Mediernas könsstereotypa skildring av politik och politiker är inte enskilda journalisters fel – istället ligger problemet huvudsakligen hos de marknadskrafter och politiska villkor som styr rapporteringen. Det slås fast i en ny doktorsavhandling av Liudmila Voronova vid Södertörns högskola och Örebro universitet.
Att media skildrar män och kvinnor olika är inte nytt. Tidigare forskning visar exempelvis att i 83 procent av de politiska nyheterna i världen är det en man som uttalar sig. När kvinnliga politiker väl skildras är fokus ofta på utseende och privatliv, istället för på politik.
Tidigare har det hävdats att orsaken till snedvridningen bland annat är de individuella journalisternas inställning. Den uppfattningen revideras nu i Liudmila Voronovas avhandling.
– Min forskning visar att problemet är den situation som journalisterna befinner sig i. Journalisterna själva är ofta medvetna och vill inte återge stereotypa skildringar av kön, men hamnar ändå där på grund av marknadskrafter och hur den politiska spelplanen ser ut, förklarar Liudmila Voronova.
Hennes forskning bygger på 40 intervjuer med politiska journalister i Sverige och Ryssland verksamma inom så kallad kvalitetspress. Studien gjordes i två olika länder för att tydligare kunna se vilken betydelse situationen – den samhälleliga och kulturella kontexten – har.
I Ryssland tillåter sällan den politiska eller den ekonomiska situationen att journalisterna skapar könsneutrala artiklar. För att alls få tillgång till politiker måste media anpassa sig till politikernas spelregler, där traditionella framställningar om kön härskar.
Ekonomi styr också hårt och det är fastslaget att könsstereotyp medierapportering säljer bättre.
I Sverige däremot är villkoren annorlunda, vilket gör att könsstereotyperna inte är fullt så påtagliga. En förklaring till detta är att svenska medier har dragit en kommersiell slutsats av att minst hälften av läsarna är kvinnor. Det lönar sig helt enkelt bättre att publicera könsmedvetna artiklar.
En annan förklaring är att pressfriheten är större. Medan könsstereotyper kan vara rysk medias enda sätt att kritisera politiken – exempelvis genom att slå mot hur en kvinnlig politiker uppträder som kvinna – har man i Sverige många andra instrument för att göra samma sak. I Sverige går det exempelvis att kritisera politiska partier för bristen på kvinnor.
– Det är ett demokratiskt problem att kvinnor och män skildras så olika i medierna. Jag hoppas att min forskning ska bidra till en förändring, säger Liudmila Voronova.
Disputationen ägde rum den 24 oktober vid Södertörns högskola. Titeln på avhandlingen är ”Gendering in Political Journalism”.
Foto: Södertörns högskola
