år 2014) på Allbrights rapport "Kvinnor arbetar, män gör karriär" ledde det mina tankar till de gamla visdomsorden "anfall är bästa försvar".

När debatten går hög och eventuella problem viftas bort som ”trams" eller missnöjesyttringar, påstått felaktiga siffror används för att misskreditera och bevisbördan läggs på den som påstår att det sedan länge gällande status quo inte är tillfredsställande, blir jag lätt betryckt.

Advokatsamfundet gör mig veterligen inga större undersökningar kring orsakerna till att advokater slutar. Däremot verkar Advokatsamfundet ha en del "luftiga teorier” - för att låna generalsekreterarens eget uttryck i rubriken till hennes svar i Advokaten härförleden - om skälen.

Den polariserade jämställdhetsdebatt som förs inom advokatbranschen leder också mina tankar till vad som kännetecknar advokatrollen. Medan domaren är opartisk är advokatens roll den motsatta - advokaten ska ”med obegränsad omsorg tjäna den klient vars intressen han lovat att försvara”. Advokaten ska ”se till att allt som talar till klientens förmån kommer fram och peka på ofullständigheten i åklagarens eller motpartens bevisning” (Anne Rambergs blogg 2012).

Jag frågar mig vilka intressen som Advokatsamfundet företräder när man går hårt fram mot dem som har modet att ta upp eventuella problem.

Med detta sagt är det förstås välkommet att allt fler inom advokatbranschen på allvar börjar ta tag i frågorna kring sin framtida kompetensförsörjning. Jag vill så gärna tro att Advokatsamfundet har rätt i att nu kommer allt att lösa sig - idag finns alla möjligheter, inga dörrar stängda. Men det är att göra det lätt för sig att utgå från att det inte finns några problem i branschen utan att eventuella problem bara sitter i den enskilde juristen själv - om hen inte vill tillräckligt, om hen inte arbetar tillräckligt, om hen inte har tillräcklig drivkraft, om hen inte är tillräckligt envis etc.

De inom branschen som har modet att ta upp en diskussion - för att därigenom också skapa förutsättningar för att kunna implementera effektiva åtgärder - blir tillrättavisade och får veta att deras agerande i bästa fall är kontraproduktivt och i värsta fall påvisar att problemen bara finns hos dem själva.

Debatten inom advokatbranschen går hög men det förvånar mig att de inom branschen som är mer lyhörda inte gör mer för att öka klienternas intresse för frågan. Advokatsamfundet menar att makten ligger hos de enskilda byråerna vad gäller jämställdheten medan många klienter nog inte är medvetna om vad de som klienter kan göra för att bidra till förändring.

Jag har själv varit djupt engagerad i frågorna kring jämställdhet inom advokatbranschen, inte minst mot bakgrund av att jag år 2009 var med och grundade Swedish Women in Arbitration Network (SWAN). För tre år sedan deltog jag i en paneldebatt hos Regi i samband med att de presenterade en klientundersökning enligt vilken nära hälften av de svarande ansåg att det var ett problem att det fanns så få kvinnliga delägare.

I paneldiskussionen gav jag uttryck för att detta var en varningssignal till branschen.

I senare undersökningar har man försökt att ta reda på om klienterna skulle vara beredda att byta byrå om byråerna brister i sitt jämställdhetsarbete. Här verkar dock svaren ha blivit nedslående för jämställdhetsivrarna.

Som man frågar får man dock svar och jag tror att alla klienter - ställda inför ett val - skulle skriva under på att de gärna vill ha de bästa rådgivarna. Men om det är de bästa rådgivarna som klienterna vill ha får de nog också räkna med att få jämställdhet på köpet. Steget är då inte långt till att dra slutsatsen att de byråer som uppvisar bra resultat i sitt jämställdhetsarbete sannolikt också långsiktigt får fram de bästa rådgivarna. Att tro att ansvarsfulla klienter inte bryr sig om jämställdhet kan därför visa sig vara en dyrköpt läxa.

Jag tror att Advokatsamfundets generalsekreterare ändå har en viktig poäng när hon i slutet av sitt svar i Advokaten säger att advokatbyråerna driver en "konkurrensutsatt och lönsamhetsinriktad serviceverksamhet, mot krävande klienter”.

Om alla dessa krävande klienter börjar ställa krav på att byråerna uppnår resultat i sitt jämställdhetsarbete skulle nog entreprenörerna i advokatbranschen snabbt lösa frågan. Brist på kompetenta kvinnor - som annars brukar anges som slentrianmässigt skäl till att det finns så få kvinnor på ledande positioner i näringslivet - är knappast ett problem för den branschen.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt