Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, polisanmäls endast mellan 10 och 20 procent av sexualbrotten i Sverige och få av dem klaras upp.
I en ny rapport om hur polisen ska bli bättre på att utreda våldtäkter föreslår Rikspolisstyrelsen bland annat att man bör ändra lagen om rätten till målsägarbiträde.
– Att det finns ett målsägandebiträde är den viktigaste framgångsfaktorn i våldtäktsmål. Anmälaren behöver stöd. Ofta befinner de sig i chock och de vet inte vad som sker i en förundersökning. Det handlar om att förbereda dem på och förklara processen, säger kommissarie Eva von Vogelsang, som har lett arbetet och är chef för Gärningsmannaprofileringsgruppen vid Rikskriminalen.
Förundersökningsledaren ska, enligt förslaget, vara skyldig att begära ett målsägandebiträde till den utsatta i samband med att man inleder en förundersökning – precis som när det gäller att begära en offentlig försvarare åt den som är misstänkt för brott.
– I dag gör polisen det för sällan och för sent. Målsägandebiträdet blir också en kontrollfunktion som ser till att alla relevanta åtgärder är vidtagna, säger Eva von Vogelsang.
Rapporten visar också att kvaliteten på förundersökningarna i våldtäktsärenden är varierande. Allt för ofta görs inte alla förstahandsåtgärder, det handlar till exempel om att undersöka brottsplatsen, att prata med vittnen, att ta in bilder från övervakningskameror och att göra husrannsakningar hos den utpekade.
Enligt Eva von Vogelsang finns det flera saker att göra för att förbättra situationen.
– I dag är det oklart vad man menar med begreppet ’grova våldsbrott’ eftersom brottstyperna inte räknas upp. Genom en definition som innefattar våldtäkt skulle det bli tydligt vilka metoder vi ska använda i arbetet.
Då skulle, menar hon, även våldtäktsutredarna börja använda Pug – en metodhandbok för utredning av grova våldsbrott – rutinmässigt.
– Den har man redan idag stor nytta av i en våldtäktsutredning, säger Eva von Vogelsang.
Våldtäktsutredare jobbar idag ofta ensamma, till skillnad från mordutredare som ofta jobbar i team. Eva von Vogelsang vill att våldtäktsutredare också ska göra det – gärna tillsammans med mordutredare, eftersom de enligt henne skulle komplettera varandra.
– De som utreder våldtäkter har ofta kunskap om sexuellt våld men är inte alltid lika bra på hemliga tvångsåtgärder och spaningsledning. Mordutredare behöver ibland, tvärtom, fördjupad kunskap om sexuellt våld säger hon.
Andra förslag i Rikspolisstyrelsens rapport:
- Ge SKL uppdraget att ta fram nationella rutiner för hur man ska hantera spårsäkringssats efter sexuella övergrepp.
- Ge nationella bedömandegruppen, som i dag granskar mord, ett utökat uppdrag. Vissa våldtäktsärenden utan skälig misstänkt ska granskas igen efter 30 dagar om brottet har inslag av allvarligt våld eller en indikation om seriebrottslighet.
- Förbättra utbildningarna. Låt även våldtäktsutredare gå utbildningar om hur man utreder grova våldsbrott.
Foto: TT
