En idag 54-årig kvinna som arbetat som fastighetsmäklare fälldes av Halmstads tingsrätt för grov förskingring. 54-åringen hade inom ramen för flera försäljningsuppdrag åtagit sig att som en service räkna ut och betala in säljarens kapitalvinstskatt, men erkände att hon istället använt pengarna.
I ett fall hade hon även behållit en handpenning på 150 000 kronor istället för att betala ut den i enlighet med depositionsavtal.
Tingsrätten ansåg, till skillnad från 54-åringen själv, att brotten innefattat missbruk av ansvarsfull ställning och att förskingringsbrotten genomgående skulle rubriceras som grova. Sammantaget handlade det om ett betydande belopp på närmare 1,3 miljoner kronor.
Tingsrätten ansåg inte att det fanns några särskilda skäl att frångå presumtionen om frihetsberövande påföljd utan dömde 54-åringen till fängelse i 14 månader.
Kvinnan överklagade domen till Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att tre av åtalspunkterna skulle bedömas som förskingring av normalgraden och att påföljden under alla förhållanden skulle lindras.
Hovrätten ansluter sig nu till tingsrättens bedömning i rubriceringsfrågan, men bifaller hennes yrkande i fråga om påföljd.
Domstolen anser i och för sig att brottslighetens straffvärde är högre än de 14 månaders fängelse som tingsrätten kommit fram till, men betonar att de två äldsta brotten begicks 2004 och 2007, medan det senaste brottet begicks 2010.
Det får därmed sägas ha gått ovanligt lång tid sedan brotten begicks och för de äldsta brotten kan man till och med tala om en mycket lång tid för en brottslighet som inte framstår som svårutredd, menar domstolen.
Enligt hovrätten medför det faktum att det gått en så lång tid sedan brotten begicks en påtaglig reducering vid straffmätningen och det får också stor inverkan på påföljdsvalet. Rätten anser inte att det finns tillräckliga skäl för att döma kvinnan till fängelse och hons därför istället till villkorlig dom och 200 dagsböter om sammanlagt 24 000 kronor.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
