– I skolan kan det vara jättesvårt, till exempel på toaletter och i gymnastikens omklädningsrum, att tvingas vara i ett kön som man inte identifierar sig med, säger Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt i en Intervju med till Ekot på Sveriges Radio.
Utredningens förslag är att könstillhörighetslagen upphävs och ersätts av två nya lagar, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna.
Att byta juridiskt kön innebär att personen får ett nytt personnummer.
För att en tolvåring ska kunna ändra juridisk kön föreslås både den unge och vårdnadshavarens samtycke. Utgångspunkten är att båda vårdnadshavare, i de fall de finns två, ska samtycka. Men för att oense vårdnadshavare inte ska drabba barnet föreslås ett tillägg i föräldrabalken. Tilläggets syfte är att det ska bli möjligt för socialnämnden att besluta att en ändring får ske utan den andra vårdnadshavarens samtycke.
Utredningens bedömning är att unga som har fyllt 15 själva ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön.
Personer som födds med en avvikelse i könsutvecklingen föreslås få ändra juridiskt kön oavsett ålder så länge som det finns ett läkarintyg som visar att en ändring är i enlighet med utvecklingen.
Medicinsk könsändring, vilket innebär kirurgiska ingrepp, tycker utredarna skall vara möjligt från 15 års ålder. Ansökan ska dock fortfarande godkännas av Socialstyrelsen. Utredarna anser även att en förutsättning medicinsk könsändring ska vara att det är förenligt med vetenskap, att vårdnadshavaren samtycker och att den unge har tillräcklig mogen för att samtycka.
Foto: Hasse Holmberg/TT
