Skip to content

"Som uppgjorda fotbollsmatcher när vittnen avvisas i uppgjorda rättegångar"

DEBATT - av Monica Dahlström-Lannes, f.d. polis och författare

 

Uppgjorda fotbollsmatcher förekommer i Sverige. På samma sätt förekommer uppgjorda rättsprocesser där domstolar avvisar vittnen i vålds- och sexualbrottsmål. Som i Helsingborg där fyra av målsägandens kallade vittnen avvisades dagen före förhandlingen då den misstänktes advokat kontaktade en rådman. Offret fick därmed ingen stödbevisning och förövaren dömdes enbart till böter, trots att åklagaren hade beskrivit misshandeln som hänsynslös och yrkat på fängelse.

Hovrätten beviljade dock prövningstillstånd efter överklagande och fann att tingsrätten brutit mot lagen, Rättegångsbalken. Hela rättegången måste därför tas om ett helt år senare. JO fann inte skäl till granskning. Dock hade samma tingsrätt tidigare kritiserats av JO sedan nio vittnesmål osynliggjorts i en annan dom.

I ytterligare ett misshandelsfall friades också den misstänkte i brist på bevis. Två dagar före rättegången hade den misstänkte begärt att vittnen skulle avvisas och fick tingsrättens gehör. Den våldsutsatta kvinnan hade läkarintyg och ett erkännande av brottet fanns också i ett polisförhör. I domen stod det att misshandeln inte kunde styrkas!

Själv blev jag kallad till en länsrättsförhandling i Stockholm som gällde två barn i skolåldern. Kallad var också en läkare som träffat barnen och skulle yttra sig om deras psykiska status efter traumatiska upplevelser. Förhandlingen gällde verkställighet av polishämtning eftersom mamman inte ville lämna ut sina barn till pappan som misstänktes för både misshandel och sexuella övergrepp.

När läkaren skulle yttra sig i rättssalen protesterade den misstänkte pappan. Han ville inte att läkaren skulle vittna till barnens fördel. Domstolen hade överläggning och protesten godkändes. Läkaren fick lämna rättssalen. I ett mål som gällde barnen fick alltså den misstänkte vårdnadshavaren själv bestämma vem som skulle vittna!

Nyligen prövades en vårdnadsfråga i en tingsrätt som gällde en flicka. En rektor hade hört henne säga att pappan hade slagit henne. En psykoterapeut berättade vilken stor skada flickan tog av att leva under extremt otrygga förhållanden. Flickans styvpappa vittnade om 150 dokumenterade fel, enbart i en socialutredning. Domstolen nämnde också att tillsynsmyndigheter kritiserat kommunen vid 15 tillfällen, men lät ändå besluten vila på direkt felaktiga dokument.

En pensionerad polis som följt fallet i fyra år vittnade om flickans absoluta vilja, om hennes förtvivlan och rädsla och hur hon gömde sig när hon såg pappan. Flickan hade självmordstankar. Polisen vittnade också om att han hade faktakontrollerat alla pappans anklagelser mot mamman, men inte någon gång funnit att dessa stämde.  

Själv beskrev jag, före detta polis, hur polisutredningen saboterades av socialtjänsten. Den misstänkte pappan ringde bara upp en handläggare och blev informerad mitt under pågående förundersökning. Det kunde man läsa i socialtjänstens egna journaler. Utredande poliser hade gett upp. Jag refererade också till polisens ingripandemeddelande där pappan beskrevs som våldsam. En familjehemskonsult bekräftade också flickans vilja.

Samtliga sex personer, utan anknytning till varandra, förde fram flickans entydiga vilja. Rätten fick också ta del av brev och ljudinspelningar från flickan. Om detta stod ingenting i domstolens beslut! Pappan fick behålla hela vårdnaden.

Får det verkligen gå till så här? Och vad är det för mening med kostsamma och meningslösa förhandlingar när processen inte är opartisk? Var finns rättsskydd och rättssäkerhet?

Och var finns ni seriösa journalister, forskare och jurister? Det är dags att reagera och agera!

"Domstolarnas verksamhet ska utgå från medborgarnas intresse. För domstolarna är målet att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt." /Domstolsverket

 

 

 

 


 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

121 comments

Med tanke på hur skribenten brukar förhålla sig till sanningen så skulle det vara intressant att få del av målnummer så att man kan se om det verkligen stämmer.

Fast om det stämmer, då lär inte ett målnummer hjälpa.

Som i fallet med "Dock hade samma tingsrätt tidigare kritiserats av JO sedan nio vittnesmål osynliggjorts i en annan dom." vilket gör att endast ljudupptagningarna kan råda bot på ens nyfikenhet. I domen står det antagligen inte ett jota om att individerna har hörts (än mindre något om vad de har sagt) och högst troligt återfinns inte någon som helst uppgift om att någon part ens har krävt att ett vittne skall höras.

Även med tanke på att TR-dagbok kan gallras innan åtalet ens har skett (fast det kanske bara är GBGs TR som gör dylikt).

Men det här är väl inget konstigt eller något som är värt att anmäla till JO (trodde det var JK man anmäler dylikt till), eller att TR avfärdar vittnen antingen direkt eller genom att uttala hot om längre häktning utifall att försvaret kräver att vittnet hörs (och sedan ändå vägra att höra vittnet när domaren får ett annat svar än det tilltänkta).

Fast det här med "uppgjorda rättegångar" är kanske bara ett ofog när man inte är på den vinnande sidan? Annars hade det varit intressant att höra om HovR GBG år2008 hade några uppgjorda rättegångar.

Nej det är inte direkt ovanliga saker, det är bara ovanligt att de sker till den tilltalades fördel. Men med målnummer kan man ju hitta alla andra saker, som inlagor i målet och JO-beslut.

Nja, inlagorna blir svårfunna om "gallring" skett i akten (vilket tydligen kan ske till och med innan åtalet är väckt). Men visst, du har rätt i att man eventuellt kan finna något där, om man har tur.

Skribenten gömmer sig i alla fall inte bakom ett anonymt namn utan vågar framträda rakt och öppet. Det är mer än vad man kan säga om Musse.
Vad det gäller faktauppgifterna brukar Monica inte fara med osanning.

Skriver under på det.

Tack för en bra och mycket angelägen artikel Monica!
Man tror ju inte att det är sant men inom BRY - Barns Rättsskydd hör vi gång på gång om dessa brister inom rättsskyddet.
Jag vill också passa på att tacka dig för allt du har gjort för utsatta barn under alla dessa år, alltid med ett mycket tydligt barnperspektiv.
Tack!

Det torde även artikelförfattaren känna till, i och med att ni sitter i samma styrelse inom BRY. Sedan kan väl jag önska att man som polis alltid har öppet perspektiv (snarlikt det som åklagarna påstås följa dvs objektivitetsprincipen) snarare än ett förbestämt sådant, särskilt när man bedriver utredningar.

Även om ingen statistik finns på området torde man kunna anta att ett icke försumbart antal domar är uppgjorda på förhand. Domstolen ser helt enkelt till att kratta manegen så att det blir betydligt lättare att komma till ett visst domslut. Så fungerar det lite här o där i samhället. Problemet är att när det gäller domstolarna så är det inte tillåtet att gynna ena parten. Likväl är "Som uppgjorda fotbollsmatcher när vittnen avvisas i uppgjorda rättegångar" en vardaglig händelse som på ren svenska även kan stavas rättsröta.

Vilket är värst? Uppgjorda rättegångar, eller när tingsrätter pressar och stressar ihjäl kärandeparter, för en förlikning, för att spara tid d.v.s. pengar åt staten?

Vi har ett rättssystem där barn tvingas till förövare och förlorar hela sin barndom, när dessa förövare egentligen skulle sitta bakom lås och bom. Vilket lidande är inte det för barnen? Samhällskostnad? På Nya Zealand måste pappor visa att de är lämpliga som vårdnadshavare efter att en pappa mördade två barn. Här har vi flera liknande fall där pappor bränt inne eller på annat sätt haft ihjäl sina barn. Dags att börja titta på Nya Zealands lagstiftning?

Men det är ju vanligare att mammor mördar sina barn än att papporna gör det. Det är mycket mycket vanligare att LVU används mot mammor än mot pappor. Så den lagstiftningen borde väl användas mot mammor då?

Musse - det är faktist något fler män som dödar sina barn än kvinnor (54,3 procent) även om det är relativt jämt mellan könen.

Enligt en undersökning från USA är det i princip jämnt mellan könen:

http://www.fsijournal.org/article/S0379-0738(13)00542-2/abstract

Under vilken tidsperiod? Jag minns för några år sedan vid ett uppmärksammat barnamord att BRÅ hade siffror som visade en liten övervikt för mammor.

Det beror på hur man räknar. När det gäller små barn är pappor överrepresenterade. Tvärtom med lite större barn > 2 år.

Enligt BRÅ: https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800052645/02+D%C3%B6dl...
" Ju yngre offret är, desto vanligare är det att modern är gärningsperson. "
Det dödlig våldet mot barn under 15 år har mer än halverats, från 10 per år till 3 per år, om det skriver man på s. 63 att det kan förklaras med ökat stöd till ensamstående mödrar.

Jag hittar det inte nu, men jag minns att BRÅ skrev om det i samband med mamman som dränkte två barn och sedan i samband med senaste mamman som mördade sitt barn i Motala (i båda fallen liksom många andra så fanns det en pappa som stridit för att få ta hand om barnen på grund av moderns psykiska mående) att det var en övervikt av mammor bland barnamördarna.
Att man noggrant undviker att avslöja hur fördelningen ser ut, brukar betyda att kvinnor är i majoritet.

> På Nya Zealand måste pappor visa att de är lämpliga som vårdnadshavare efter att en pappa mördade två barn.

Har du någon länk om detta?

Uppgjorda rättegångar.
Den påstådda notoriska "brottslingen" möter alltid uppgjorda rättegångar med påföljande domar.
Rättsväsendet innehåller ett förutbestämt straff utan bedömning av orsak och verkan.
Detta styrs av våra politiker. Vi får finna oss i valet av politiker och deras bakomliggande påverkan genom lobbyns mutning av systemet till förmån för innehållet i etablissemanget.
Rättsväsendets normer bestäms uppifrån utan åtskillnad i rätt eller fel.

Avståndet mellan fattiga och rika, straffar och berikar.

När man inte har några hållbara argument mot artikeln, försöker man sänka författaren? Eller? :-)
Det vore mer intressant om man diskuterade det den tar upp istället, för det är allvarligt och dessutom näst intill standardförfarande.

I det här fallet framför MDL en rad påståenden om olika rättsfall utan att någonstans ange vare sig årtal eller målnummer och i flera fall utan att man ens får veta vilken domstol som dömt. Det enda man får veta är att ett av målen var i Helsingborg och ett i Stockholm. När man tar del av sådana påståenden som MDL här framför om svenska domstolar vill man gärna ha möjlighet att själv kolla hennes påståenden. Hur väl stämmer hennes påståenden med vad som faktiskt inträffade? Finns det viktig information som MDL valt att inte nämna? När man då inte har möjlighet att själv granska hennes påståenden anser jag att det är legitimt att fråga sig vilken trovärdighet skribenten har. MDL är en i högsta grad offentlig person som uttalat sig offentligt i massmedia mer än en gång. Hon och hennes uppfattningar har också blivit offentligt ifrågasatta av Leif GW Persson och när hon då offentligt framför sådana påståenden som hon gör i sin artikel tycker jag att det är befogat att påminna om den saken. Jag är inte alls främmande för att diskutera innehållet i hennes inlaga men då vill jag ha möjlighet att själv kolla vad som är fakta i stället för att bara ta hennes ord på vad som är sant.

Det finns egentligen ingen större anledning att tvivla eller ifrågasätta artikelförfattarens påståenden om domstolarnas hantering av vittnen och vittnesmål (det sker dagligdags) annat än att det nu råkar ha skett till de tilltalades favör (vilket Musse påpekar längre upp i kommentatorsfältet).

Däremot kan man å det grövsta ifrågasätta artikelförfattarens intellektuella hederlighet gällande sättet att skriva debattartikeln på.

Det finns en röd tråd som löper genom hela debattartikeln och vilken jag nu skall ge ett exempel på:

"Själv blev jag kallad till en länsrättsförhandling i Stockholm som gällde två barn i skolåldern. Kallad var också en läkare som träffat barnen och skulle yttra sig om deras psykiska status efter traumatiska upplevelser. Förhandlingen gällde verkställighet av polishämtning eftersom mamman inte ville lämna ut sina barn till pappan som misstänktes för både misshandel och sexuella övergrepp."
// Konstigt, pappan är "misstänkt" fastän målet moderns vägran att lämna ut barnen?

"När läkaren skulle yttra sig i rättssalen protesterade den misstänkte pappan."
// Återigen så är pappan en "misstänkt"?

"Han ville inte att läkaren skulle vittna till barnens fördel. Domstolen hade överläggning och protesten godkändes. Läkaren fick lämna rättssalen. I ett mål som gällde barnen fick alltså den misstänkte vårdnadshavaren själv bestämma vem som skulle vittna!"
// Märkligt, eller rättare sagt anmärkningsvärt att pappan återigen är "misstänkt" och inte ett ord om han senare friades eller ens blev åtalad i ett mål som då avsåg sådana "misstankar".

Att artikelförfattaren inte vill skriva målnummer för den där förhandlingen i Förvaltningsrätten (eller dåvarande Länsrätten) är fullt förståeligt, för hade hon gjort det och tillsammans med den här texten som hon nu författat, ja då hade hon gjort sig skyldig till förtal (för jag anar att den "misstänkte" aldrig ens blev åtalad och än mindre dömd).

Så min slutsats längre upp håller nog, det här med "uppgjorda rättegångar" är ett ofog men bara om man ej är på den vinnande sidan. Med andra ord, artikelförfattaren har med allra största säkerhet vetskap om att det här precis så här det går till, men aldrig tidigare så har hon haft anledning att klaga på förfarandet (i och med att hon då har varit på "rätt sida" dvs den vinnande).

Det är nog länsrätt eftersom verkställighetsmålen flyttades över till tingsrätterna flera år innan förvaltningsrätterna fick sitt nuvarande namn.

Intressant också att läkaren skulle uttala sig om hur barnen hade reagerat på inträffade händelser som bara var "misstankar" och att det uppenbarligen fanns ett beslut om att barnen skulle träffa pappan.
Var kanske säkert till avvisandet att läkaren kallats för att vittna om saker som läkaren inte kunde omvittna?

Japp, jag har inte full koll på när länsrätt till slut blev FvR så där har du garanterat bättre koll än mig.

Ja, jag håller med dig. Resonemanget känns inte hederligt någonstans. Att länsrätten hade en förhandling om moderns vägran att lämna ut barnen i enlighet med pappas umgängesrätt, framstår i debattartikeln som att målet istället avhandlade en "misstänkt" pappa.

Jag får krupp på sådant här skygglappstänk, "rättssäkerheten är satt ur spel" men bara för att den inte levererar de i 99.9999% vanliga förfarandet.
Det hade varit en sak om det var en vanlig svensson/civilist som inte kände till hur det fungerar (att det här inte är något nytt), men när det nu är en fd polis som är ytterst medveten om hur det fungerar, då får man nästan lust att krypa upp i sin egen r*v och försvinna.

Jag letade själv efter fallen utan att hitta dem. Men jag hittade ett liknande fall som det som beskrivs som flickan som berättat för en rektor. Svea hovrätt T 5325-13 (tingsrättsdomen alltså). Det är en mamma som har stöd av MDL och några andra av de återkommande namnen i ett vårdnadsmål och där MDL har varit vittne men "skrivs bort" av tingsrätten med att hon inte kunnat omvittna det hennes vittnesmål skulle bevisa; "När det gäller [MDL + två till "sakkunniga"], synes dessa inte ha träffat [pojken] tillsammans med sin pappa".

Efter att pappan fått ensam vårdnad i tingsrätten så läks mammans samarbetsproblem mirakulöst och föräldrarna kommer överens om gemensam vårdnad, boende hos mamma och normalt umgänge med pappa.

Det är ju inte helt ovanligt att barnen får lugn och ro efter att mammorna skakat av sig sina "rådgivare" av den typ som försöker få mammor att beröva barn sina pappor.

Ja vad ska man säga, man blir trött. Det är nästan i paritet med vittnesmålet hon avgett i ännu en vårdnadstvist men då gällande en förhandling om besöksförbud (som är en utmärkt ersättare till stödbevisning) år 2010.

Där har hon tidigare ingett det av polis och åklagare standardiserade "Eftersom X varken tidigare eller senare respekterat besöksförbud och det finns en uttalad hotbild mot Y, så anser jag att hennes rädsla måste tas på största allvar" i något som ser ut som ett dokument upprättat i DUR2 vilket är märkligt då hon vid den tidpunkten inte varit polis på länge.

Att hon sedan stod på sig i TR och hävdade detsamma samtidigt som det visade sig att X hade befunnit sig 50mil ifrån Y, förklarades till slut med att hon fått berättat för sig av Y att besöksförbudet hade brutits och att det var tillräckligt för att skriva under inlagan med "MDL fd våldsbrottsutredare".

Med andra ord så borde egentligen det med råge ha räckt för att förlänga besöksförbudet, för sådana vittnesmål är i 99fall av 100 alldeles utmärkta enligt TR och HovR. Det vill säga att någon i en tjej/kvinnas närhet har kunnat berätta om att dom minsann har hört vederbörande säga att dom är hotade-ofredade-slagna-våldtagna osv.

Så hur var det nu, är rättegångar uppgjorda eller ej? Eller krävs det att den tilltalade frias för att påståendet skall vara gällande?

Jag har aldrig läst något från MDL där det är en kvinna som är förövare/brottsling.
Det är bara män som förekommer på den sidan i hennes texter.
Mot den bakgrunden tror jag inte att feminism skall vara vägledande i domstolar.

Fredrik. Det är inte lätt att följa med överallt, men jag har skrivit då och då om kvinnors övergrepp på pojkar och flickor. I min bok "Mot dessa våra minsta" (1990). En hel sida om "Kvinnor som förövare" och att kvinnor som fälldes fick lindrigare straff än männen. Under åren har jag självklart på olika sätt tagit upp kvinnors övergrepp. Lika allvarliga som mäns övergrepp.

Här möts de som alltid skuldbelägger kvinnor i debatt med de som alltid skuldbelägger män. Båda sidor tycker lika intensivt illa om varandra utan förmågan att se att de är olika sidor av samma mynt.

Om det var MDL:s idé att instifta barnahus så ska hon ha stort erkännande för det. Snabbare handläggning, specialutbildade utredare, en tryggare miljö för barnen att förhöras i, större insyn för försvarare, bättre samarbete med sociala myndigheter mm leder till bättre förhör och utredningar, högre rättssäkerhetet och mindre trauma för barnen som förhörs.

Lite komiskt att du då väljer att kommentera en sedan tidigare anmäld "som opassande" och borttagen kommentar (angående barnahus) samt även försöker få det till man mot kvinna/kvinna mot man-fråga.

"Myntet" i det här fallet skulle ju i sådana fall vara de "uppgjorda rättegångarna" men det undvek du helt.

Därtill glömde du grupperna vi som alltid skyller på staten, åklagarna, domarna, polisen, rättsväsendet och inte förstår att du som åklagare är insatt och att vi övriga inte förstår vårat eget bästa, vilket är lika med din tjänst och nit.

Hoppas att både min kommentar här samt även din tas bort (tänker dock inte trycka på "anmäl"-knappen), då det är OT.

Nja, hennes idé kan man ju inte säga att det var. Redan på 1600-talet använde man exakt samma metod under namnet "Vakstugor". Det var samma sak då, extra hemska brott där brottslingarna var så nesliga att de envisades med att inte lämna bevis efter sig. Men att återinföra det har hon del i och ska då äras tillbörligt för.

Och lättare att rigga utredning genom att kortsluta maktbalanseringen mellan de olika aktörerna och deras regelverk,och rigga personal som följer samma smala värdegrund. Marxistiskt teori i praktiken, där 'upplevelser' och återuppväckt aminnen är viktigare än saklig grund och bevisning. Det är ingen slump att marxisten och KPML(r)'s egen professor Diesen föreslogbarna hus. Och att Göran Lindberg, fd polischef, ville bygga ett eget barnahus i Uppsala för att vårda och ta hand om unga flickor.

Artikelförfattaren är ju känd för sin aktivitet när det gäller att sätta dit sexförbrytare mm. Artikeln kan inte kommenteras tycker jag, eftersom hon bara konstaterar att "rätten beslutat avvisa vittnen" mm utan att komma med några andra spekulationer om varför annat än att det måste handla om rent jävelskap eller korruption, som hon uttrycker det. När domarna inte går Dahlström-Lannes väg är de korrupta. Punkt slut.

"Här möts de som alltid skuldbelägger kvinnor i debatt med de som alltid skuldbelägger män.", skriver Johan 2014-11-07 13:53 . Det är det största misstaget man kan göra - att tro att det är nån sorts konflikt eller tvist. Det är det INTE. Det här handlar om BARNEN, att de ska få en dräglig uppväxt. Var tror du sexförbrytarna finns? Jo - just i det här kommentarsfältet. Fatta hur irriterade de är på Monica som faktiskt har satt fast flera sexförbrytare. Jag ser de som värnar barnen ovan och de som fölrgriper sig på dem, samt de naiva, som inte har insett hur illa det är för barn i Sverige.

Världen är inte så svart och vit. Men om man försöker göra den sådan hamnar man obenhörligen i det mer mörkgråa spektrat. Kommentatorsfältet är inte fyllt av en massa sexualförbrytare (det finns i alla fall inga som helst belägg för det). Däremot är det fyllt med en massa personer med åsikter som gränsar till det paranoida. Din kommentar om sexualförbrytare placerar dig stadigt i just den kategorin.

I Helsingborgs tingsrätt har fyra kallade vittnen till en grov misshandel avvisats dagen före rättegången, precis vid stängningsdags. Detta skedde genom att den misstänktes advokat begärde det. Denna advokat som är stammis i tingsrätten är känd för att arbeta på detta sätt. Motparten fick inte förrän en månad efter rättegången kännedom om den korrespondens som förekommit i bevisfrågan i allra sista stund mellan försvarsadvokat och rådman.

All korrespondens i mål ska vara transparent och ska kommuniceras parterna. Så skedde ej.
I domen är även åklagarens bevisning helt osynliggjord. Inte alls nämnd. Allt för att åstadkomma ett tillrättalagt och förutbestämt beslut.

Den försvarsadvokat som tillsammans med en annan domare, också vid Helsingborgs tingsrätt i ett tidigare omfattande mål, kom överens om att osynliggöra nio vittnen, är densamma. Det som äger rum brukar kallas korruption. När nämndemännen träder in på scenen har de ingen aning om att allt redan är bestämt. Vem vågar granska?

Vad gäller den dom som Dahlström Lannes refererar till så beviljade Hovrätten över Skåne och Blekinge prövningstillstånd, vilket är svårt att få då det enbart dömts till böter. Vid mindre allvarliga rättegångsfel försöker hovrätten "läka" felen då målet överprövas. I detta fall bedömde man inte det som möjligt.

Hovrätten underströk att målsägande givetvis har rätt till sina fyra vittnen för att styrka misshandel och att tingsrätten som brutit mot Rättegångsbalken måste ta om hela den två dagar långa rättegången från början. Mer än ett år senare! Målet har redan kostat staten närmare en halv miljon kronor. Lidandet för inblandade parter går inte att beskriva i ord.

Domstolen i vårt demokratiska land ska agera rättssäkert och effektivt. Vänskapsband och överenskommelser som styr ett mål mot ett bestämt beslut får inte förekomma.

Skam varde över Helsingborgs tingsrätt som behandlar redan utsatta människor på detta sätt!

Kan du, som verkar veta vilka mål det handlar om, ge målnummer så man kan kontrollera domarna och bilda sig en egen uppfattning?

Exempelvis är frågan huruvida vårdnadshavare själva ska disponera över huruvida deras barn hörs under en huvudförhandling är en omtvistad. Ofta har den bevisningen inte åberopats med tanken att den kan avvisas. Nu har det faktiskt kommit ett avgörande från Svea Hovrätt (dec 2013 men har inte målnumret i huvudet) där man sade att en vårdnadshavare inte automatiskt har dispositionsrätt över huruvida barnet hörs under förhandlingen.

Det är lika absurt oavsett om det är en misstänkt som ska bestämma att bevisning mot honom inte får tas upp som om en målsäganden skulle få bestämma att friande bevisning inte får tas upp.

"I domen är även åklagarens bevisning helt osynliggjord. Inte alls nämnd. Allt för att åstadkomma ett tillrättalagt och förutbestämt beslut. ", har du någonsin läst en fällande dom? Det här är standardiserat förfarande för att få till domar som ser gedigna/bra ut.

Dock brukar man skriva något i stuk med "X förnekar brott men kan inte ge någon alternativ förklaring bla bla" fastän det då kan vara alltifrån ett vattentätt alibi som lämnats, till att man haft vittnen eller rent allmänt yttrat saker som inte passar domen.

" Vänskapsband och överenskommelser som styr ett mål mot ett bestämt beslut får inte förekomma.", jodå, men bara så länge det är fällande domar. Förundersökning tror jag visst att det kallas (det sägs medfölja ett bihang som kallas "objektivitetsprincipen" men den är det ingen som sett till eller känt av, tror det är som med blindtarmen).

Kan du ge mig namnet på den här mirakeladvokaten? Med tanke på det du och debattartikelförfattaren påstår om den här advokaten, så måste han/hon vara en sjuhelvetes skicklig advokat. Ett sådant ess till advokat skulle vara bra att ha i rockärmen. Är det möjligen en gammal åklagare som sadlat om (de brukar kunna komma bra överens med rättens ledamöter)?

" Till avslutning bör det självklara framhållas: Domaren har en mycket viktig uppgift i en rättsstat. Den yttersta uppgiften är ju att värna själva rättsstaten och dess fundament."
Ur artikel i Dagens Juridik av Lennart Johansson, rektor Domstolsakademien.
Rubrik på artikeln: "Den domare som inte kan förklara sin dom kommer att få det svårare i framtiden."

Det är det minsta man ska kunna begära. Att domaren ska kunna förklara sitt beslut. Och varför inget av det som framkommit under rättegången, inte ens bevis, inte heller ett ord om partsutsaga, finns speglat i domen. Och varför centrala vittnen avvisas. För att sedan i domen skriva att stödbevisning (som de avvisade vittnena) hade behövts.

Fredrik skriver: "Är det möjligen en gammal åklagare som sadlat om (de brukar kunna komma bra överens med rättens ledamöter)?" Det var korrekt gissat om "mirakeladvokaten".

Johan undrar om bevisning, vilken av parterna som har rätt till vad. Det som inte är ostridigt eller uppenbart obehövlig bevisning ( irrelevant för saken) har domstolen rätt att avvisa. De har inte rätt att avvisa till exempel vittnen som är kallade att höras om misshandel en viss dag. Det är inte obehövlig bevisning. Görs det är det ett rättegångsfel. Se Rättegångsbalken.
Allt om bevisning ska kommuniceras mellan parterna och synpunkter från båda håll ska beaktas. Men det är domstolen som beslutar. Domstolen har att följa lagen.

Målet det gäller är ett brottmål, inget tvistemål.

Om domstolen börjar mixtra med bevisningen - inte godkänna uppenbart relevant bevisning eller osynliggöra den bevisning som förebringats i mål helt och hållet, blir det mycket svårt att överklaga för den enskilde. I synnerhet i de fall prövningstillstånd krävs.

I det beskriva fallet i Helsingborgs tingsrätt tillkommer utöver allt annat omoraliskt det faktum att bevisningen, samtliga vittnen och det mesta av skriftlig bevisning ströks direkt före rättegång. Det drabbade vittnen som rest och var kallade vid vite att infinna sig. Hänsynslöst mot medborgare som är skyldiga samhället att vittna om det begärs. Även hänsynslöst mot målsägarbiträde som tvingas sitta hela natten och försöka skriva om sin sakframställan. Hänsynslöst mot den som är offer och väntat nästan ett år på rättegång att rycka undan mattan så. Det finns helt enkelt inget försvar för tingsrättens agerande.

Det är sådant här som undergräver all trovärdighet för rättssamhället.

hehe se där ja. Ibland har magkänslan rätt. Tack för svaret.

Jag undrar inte alls något om bevisning. Det jag vill veta av dig är det aktuella målnumret. Du kommer med ganska friska påståenden, då får du backa upp det med lite insyn. Låter som om du själv var personligen inblandad i målet.

Ordet "inte" skulle inte vara med i andra meningen. Så här kommer stycket igen.

Johan undrar om bevisning, vilken av parterna som har rätt till vad. Det som är ostridigt eller uppenbart obehövlig bevisning (irrelevant för saken) har domstolen rätt att avvisa. De har inte rätt att avvisa till exempel vittnen som är kallade att höras om misshandel en viss dag. Det är inte obehövlig bevisning. Görs det är det ett rättegångsfel. Se Rättegångsbalken.

Knappast något dravel. Ett hänsynslöst agerande mot drabbade av brott som går in i en rättsprocess med förhoppning om rättvisa och upprättelse.

Du verkar ju känna till båda de nämnda.

Saken handlar om att det i Helsingborgs tingsrätt är möjligt att sätta rättssäkerheten ur spel genom att avvisa centrala vittnen. I det beskrivna fallet som Dahlström Lannes tar styrdes ett beslut på förhand genom att fyra centrala kallade vittnen avvisades i sista stund. Därefter inte beskriva beskrevs i domen inte något alls av vad som hade framförts under de två rättegångsdagarna.

I det andra beskriva målet med samma advokat inblandad lät man nio vittnen komma och avge vittnesmål och sedan inte med ett ord i domen nämna att de varit där.

I det första målet, brottmålet, underlät man i domen att nämna åklgarens egen bevisning. Det är inget dravel. Det är ett demokratiproblem som är riktigt allvarligt. Du vill ha ett målnr. Hela saken handlar ju om att det av domarna som polisen Dahlström Lannes beskriver inte går att på något sätt utläsa vad som egentligen lagts fram under förhandlingen.

Det skrivs aldrig in i en dom att dagen före kom försvarsadvokaten och rådmannen överens om att stryka offrets bevisning och att avvisa alla kallade vittnen. Detta vet inte ens nämndemännen om. Det är en manipulation som inte syns.

I detta fall upptäckte hovrätten att det inte gått rätt till. Därför återförvisas målet med hänvisning till att brott mot Röttegångsbalken har skett. Det är inget dravel att tala om att agerandet är hänsynslöst mot drabbade. En advokat som verkat som åklagare i samma tingsrätt och aktuella rådmän är fullständigt medvetna om vad lagen säger då de beslutar sig för att främja orätt.

Diskussionen bör fortsätta där. Varför sker detta? Hur ofta sker det? Hur sker det? Vilka känner till det? Vad kostar det? Vad får det för effekter på medborgarnas förtroende för rättsväsendet?

Även om det inte står i domen så står det i beslutet domstolen fattade om att avvisa bevisningen. Varför rädd att berätta målnr? Det jag skrev kan man läsa sig till genom HES advokatbyrås hemsida och snabbt googlande av rådmannens utnämning.

Av någon anledning går signatur Johan i omedelbar försvarsposition av en beskrivning av uppenbara oegentligheter. En naturlig reaktion borde vara att fråga sig om det verkligen går till så här vid tingsrätten i Helsingborg och vidden av det i då fall.

Det jag beskriver är allvarligt, riktigt allvarligt. Och det är bara att hoppas att andra reagerar på annorlunda sätt och sätter igång en djupgående granskning.

Johan försvarar allt suspekt med att avvisningen av fyra centrala vittnen går att utläsa i särskilt beslut. Ja, ett beslut som fattades dagen före röttegången - efter försvarsadvokatens begäran och som aldrig kommunicerades till motparten. Det står inte i domen.

Vem som helst med elementära kunskaper i juridik inser att hanteringen är rättsvidrig.

Intressant och bra artikel som återspeglar en tyvärr inte allt för ovanlig syn i dagens domstolar vilket enligt mig är helt förkastligt.

Ex. Tingsrätten skriver en dom till fördel för part A och samtidigt utelämnar samtliga vittnen och uppgifter som talar emot part A i domen. Den som sedan läser domen får då uppfattningen av att det varit ett glasklart case utan frågetecken. Att då få igenom ett prövningstillstånd i Hovrätten blir mycket svårt då de läser domen och gör samma bedömning utan att ifrågasätta eller gå in djupare. Domstolarna är redan överbelastade som det är och tar tyvärr varje möjlighet att inte bevilja prövningstillstånd.

En domare som skriver en Tingsrättsdom på detta sätt anser jag medvetet försöker vilseleda övriga instanser. En domares eget godtycke avgör vad som hamnar i domen. Eftersom domare 1 och 2 kan göra helt olika bedömningar av samma information är det idagsläget ett rent lotteri att hamna i domstolen vilket helt sätter rättssäkerheten ur spel. På detta sätt ges Hovrätten inte heller ett korrekt underlag för sitt beslut på.

Jag tror att landets domstolar skulle må bra av att samtliga som dömer någongång fick stå på andra sidan. När en dom kan få livslånga konsekvenser är det otroligt viktigt att parterna får känna att det som läggs fram tas på allvar och tas med i en bedömning. Att lägga ner massor av tid, resurser, pengar som man som part idag måste göra för att sedan få en dom där uppgifterna inte ens tagits med är ett otroligt arrogant beteende och skadar medborgarnas redan sargade bild av landets domstolar.

Domstolarna idag är en intern sandlåda där de inblandade försöker överträffa varandra i sätt att tolka lagstiftningen utan att se människorna som drabbas vilket är en utveckling åt helt fel håll.

JO har tidigare kritiserat en domare för att inte ha motiverat sitt beslut och det får konsekvensen att det blir avsevärt betydligt svårare att överklaga vilket är ett liknande agerande.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/domare-kritiseras-for-vardnadsbeslut/

Anders Holmgren: "En domare som skriver en Tingsrättsdom på detta sätt anser jag medvetet försöker vilseleda övriga instanser. En domares eget godtycke avgör vad som hamnar i domen."
Exakt så är det ibland och konsekvenserna för den enskilde kan bli katastrofal.

Rättsprocessen får inte bli ett lotteri!

Just så - och då tänker jag särskilt på irrläran PAS (Parental Alienation Syndrome) och de domare i Nacka och Solna tingsrätt, bland andra domstolar, som med ovetenskapliga PAS-resonnemang ödelagt våldsutsatta barns liv.

Värre är väl att du är nämndeman samtidigt som du sitter i polisnämnd. Rättsprocessen gynnas knappast av den här inaveln som är kraftigt utbredd.

Det är inte bara domstolarna som blivit alltmer enögda, utan det syns även i FU-arbetet hos polis samt åklagare. En dom som skrivs ren på sådant som inte gynnar utslaget är standard snarare än något unikt. Likaså FUp som tvättats rent på sådant som inte gynnar åtal. Slaskar som inte lämnas ut till försvaret. Häktningar som inte ifrågasätts av TR. osv osv

Att sitta i polisnämnd innebär inte alls att man blir delgiven den typ av info du åsyftar. Varför inte ägna lite energi åt vad som händer efter årsskiftet när den lilla insyn som finns försvinner tillsammans med polisnämndernas upphörande.

I övrigt kan jag tillägga att det i Solna tingsrätt under många år fanns en nämndeman som även var ökänd PAS-företrädare och att PAS-domaren som bl a kritiserats av JO försvunnit till annan tingsrätt. JO har även riktat kritik mot Nacka tingsrätts ökände PAS-domare.

Nu är ju pas med i dsm 5 (med annat namn bara) så vad är problemet med att man hänvisade till pas i domstolen?

Nej, syftar inte till något informationsutbyte. Utan snarare att man sitter på flera stolar samtidigt. Lika illa tycker jag att det är med dessa så kallade "rättscentrum" där polis, åklagare, domare (och i vissa fall även internutredning samt polismåls åklagare) huserar under samma tak i något som kan liknas vid en symbios, vilket inte är hälsosamt.

I ditt fall kan jag tycka att det vore mer hälsosamt om du satte dig in i hur lite RB åtföljs i rättsprocesser (se bla MT rätt att få ta del av allt material i FU vid slutdelgivning och än hellre när de är tilltalade, vilket alltför ofta inte efterlevs), snarare än att hänga upp dig på "PAS".

Det kanske är därför som polis och åklagare oftast kan komma undan med vilken dynga som helst i FU-arbetet, utan att TR reagerar när försvarare påvisar dylikt (när de är fullt upptagna med att leta "PAS"-påståenden eller liknande)....

Därtill trodde jag att debattartikeln tog upp ett elementärt problem gällande rättssäkerhet och inte specifikt i mål kring just barn eller målsägande av det täcka könet vilket påstås vara förfördelade i brottmål.

Hovrätten går igenom hela målet även vid en Pt-prövning. Inte bara domen. Monica. Kan du inte skriva vilka mål det handlar om? Jag är inte någon av dina belackare, men vill gärna bilda min egen uppfattning(som alltid).

"Hovrätten går igenom hela målet även vid en Pt-prövning."
Menar du på fullt allvar att du tror att Hovrätten går igenom allt material, alla vittnesuppgifter etc innan beslut om Pt? Menar du att Hovrätten inte blir färgad av en sådan skriven dom från Tingsrätten att de struntar i att gå igenom allt?

I den bästa av världar skulle det funka men om du på fullt allvar tror att det går till så i dagsläget kommer du få ett brutalt uppvaknande när du kommer till insikt att så ej är fallet.

Johan, det skulle jag gärna göra, men det är de drabbade som får bestämma om jag ska lämna ut dem eller ej. Återkommer i så fall.

Om du skriver en artikel om fallet/fallen måste ju den frågan ha kommit upp. Jag litar inte på någon annans beskrivning av ett mål. Inte bara för att folk är oärliga. Du kan ju lika gärna ha missförstått något. En argumentation som inte kan hänvisa till fakta förlorar all trovärdighet.

Jag lämnar detta nu. Dagens Juridik borde inte ha publicerat artikeln utan kontroll av om det skrivna stämmer och tyvärr förlorar artikelförfattaren trovärdighet på att inte kunna hänvisa till källor.

En domare skriver väl aldrig i domen vilka vittnen som avvisats eller varför. Och hur ska man kunna bilda sig en uppfattning om en dom där vittnesutsagorna inte finns med? Kontroll är ju inte möjlig. Och som tidigare kommenterats så följer bristerna med vid ett överklagande. Inte lyssnar hovrätten av allt inspelat material.

När det gäller domen där ingen av sex vittnens utsagor blev redovisade så ringde jag upp domaren som vänligt förklarade att han inte var skyldig att redovisa vad vittnen sade vid en förhandling: "Det är ju så mycket som sägs och allt kan inte redovisas." Det förstod jag, men tyckte att han borde ha gjort en sammanfattning. Barnets brev och ljudinspelningar redovisades inte och inte heller dokument om pappans våldsbenägenhet.
Enligt domaren hörde detta inte hit. Men målet handlade ju om barnets liv!

Jag är inte alls särskilt upprörd. Däremot börjar jag bli ganska trött på er. Jag har absolut ingenting med rättsfallet eller inblandade personer att göra, känner dem inte och har inte gått i försvarsställning för deras skull. Det ENDA jag vill av er är att kunna jämföra det ni beskriver och se om det stämmer. Som jurist kanske jag skulle bättre kunna förstå vad det handlar om genom att läsa materialet själv istället för att lita på andrahandskällor.

Det finns ingen tradition i Sverige med hemliga rättsfall. Jag tycker det är dålig kvalitét att publicera en artikel som går ut på att beskriva ett rättsfall där artikelförfattaren inte vågar låta utomstående granska rättsfallet. Vet Dagens Juridik om huruvida det överhuvudtaget finns något rättsfall? Det handlar inte om censur, det handlar om kvalitétsgranskning. Jag vill också kunna granska anledningen till varför domaren avvisar central bevisning. Så länge ni inblandade inte är öppna med vilket rättsfall det är så går det inte. På samma sätt som en domare bör kunna förklara en dom bör en artikelförfattare ge insyn i vad som ligger bakom artikeln. Särskilt när man tar till toner som - uppgjorda rättegångar.

Om du Johan, som ju faktiskt reagerat ganska märkligt, faktiskt är jurist bör du veta att det ska mycket till för att vittnen till ett brott ska avvisas. I Rättegångsbalken framgår vad som gäller. Vittnen får inte avvisas annat än om de är uppenbart obehövliga eller om det de ska vittna om rör ostridiga uppgifter. Centrala vittnen får inte avvisas. Det finns flera uttalanden om detta; att man inte på förhand kan veta vad vittnena har att berätta.
I det aktuella fallet är det ju också vad Hovrätten över Skåne och Blekinge utan krusiduller konstaterar.

Att den som är utsatt för brott ska behöva vara med om att rättegången ska göras om för att försvarsadvokat och rådman i slutet rum medvetet trixat med det mest elementära är skandal.

Det är för samtliga inblandade en obeskrivlig press att befinna sig i en rättsprocess. Att vänta på den och att inte kunna tänka på annat. Nu ska de tidigare avvisade vittnena äntligen höras om sina iakttagelser av misshandel - två år efter att de ägde rum. Då kan man skriva i domen att de inte kan minnas efter så lång tid. Eller hur?

Allt, precis allt strider mot domstolens uppdrag om rättssäkerhet och effektivitet. Än en gång: Skam, skam, skam över Helsingborgs tingsrätt som behandlar utsatta medborgare och medborgare med vittnesplikt på detta sätt.

Kan möjligen domare I Sverige bli mutade?

Jag har själv råkat ut för detta. Min sk "pappa" har misshandlat mig periodvis under hela min uppväxt. Tyvärr passar han inte in i bilden av hur människor tänker att en som slår och kränker sitt barn ser ut. Jag berättade flera gånger för skolpersonalen men fick höra att det kan väl inte stämma, han som är sååååå trevlig. Skolpersonalen fick sedan minnesförlust och hade plötsligt aldrig hört mig berätta så åklagaren la ner. Han tog saken till domstol och när jag nu läser alla handlingar ser det enbart ut som att han fick ensam vårdnad som "kompensation" för att ha blivit "oskyldigt" anklagad. I domen saknas alla mina uppgifter. Jag tvingades tillbaka till honom och fick uppleva en fortsatt fördjävlig uppväxt. Samma dag som jag blev myndig drog jag och jag kommer aldrig någonsin att tilltala den mannen igen så länge jag lever.

Att domstolen placerade mig hos den som jag berättat misshandlat och kränker mig kommer jag aldrig att förlåta dom för. Jag skulle vilja få en förklaring från den domaren om varför han ansåg att jag skulle utsättas för detta när han visste om att det pågick. Förutom vad "pappa" gjorde med mig så upplever jag att det största sveket har varit från samhället, att inte bli trodd när man som barn tar mod till sig och berättar, det har satt djupa spår i mitt hjärta. Jag önskar att någon hade lyssnat och trott på mig så kanske jag hade fått ha en trygg uppväxt och idag sluppit att gå till en terapeut för att bearbeta alla svek jag varit med om.

ALL creed till er som står upp för och lyssnar på barnen

All cred till dig som vågade berätta sanningen när ingen ville veta och all cred ska du ha idag för att du idag beskrivit konsekvenserna av att ingen lyssnade

0 cred till dig som bara väljer att lyssna på den ena parten och avfärda allt annat. Att skolan inte visste något tolkar vi som att de på rent jävelskap inte ville vittna. Polis/åklagare ville inte åtala eftersom mannen var såååååå trevlig. Sedan har vi rättens ledamöter som även de var med i konspirationen och kompenserade mannen med att ge honom enskild vårdnad (man straffade manna samtidigt och slog så 2 flugor i en smäll). Hur kan ni välja att tro på sådant här utan att kräva bevis? Är det alltid så att skola/polis/tingsrätt lierar sig med den som är trevligast och givetvis man för att sedan avkunna en korrupt dom?

Berra, det är därför som man måste göra professionella, förutsättningslösa och opartiska polisutredningar med fokus på den brottsdrabbade, antingen det är en kvinna, man eller ett barn.
Samma sak gäller socialtjänsten. Man måste ge de bästa förutsättningarna för att få inblandade att berätta. När sedan sex vittnens utsagor inte nämns i en dom är det allvarligt. När jag ringde upp domaren i målet bekräftade han ju också att han inte behövde ta med våra vittnesmål, inte ens sammanfattade.

Säger du det? Det kanske vore på sin plats med en rättspsykiatrisk utredning av vissa målsäganden också så slapp staten betala ut miljonskadestånd till felaktigt dömda på löpande band. Du har ingen aning om hur trovärdiga vissa psykiskt störda människor kan vara och ditt resonemang talar starkt för att du inte begriper ett skvatt om den biten. Det gör jag efter 25 år i läkaryrket.

"Berra Borrare" >> Vad ger dig rätten att som anonymt nättroll ifrågasätta mina uppgifter och mina upplevelser? Vill du se mina fysiska ärr och ta del av mina personliga inre ärr som alltid kommer finnas kvar pga vuxenvärldens svek? Jag berättade för min lärare att jag blivit slagen flera gånger av honom. När läraren förhördes mindes hon inte att jag berättat det. Då blev det ord mot ord och åklagaren lade ner. Dina insinuanta inlägg talar snarare för att du inte har någon som helst insikt hur verkligheten ser ut. Du borde ta dig en allvarlig funderare på hur det känns för de som råkat illa ut i livet att gång på gång bli ifrågasatta. Fundera på vad du försöker uppnå med dina påståenden, försöker du föra en konstruktiv saklig debatt eller går du bara igång på att ifrågasatt en som redan fått delar av sitt liv förstört?

Det är inte bara du som har rättigheter. För oss utomstående finns det alltid två versioner av sanningen och man kan inte bara följa sina känslor i sådana ärenden. Du kan mkt väl ha råkat ut för allt det du hävdar och då tycker jag verkligen synd om dig. För oss andra ter det sig bara lite märkligt att inget har gått att bevisa och att du stött på oförståelse vart du än vänt dig.

"Du kan mkt väl ha råkat ut för allt det du hävdar"

"Kan"? Jag har ärr kvar och vet vad jag har upplevt. Din kommentar visar enbart på en brist på insikt i hur systemet ser ut och används. Det ironiska är att du i en annan kommentar påstår dig vara professionellt insatt i hur trovärdiga vissa psykiskt störda människor kan vara samtidigt som du ifrågasätter hur de kan ha trott på min manipulativa "pappa". Det är ett ambivalent uttalande vilket jag anser är väldigt konstigt för att komma från en person med 25 år i läkaryrket.

Varför visar du inte ärren för polisen?

Vad är det för system du pratar om, förresten? Kan du utveckla det?

Hur kan en läkare med 25 år i yrket svara en brottsdrabbad person som Lisa så respektlöst? Bemöter du Berra Borrare alla dina patienter på samma sätt?

Jag tycker att du klart och tydligt har visat var du står i den här frågan. Du köper ett påstående om misshandel mm utan krusiduller av en person du inte känner . Och det trots att personen ifråga hänvisar till konspirationsteorier avseende skola, polis och domstol. Inte en sekund funderar du om det möjligen kan ligga ngt annat bakom detta vilket ju ovan nämnda aktörer uppenbarligen kommit fram till. Nej, vi ska bara "köpa" dina konspirationsideer utan att ifrågasätta. På annat håll i detta forum diskuteras just nu hur en oskyldig man kunde avtjäna nio år i fängelse pga påståenden likt de "Lisa" kommer med. Jag bemöter mina patienter med respekt vilket inte betyder att jag blint tror på allt de berättar. Då vore jag en riktigt dålig läkare. En polis gör också klokt i att inta en viss skepsis gentemot ensidiga påståenden och avvakta utredningens gång. Det här är fel forum för dig, Dahlström-Lannes! Här går folk inte på dina tokerier.

Berra, du vet lika lite som jag hur sann en berättelse är, men att utgå ifrån att alla offer ljuger särskilt med den erfarenhet som finns idag, är absurt. (Om du skulle anmäla din bil stulen så skulle polisen säga "nej, det tror jag inte" istället för att börja utreda förutsättningslöst och opartiskt.) Självklart vet jag att lögner förekommer, men långt vanligare är att brottsdrabbade inte vågar eller orkar berätta. Man måste ge trygga förutsättningar. Statistiken visar att flickor och pojkar, män och kvinnor utsätts för övergrepp. Inte minst visar polisens barnpornografibeslag bevisade grova övergrepp. Med den inställning du har undrar jag om något offer skulle våga berätta för dig. Du går också till personangrepp utan att ha faktakontrollerat. Att anklaga oskyldiga är inte ok!

Sista året jag jobbade erkände 70% av de misstänkta sexualbrott mot barn. Jag lyssnade på dem, med respekt. Tror du att dom också ljög? Domarna var eniga och i de fall de överklagades så fastställdes domarna eller straffen höjdes. I samtliga fall var domarna enhälliga. Kvinnorna dömdes dock till lindrigare straff än männen för likvärdiga brott (vilket jag redan då påpekade).

En opartisk polisutredning ska visa om brott kan bevisas eller ej. Men det är domstolens sak att värdera bevisen. Om kunskapen brister och om vittnen avvisas eller vittnesmål döljs så är rättsprocessen meningslös.

Märkligt då att återfallsfrekvensen på sexualbrottslingar ligger på ca 20% när den på all annan brottslighet är avsevärt mycket högre (drygt 50%).

Särskilt som man ej kan bota pedofili. Även våldtäktsmännen borde väl upprepa sin brottslighet om de nu är just våldtäktsmän?

"En opartisk polisutredning ska visa om ett brott kan bevisas eller ej" låter bra men känns rätt så ihåligt när man vet att dessa specialister inom polisen, om det så är brott mot kvinnor eller barn, är väldigt "taggade" och milt uttryckt enögda när de sätter tänderna i ett ärende.

De som har uttalade "perspektiv" vilka de än må vara (RB undantaget), redan när de tar tag i ett ärende, de är knappast en garant för rättssäkerhet eller rättstrygghet heller för den delen.

Glädjande Fredrik1 att du gillar Rädda Barnen. Men menar du att RB inte har barnperspektiv? Det är ju en renodlad barnrättsorganisation som var först med att upplysa Sverige om att sexuella övergrepp mot barn existerade. Vad återfallsfrekvensen har med fällande domar att göra förstår jag inte. Det är en helt annan fråga.

Absolut uppskattar jag Rädda Barnen precis som, Läkare utan gränser, Amnesty mfl.

Dock var det Rättegångsbalken (RB) som avsågs i det här fallet. Den ligger väl ganska nära tillhands i det dagliga polisiära arbetet? Eller åtminstone närmare än vad Rädda Barnen och dess organisation gör, får man hoppas.

Återfallsfrekvensen är en rätt så kraftig indikation på att en relativt stor mängd av dessa individer inte har begått de brott de är dömda för. Tror att siffran var 17% för sexualbrottslingar jämfört med 47% för andra brott.

Jag kan konstatera att du utan vidare accepterar vartenda ord denne "Lisa" skriver om sitt öde och att du inte ifrågasätter henne ett dugg trots att hon talar om konspirationer och hur alla myndigheter valt sida emot henne. Det säger det mesta om hur du jobbade som polis och det sänker din trovärdighet till 0. Sedan ska du ha klart för dig att jag genom åren träffat många (/brotts-)offer, jag med och att på detta sätt beklaga sig i spalter som denna är inget de brukar hålla på med. Ett äkta brottsoffer tenderar snarare att med tiden försöka lägga det hela bakom sig och gå vidare i livet. Inte hålla på och älta i all evighet.

Lyssna på Kaliber P1 om legitimerad tystnad på offers bekostnad. Läkare som förövare.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/440486?programid=909

Läs också här på Dagens Juridik om den sexdömde läkaren som fick behålla sin legitimation.
En förövare som nu kan ta hand om brottsdrabbade.

Ett par tips till dig: Den nyligen frikände mannen som suttit 9 år pga sin psyksjuka dotters fantasier samt hela Quick-skandalen. Advokat Thomas Olsson har säkert fler förslag på saker du borde läsa och ta till dig.

Så här kan det också gå när samhället lyssnar samt "tar sitt ansvar":

"2002 dömdes den idag 66-åriga mannen i tingsrätten för att ha våldtagit sin dotter hundratals gånger, utsatt henne för gruppvåldtäkter samt skurit henne i underlivet med rakblad. Våldtäkterna skulle ha börjat när flickan var nio år och pågått till hon var 16, skriver SVT.

2003 fastställde Svea hovrätt den fällande domen, men skärpte straffet till 14 års fängelse.

Fyra år senare började polisens utredare ana oråd. Detta sedan flickan påstått att hon våldtagits av ett pedofilnätverk i Västerås där namngivna poliser och företagsledare skulle ha ingått, uppger SVT."
http://www.dagensjuridik.se/2014/11/man-som-satt-oskyldigt-domd-i-tio-ar...

Men dessa rättegångar (där den tilltalade fälls) är väl inte på något vis "uppgjorda rättegångar" eller? Det finns en uppsjö av mer eller mindre märkliga domar, i synnerhet i ekobrottsmål, narkotikamål samt mål där staten är målsägare alternativt tilltalad i form av fysisk person.

Målen som gäller fäder som påstås vara kvinnomisshandlare, barnmisshandlare samt sexualbrottsförövare är mer eller mindre utom "tävlan". Det som ligger närmast till hands är de gamla häxprocesserna som bedrevs i Sverige på 1600talet.

Kan tilläggas att jag själv blev slagen både av min far och mor som barn, samt bevittnade även hur min far slog på min mor så pass att jag trodde att hon skulle dö, varpå jag tillkallade polis som grep min far (vilken även åtalades och dömdes för misshandeln av min mor).

Det här till trots, så anser jag att det är en stor mängd mål där män dömts mot bättre vetande.

Men problemet som MDL anför om "uppgjorda rättegångar" är i egentligen bara en helt ordinär fällande dom/rättsprocess. Det anmärkningsvärda är att det nu har skett i ett mål där någon blivit friad (avseende vittnen som skrivs bort ur dom, förvägras höras, partsinlagor som nonchaleras, tilltalads alt målsägandes uppgifter som ej tas upp i domskrivning, osv).

Den enda rimliga förklaringen (om debattartikeln är helt sann) är det som en annan kommentator bekräftade, dvs att advokaten i målet är fd åklagare (ungefär såsom att en poliskontakt kan övertrumfas av en annan, högre i rank poliskontakt).

Tyvärr förekommer nog detta också, varför skulle hennes trovärdighet minska pga det?

Ju fler förövare på samma barn, desto mindre blir de trodda för att det är så osannolikt. Och ändå vet man att pedofiler gärna samarbetar pch tipsar varann om barn? Det är nog mer vanligt än vi vet.

Hon gjorde misstaget att påstå att poliser förgripit sig på henne. Något som skulle ha skett när hon var vuxen (om jag minns rätt) och vilket var nya anklagelser. Det kanske hade fått passera om det inte var just poliser som hon pekade ut.

Det var väl framförallt för att man trodde på henne och satte riktiga utredare att ta reda på vilka poliserna var som man avslöjade att hon hittade på.
Det normala hade ju annars vara att bara lägga ner förundersökningen och den dömde hade aldrig fått veta något om de nya fantastiska anklagelserna.

Det är ju dessutom inte det första fallet av det här slaget. Det var ju samma sak med "Umeåfallet". Där var det ju återvunna minnet och sedan föräldrarna fällts så anklagades varenda känd man i stan. Flickan stod på stan med sina "minnesexeperter" och pekade på män som hade varit med och ritualmördat barn som importerades i lådor från utlandet. Men henne fortsatte de ju att tro på ändå.

Och ändå har så många sanna berättelser om övergrepp. Och att dessa kryp ger sig på barn som redan är utsatta är väl ingen hemlighet. Att vara pedofil och åklagare eller domare måste vara en dröm i Sverige. Så kan man hålla på bäst man vill. För det är ju så "otroligt".
Nej, det är inte otroligt.

Kan lugna dig Aneth med att i 9av 10fall (pratar då om faktiska förövare och inte sådana som i artikeln om den frikände pappan) så är sådana förövare män som är i åldern 20-28 men ser ut som 14-16år. De är tafatta i sådan mening att de har handslag som en död fisk, kan inte interagera på ett normalt sätt med jämngamla män, kan inte frambringa normal kamplust i idrottsliga aktiviteter (är som små fröknar när bollen kommer studsandes/rullandes i deras riktning) osv osv.

Jag har lite svårt att se domare och åklagare (även poliser) som den typiske förövaren i det fallet. Men hur som, jag önskar dig god jaktlycka.

Fredrik 1, du säger 2014-11-17, 12,55: ”Särskilt som man ej kan bota pedofili”, vilket riktigt tycks vara den teori som framhålls mest. Det blir dock missvisande när du samtidigt säger att den vanligaste förövaren är mellan 20-28, när den psykiatriska störningen hos pedofiler sägs vara permanent, bör åldern hos förövarna ha ringa betydelse, eftersom de blir äldre och samtidigt inte kan botas. Sedan stämmer kanske inte riktigt ditt generella signalement på en klassisk förövare av barn på alla.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18229036.ab

Jag syftade till de fall där man ertappat en verklig pedofil, då är den vanligaste åldern precis det åldersspannet som jag beskrev (20-28år) samt de karakteristiska dragen.

Om du inte tror mig så får du väl besöka de speciellt avsedda anstalterna för sådana förövare samt de rättspsykiatriska klinikerna.

Dessa återfaller ofta i brott och även under pågående straff (om de är inom LRV).

Då blir siffran på ca 20% återfall för sexualbrottslingar än mer anmärkningsvärd.