Juristen dömdes i juni 2010 av tingsrätten till tre års fängelse för anstiftan av och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman. Han fick också så kallat rådgivningsförbud till och med juni 2015.
Svea hovrätt sänkte i maj 2012 straffet med sex månader med hänvisning till att målet hade dragit ut på tiden där. Hovrätten avslog också juristens begäran om att målet skulle återförvisas till tingsrätten.
Mannen överklagade till Högsta domstolen som beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
HD har därefter avslagit både ansökan om resning och klagan över domvilla från juristen när det gäller såväl hovrättens dom som HD:s beslut om att inte meddela prövningstillstånd.
Juristen har också anmält hovrättesdomaren för brott men riksåklagaren beslutade att inte inleda förundersökning.
Juristen väckte då enskilt åtal mot hovrättsdomaren och begärde att hon skulle fällas för grovt tjänstefel och grovt osant intygande. Hans gärningsbeskrivning omfattar nio punkter som främst tar sikte på hur processen mot honom i hovrättens sköttes.
Hovrättsdomaren, å sin sida, förnekade brott.
Enligt juristen har ordföranden åsidosatt vad som gällde för den dömande uppgiften i målet genom att inte sörja för att laga ordning iakttogs under förhandlingar och expediering av dom, protokoll och beslut. Enligt juristen skulle domaren också ha ha lämnat oriktiga uppgifter i ett yttrande till HD.
HD kommer nu fram till att huvudförhandlingen i hovrätten hölls på föreskrivet sätt, att samtliga ledamöter deltagit vid sammanträden och att det var lämpligt att nämndemännen, vid vissa tillfällen, närvarade på telefon och att det inte är visat att bestämmelser i rättegångsbalken har åsidosatts på det sätt som mannen påstår i sitt åtal.
Hovrättsdomaren frias därför och hennes advokat tillerkänns 91 000 kronor för sitt försvar – en kostnad som ska stanna på staten.
Foto: TT
